Utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar?
Hygien i svenska slaktsvinsstallar och arbetsbelastningen under sommartid kan vara ett problem i Sverige på grund av att grisarna använder den fasta liggytan som gödselyta under sommartid. Att grisen försöker kyla sig när den utsätts för värmestress, hög beläggning, icke optimal utfodringsstrateg...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572502816751616 |
|---|---|
| author | Johansson, Cecilia |
| author_browse | Johansson, Cecilia |
| author_facet | Johansson, Cecilia |
| author_sort | Johansson, Cecilia |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Hygien i svenska slaktsvinsstallar och arbetsbelastningen under sommartid kan vara ett
problem i Sverige på grund av att grisarna använder den fasta liggytan som gödselyta under
sommartid. Att grisen försöker kyla sig när den utsätts för värmestress, hög beläggning, icke
optimal utfodringsstrategi samt ökad produktivitet är faktorer som alla bidrar till dålig
boxhygien. Detta påverkar både personerna som arbetar i stallet samt grisens välmående då
det i stallarna blir nedsmutsade boxar och en ökad ammoniakavgång. I Sverige är det lag på
en fast liggyta som möjliggör att lantbrukare kan ge grisen sysselsättning i form av halm.
Grisar som är gödselförorenade bidrar till problematik inom djurvälfärd samt ur ett
livsmedelssäkerhets perspektiv och denna problematik behöver åtgärdas på något sätt.
I detta examensarbete undersöks frågan om spaltbevattning kan vara en lösning genom en
enkätstudie. Enkäter skickades ut till lantbrukare som har som har spaltbevattning. Det
innehåller också en litteraturstudie som ska ge mer kunskap inom ämnet spaltbevattning.
Punkter som det diskuteras kring är om spaltbevattning kan bidra till en bättre miljö i de
svenska stallarna och om det går att minska andelen gödselförorenande grisar.
Investeringskostnad, etiska och sociala aspekter är också viktiga frågor som bearbetas. Dessa
punkter diskuteras utifrån två olika utformningar av spaltbevattning; droppbevattning och
duschbevattning. Droppbevattning innebär att det droppar vatten ned på spaltgången medan
duschbevattning är en dusch av vatten med mindre droppar som sprutas ned på spaltgången.
Det som påvisats är att de olika systemen bidrar till minskning i arbetstid gällande
gödselskrapning och att boxhygienen blir bättre. Duschbevattningen leder till att grisen kan
kylas och således få ett bättre välmående. Det är enligt lantbrukarna däremot ingen kvickfix
som leder till att alla boxar blir rena direkt. Med droppbevattning väljer grisen att inte ligga på
spalten. Grisen slappnar inte av med droppande vatten på sig och sover då på den torra
liggytan vilket kan vara en bidragande orsak till att dessa boxar blir renare. |
| format | M1 |
| id | RepoSLU14986 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU149862020-05-29T13:15:31Z Utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar? Different systems for soaking the slats with water : could it be the future to cleaner pigs? Johansson, Cecilia spaltbevattning droppbevattning duschbevattning djurvälfärd boxhygien slaktsvinstall Hygien i svenska slaktsvinsstallar och arbetsbelastningen under sommartid kan vara ett problem i Sverige på grund av att grisarna använder den fasta liggytan som gödselyta under sommartid. Att grisen försöker kyla sig när den utsätts för värmestress, hög beläggning, icke optimal utfodringsstrategi samt ökad produktivitet är faktorer som alla bidrar till dålig boxhygien. Detta påverkar både personerna som arbetar i stallet samt grisens välmående då det i stallarna blir nedsmutsade boxar och en ökad ammoniakavgång. I Sverige är det lag på en fast liggyta som möjliggör att lantbrukare kan ge grisen sysselsättning i form av halm. Grisar som är gödselförorenade bidrar till problematik inom djurvälfärd samt ur ett livsmedelssäkerhets perspektiv och denna problematik behöver åtgärdas på något sätt. I detta examensarbete undersöks frågan om spaltbevattning kan vara en lösning genom en enkätstudie. Enkäter skickades ut till lantbrukare som har som har spaltbevattning. Det innehåller också en litteraturstudie som ska ge mer kunskap inom ämnet spaltbevattning. Punkter som det diskuteras kring är om spaltbevattning kan bidra till en bättre miljö i de svenska stallarna och om det går att minska andelen gödselförorenande grisar. Investeringskostnad, etiska och sociala aspekter är också viktiga frågor som bearbetas. Dessa punkter diskuteras utifrån två olika utformningar av spaltbevattning; droppbevattning och duschbevattning. Droppbevattning innebär att det droppar vatten ned på spaltgången medan duschbevattning är en dusch av vatten med mindre droppar som sprutas ned på spaltgången. Det som påvisats är att de olika systemen bidrar till minskning i arbetstid gällande gödselskrapning och att boxhygienen blir bättre. Duschbevattningen leder till att grisen kan kylas och således få ett bättre välmående. Det är enligt lantbrukarna däremot ingen kvickfix som leder till att alla boxar blir rena direkt. Med droppbevattning väljer grisen att inte ligga på spalten. Grisen slappnar inte av med droppande vatten på sig och sover då på den torra liggytan vilket kan vara en bidragande orsak till att dessa boxar blir renare. Hygiene in Swedish slaughter pig houses and the workload during summer time can be a problem in Sweden because the solid lying surface gets polluted with dung during the summer. The fact that the pig is trying to cool down themselves when exposed to heat stress, high stocking-rates, non-optimal feeding strategy and increased productivity are all reasons to problems with bad hygiene in the pens. This affects both the people who work in the stable and the well-being of the pig due to fouled pens and increased amount of ammonia in the air. There is a law in Sweden to have solid lying surfaces. These surfaces are for the pig to rest on and also a spot where the pigs can occupy themselves with straw. Pigs that are contaminated with manure contribute to problems in animal welfare. This study processes the questions about systems for soaking the slats with water by means of an inquiry sent to farmers who have such systems installed. There is also a literature study that will provide more knowledge in the field of pens for slaughter pigs and hygiene problems. The study discusses whether or not drip or shower cooling could contribute to a better environment in the Swedish stables. Another point is if there is a possibility to reduce the rate of pigs with the behavior when it comes to fouling. Investment costs, ethical and social aspects are also important issues that are being processed. These points are discussed based on two different designs of slat soaking systems; drip soaking and shower soaking. Drip soaking means that water drops down onto the slat while shower soaking is a shower of water with smaller droplets that is sprayed onto the slat. We can point out that the various systems contribute to a reduction in workload and that the pen hygiene becomes better. Shower soaking leads to pigs being able to cool down and to be more prosperous during the summer period with warm weather. According to the farmers, on the other hand, it is not a quick fix that results in that all pens become immediately clean. With drip soaking, the pig does not choose to lie on the slat. The pig does not relax with dripping water on them and they choose to sleep on the dry and solid lying surface which can be a contributing reason for why these pens becoming cleaner. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2019 M1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14986/ |
| spellingShingle | spaltbevattning droppbevattning duschbevattning djurvälfärd boxhygien slaktsvinstall Johansson, Cecilia Utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar? |
| title | Utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar? |
| title_full | Utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar? |
| title_fullStr | Utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar? |
| title_full_unstemmed | Utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar? |
| title_short | Utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar? |
| title_sort | utformning av spaltbevattning : kan det vara vägen mot renare grisar? |
| topic | spaltbevattning droppbevattning duschbevattning djurvälfärd boxhygien slaktsvinstall |