Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet
Denna uppsats är tänkt att berätta om Stokholms kollektivtrafik, med Köpenhamn som en jämförelse. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: Vilken roll spelar kollektivtrafiken i Stockholm för den totala användningen av hållbara transportmedel? Arbetet grundar sig på en litteraturstudie. Tu...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15314/ |
| _version_ | 1855572557255671808 |
|---|---|
| author | Vilkancis, Niklas |
| author_browse | Vilkancis, Niklas |
| author_facet | Vilkancis, Niklas |
| author_sort | Vilkancis, Niklas |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna uppsats är tänkt att berätta om Stokholms
kollektivtrafik, med Köpenhamn som en jämförelse.
Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: Vilken
roll spelar kollektivtrafiken i Stockholm för den totala
användningen av hållbara transportmedel? Arbetet
grundar sig på en litteraturstudie.
Tunnelbanebygget skedde i samband med
planering av förorterna. Det var kontroversiellt att
bygga tunnelbana i en så liten stad, men Stockholm
byggde ändå. Planerarna styrde med järnhand och
skapade en stad efter rådande ideal. Förorter med
stora pendlingsmönster har skapats, där tunnelbanan
är en del av staden och inte bara ett transportmedel.
Stockholmarna pendlar långt till sina arbetsplatser
och många förorter har få arbetsplatser i relation
till bostäder.
Stockholm har fler tågstationer än Köpenhamn.
Tillgång till kollektivtrafik är bättre då stockholmarna
bor närmre tågstationer, samt har närmre till
arbetsplatser från tågstationer jämfört med
köpenhamnsbor.
Köpenhamn har tampats med dålig ekonomi och har
haft svårigheter i planeringen rent historiskt, vilket kan
förklara varför kollektivtrafiken inte är lika utbyggd,
men också varför staden är mer sammanhållen och
har lägre koldioxidutsläpp än Stockholm.
Bilanvändningen verkar inte påverkas av ökad
cykling, istället är det gång och kollektivtrafikresor
som minskar när cyklingen ökar.
Båda städerna satsar i skrivande stund stort och
bygger ut sina tunnelbanor. Det finns målbilder
i båda städerna att minska bilismen och öka
kollektivtrafikanvändandet samt cykelanvändandet.
Statistiken över resvanor skiljer sig väldigt mycket
och Köpenhamn saknar offentlig statistik för sina
resvanor. Kollektivtrafiken används mer i Stockholm,
och samtidigt som fler cyklar i Köpenhamn kör de
också mer bil. Koldioxidutsläppen är dock lägre i
Köpenhamn, sannolikt för att de pendlar kortare
sträckor.
Arbetet har varit något övermäktigt, men lärorikt.
Styrkan och svagheten i arbetet ligger i det komplexa
som en stad är, som reduceras till något greppbart. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU15314 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU153142020-02-11T02:02:27Z https://stud.epsilon.slu.se/15314/ Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet Vilkancis, Niklas Landscape architecture Denna uppsats är tänkt att berätta om Stokholms kollektivtrafik, med Köpenhamn som en jämförelse. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: Vilken roll spelar kollektivtrafiken i Stockholm för den totala användningen av hållbara transportmedel? Arbetet grundar sig på en litteraturstudie. Tunnelbanebygget skedde i samband med planering av förorterna. Det var kontroversiellt att bygga tunnelbana i en så liten stad, men Stockholm byggde ändå. Planerarna styrde med järnhand och skapade en stad efter rådande ideal. Förorter med stora pendlingsmönster har skapats, där tunnelbanan är en del av staden och inte bara ett transportmedel. Stockholmarna pendlar långt till sina arbetsplatser och många förorter har få arbetsplatser i relation till bostäder. Stockholm har fler tågstationer än Köpenhamn. Tillgång till kollektivtrafik är bättre då stockholmarna bor närmre tågstationer, samt har närmre till arbetsplatser från tågstationer jämfört med köpenhamnsbor. Köpenhamn har tampats med dålig ekonomi och har haft svårigheter i planeringen rent historiskt, vilket kan förklara varför kollektivtrafiken inte är lika utbyggd, men också varför staden är mer sammanhållen och har lägre koldioxidutsläpp än Stockholm. Bilanvändningen verkar inte påverkas av ökad cykling, istället är det gång och kollektivtrafikresor som minskar när cyklingen ökar. Båda städerna satsar i skrivande stund stort och bygger ut sina tunnelbanor. Det finns målbilder i båda städerna att minska bilismen och öka kollektivtrafikanvändandet samt cykelanvändandet. Statistiken över resvanor skiljer sig väldigt mycket och Köpenhamn saknar offentlig statistik för sina resvanor. Kollektivtrafiken används mer i Stockholm, och samtidigt som fler cyklar i Köpenhamn kör de också mer bil. Koldioxidutsläppen är dock lägre i Köpenhamn, sannolikt för att de pendlar kortare sträckor. Arbetet har varit något övermäktigt, men lärorikt. Styrkan och svagheten i arbetet ligger i det komplexa som en stad är, som reduceras till något greppbart. This report is a part the third year at the landscape architecture program. It compares Stockholm and Copenhagen in the aspects of car use and public transport. The main question is: How does public transport affect sustainable mobility in Stockholm? The report is based on a literature study. Building of Stockholm metro system took place simultaneously as building new towns inspired suburbs. The construction was controversial in a small town as Stockholm. Planners built a city by the ideals at the time. This later created a city with suburbs highly dependent on the subway, with long commutes. Stockholm has more train/metro stations than Copenhagen. The accessibility of stations is better in Stockholm, with stations placed closer to homes and workplaces. Historically bad economy and planning issues in Copenhagen may have led to fewer stations. Car use doesn’t seems to be affected by increased shares of bike rides, instead the public transport use and walking drops in the statistics. Copenhagen and Stockholm are both building new metro lines and stations. They both have goals to decrease share of car rides, and to increase share of public transport and bike rides. Public transport is wider used in Stockholm and the share of bike rides are higher in Copenhagen, but they also drive more cars. The CO2 footprint is smaller in Copenhagen, due to shorter commuting distances. The strength is its complexity made simple, while the same also is its biggest weakness. 2020-02-06 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15314/1/vilkancis_n_200205.pdf Vilkancis, Niklas, 2020. Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet : en jämförelse mellan Stockholm och Köpenhamn. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15314 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Vilkancis, Niklas Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet |
| title | Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet |
| title_full | Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet |
| title_fullStr | Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet |
| title_full_unstemmed | Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet |
| title_short | Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet |
| title_sort | kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15314/ https://stud.epsilon.slu.se/15314/ |