Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik
För cirka 2–16 % av dräktiga tikar uppstår dystoki, hos 60 % av dessa krävs kirurgiska åtgärder i form av kejsarsnitt. I den här studien beskrivs systematiskt hanteringen av dystokier som leder till kejsarsnitt vid Universitetsdjursjukhusets (UDS) Smådjursklinik. Under perioden sept-nov 2018 utfö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14953/ |
| _version_ | 1855572496987717632 |
|---|---|
| author | Palmér, Emma |
| author_browse | Palmér, Emma |
| author_facet | Palmér, Emma |
| author_sort | Palmér, Emma |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | För cirka 2–16 % av dräktiga tikar uppstår dystoki, hos 60 % av dessa krävs kirurgiska åtgärder
i form av kejsarsnitt. I den här studien beskrivs systematiskt hanteringen av dystokier som leder
till kejsarsnitt vid Universitetsdjursjukhusets (UDS) Smådjursklinik. Under perioden sept-nov
2018 utfördes sex akuta kejsarsnitt vid UDS. Sex tikar födde totalt 33 valpar, varav 28 valpar
födda via kejsarsnitt. Hälften av tikarna i studien var av rasen fransk bulldogg. Övriga raser i
studien inkluderar pomeranian, welsh corgi cardigan samt lagotto romagnolo. Värksvaghet var
bakomliggande orsak till dystoki hos fyra av sex tikar i studien. Hos övriga tikar hade dystokin
troligen obstruktiva orsaker. Indikationer för kejsarsnitt i studien inkluderade primär och
sekundär värksvaghet, allmänpåverkan hos tiken, misstanke om obstruktiv dystoki, fetal stress
m.m. Blodprov togs på samtliga tikar, hypokalcemi sågs hos hälften av tikarna. Fem av sex
tikar röntgades, i samtliga fall kunde dräktigheten bekräftas, alla foster var välmineraliserade
och inga tecken på fosterdöd sågs. Hos fyra tikar sågs heller inga fellägen. Endast två av sex
tikar ultraljudades, trots att ultraljud är ett utmärkt verktyg för att utvärdera fostrens viabilitet
och upptäcka fetal stress, vilket är en tydlig indikation för omedelbart kejsarsnitt. Fyra tikar
fick initialt medicinsk behandling med kalcium intravenöst. Ingen av tikarna i studien
behandlades med oxytocin för att stimulera värkarbetet.
Inför kejsarsnittet preoxygenerades samtliga tikar. Två tikar premedicinerades med fentanyl.
För samtliga tikar inducerades narkosen med alfaxalon. Två tikar fick lokalbedövning med
lidokain. Sevofluran användes för underhåll av narkosen hos fyra av tikarna, för två av tikarna
användes istället isofluran. Med god planering kan valparna förlösas 5–15 min efter induktion
av narkosen, för tre av tikarna i den aktuella studien var samtliga valpar förlösta inom 16
minuter. 28 valpar föddes via kejsarsnitt. Vid återupplivning/aktivering av valparna efter
kejsarsnitt gnuggades alla valpar torra med handdukar och luftvägarna sögs rutinmässigt rena
med valpsug. Någon form av värmekälla användes för alla valpar. Endast en valp gavs syrgas i
samband med återupplivningen. Tre kullar placerades i syrgasbur då återupplivningen var
avslutad. Fyra valpar gavs hjärtmassage. Tre valpar gavs glukos oralt. Inga andra läkemedel
användes i samband med återupplivning av valpar födda via kejsarsnitt.
Totalt 28 valpar undersöktes enligt Apgar-skalan. De allra flesta valparna (64 %) tillhörde den
högsta poängkategorin, 7–10 Apgar-poäng. Totalt 18 % av valparna tillhörde kategorin med 4–
6 Apgar-poäng, lika stor del, 18 %, tillhörde den lägsta poängkategorin (0–3), endast en av
totalt fem valpar i denna kategori levde efter två timmar. Högst mortalitet sågs därmed i den
lägsta Apgar-kategorin. Samtliga valpar i högsta och mellersta kategorin levde efter två timmar.
Den neonatala mortaliteten omedelbart efter födelsen samt efter två timmar för valpar födda via
kejsarsnitt var i studien 14 %. Detta resultat är jämförbart med valpöverlevanden i flertalet
andra studier. Samtliga tikar överlevde till utskrivning från djursjukhuset.
Resultatet i studien visar att hanteringen av dystoki och kejsarsnitt hos tik generellt är god vid
UDS Smådjursklinik. Med rutinmässig användning av ultraljud skulle fetal stress kunna
upptäckas tidigare och i större utsträckning än i dagsläget, vilket möjliggör för tidigare insatta
åtgärder/tidigare beslut om kejsarsnitt. Genom att förbättra den neonatala omvårdnaden efter
kejsarsnitt och i större utsträckning ge valparna syrgas samt ventilera/intubera valpar med apné
torde den neonatala överlevnaden kunna förbättras ytterligare. Oavsett hur bra behandling tiken
och valparna ges på djursjukhus är det dock avgörande att djurägaren söker hjälp i tid. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU14953 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU149532020-06-04T13:55:35Z https://stud.epsilon.slu.se/14953/ Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik Palmér, Emma Animal diseases För cirka 2–16 % av dräktiga tikar uppstår dystoki, hos 60 % av dessa krävs kirurgiska åtgärder i form av kejsarsnitt. I den här studien beskrivs systematiskt hanteringen av dystokier som leder till kejsarsnitt vid Universitetsdjursjukhusets (UDS) Smådjursklinik. Under perioden sept-nov 2018 utfördes sex akuta kejsarsnitt vid UDS. Sex tikar födde totalt 33 valpar, varav 28 valpar födda via kejsarsnitt. Hälften av tikarna i studien var av rasen fransk bulldogg. Övriga raser i studien inkluderar pomeranian, welsh corgi cardigan samt lagotto romagnolo. Värksvaghet var bakomliggande orsak till dystoki hos fyra av sex tikar i studien. Hos övriga tikar hade dystokin troligen obstruktiva orsaker. Indikationer för kejsarsnitt i studien inkluderade primär och sekundär värksvaghet, allmänpåverkan hos tiken, misstanke om obstruktiv dystoki, fetal stress m.m. Blodprov togs på samtliga tikar, hypokalcemi sågs hos hälften av tikarna. Fem av sex tikar röntgades, i samtliga fall kunde dräktigheten bekräftas, alla foster var välmineraliserade och inga tecken på fosterdöd sågs. Hos fyra tikar sågs heller inga fellägen. Endast två av sex tikar ultraljudades, trots att ultraljud är ett utmärkt verktyg för att utvärdera fostrens viabilitet och upptäcka fetal stress, vilket är en tydlig indikation för omedelbart kejsarsnitt. Fyra tikar fick initialt medicinsk behandling med kalcium intravenöst. Ingen av tikarna i studien behandlades med oxytocin för att stimulera värkarbetet. Inför kejsarsnittet preoxygenerades samtliga tikar. Två tikar premedicinerades med fentanyl. För samtliga tikar inducerades narkosen med alfaxalon. Två tikar fick lokalbedövning med lidokain. Sevofluran användes för underhåll av narkosen hos fyra av tikarna, för två av tikarna användes istället isofluran. Med god planering kan valparna förlösas 5–15 min efter induktion av narkosen, för tre av tikarna i den aktuella studien var samtliga valpar förlösta inom 16 minuter. 28 valpar föddes via kejsarsnitt. Vid återupplivning/aktivering av valparna efter kejsarsnitt gnuggades alla valpar torra med handdukar och luftvägarna sögs rutinmässigt rena med valpsug. Någon form av värmekälla användes för alla valpar. Endast en valp gavs syrgas i samband med återupplivningen. Tre kullar placerades i syrgasbur då återupplivningen var avslutad. Fyra valpar gavs hjärtmassage. Tre valpar gavs glukos oralt. Inga andra läkemedel användes i samband med återupplivning av valpar födda via kejsarsnitt. Totalt 28 valpar undersöktes enligt Apgar-skalan. De allra flesta valparna (64 %) tillhörde den högsta poängkategorin, 7–10 Apgar-poäng. Totalt 18 % av valparna tillhörde kategorin med 4– 6 Apgar-poäng, lika stor del, 18 %, tillhörde den lägsta poängkategorin (0–3), endast en av totalt fem valpar i denna kategori levde efter två timmar. Högst mortalitet sågs därmed i den lägsta Apgar-kategorin. Samtliga valpar i högsta och mellersta kategorin levde efter två timmar. Den neonatala mortaliteten omedelbart efter födelsen samt efter två timmar för valpar födda via kejsarsnitt var i studien 14 %. Detta resultat är jämförbart med valpöverlevanden i flertalet andra studier. Samtliga tikar överlevde till utskrivning från djursjukhuset. Resultatet i studien visar att hanteringen av dystoki och kejsarsnitt hos tik generellt är god vid UDS Smådjursklinik. Med rutinmässig användning av ultraljud skulle fetal stress kunna upptäckas tidigare och i större utsträckning än i dagsläget, vilket möjliggör för tidigare insatta åtgärder/tidigare beslut om kejsarsnitt. Genom att förbättra den neonatala omvårdnaden efter kejsarsnitt och i större utsträckning ge valparna syrgas samt ventilera/intubera valpar med apné torde den neonatala överlevnaden kunna förbättras ytterligare. Oavsett hur bra behandling tiken och valparna ges på djursjukhus är det dock avgörande att djurägaren söker hjälp i tid. Dystocia develops in about 2–16 % of pregnant bitches. Sixty percent of bitches with dystocia will require a cesarean section. In this study the management of dystocia leading to cesarean section (CS) at the small animal clinic at the university animal hospital in Uppsala during the autumn of 2018 is systematically described. In the period from September to November a total of six CS were performed at the hospital. Six bitches delivered 33 puppies. French bulldog was the most common breed in the current study. Other breeds in the study includes pomeranian, welsh corgi cardigan and lagotto romagnolo. The most common cause for dystocia in the study was uterine inertia. In all bitches blood samples was taken, hypocalcemia was seen in 50 % of the cases. Four bitches received initial medical treatment with calcium intravenously. None of the bitches were treated with oxytocin to stimulate labour. Radiographs were taken in five of six cases, in all bitches pregnancy could be confirmed, all fetuses were well mineralized with no signs of fetal death. In four bitches no fetal malpositions or malpresentations were seen. Ultrasound was only performed in two bitches, even though it’s an excellent method for evaluation of fetal viability and fetal stress, which in turn is a clear indication for immediate CS. All bitches were preoxygenated before induction of anesthesia. Two bitches were premedicated with fentanyl. For all bitches, anesthesia was induced with alfaxalone. Two bitches received local anesthesia with lidocaine. For maintenance of anesthesia sevoflurane was used in four bitches, in two bitches isoflurane was used. With good planning/coordination puppies can be delivered in 5-15 minutes after induction of anesthesia, in three of the litters all of the puppies were delivered in 16 minutes. 28 puppies were delivered through CS. During resuscitation of the puppies, all puppies were vigorously rubbed with dry towels and the airways were routinely cleared through gentle suction. Some kind of heat source was used for all the puppies. Only one puppy was administered oxygen during resuscitation. Three of the litters were placed in an oxygen chamber after completion of resuscitation. Four of the puppies received external cardiac compressions. Oral glucose was given to three puppies. No other medications were used during resuscitation of neonates delivered through CS. 28 puppies were evaluated through the Apgar scoring system. Sixty four percent of the puppies were scored as the highest Apgar category, 7-10 points. Eighteen percent of puppies were placed in the Apgar category with 4-6 points. All of the puppies in the highest and middle Apgar category were alive two hours after delivery. Eighteen percent of the puppies showed severe distress and were scored in the category of 0-3 Apgar points. Only one out of five puppies in the lowest category survived. The highest mortality rate was seen in the lowest Apgar category. For puppies delivered through CS the neonatal mortality was 14.2 % immediately after birth and two hours after birth. This result is comparable to the neonatal survival rate in several other studies. All of the bitches survived to discharge from the animal hospital. The result of the study show that the management of dystocia and cesarean sections in bitches at the university animal hospital in Uppsala is generally good. With routine use of ultrasound, fetal stress could be detected earlier and to a larger extent than currently, enabling earlier decision on surgery. By improving the neonatal care after CS and to a larger extent provide oxygen for newborn puppies and ventilate/intubate puppies with apnea, the neonatal survival rate could be further improved. However, even with optimal clinical management and treatment of dystocia, it is crucial that the animal owner seeks help on time. 2019-08-26 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14953/7/palmer_e_190126.pdf Palmér, Emma, 2019. Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik : en deskriptiv studie vid Universitetsdjursjukhusets Smådjursklinik hösten 2018. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10869 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Palmér, Emma Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik |
| title | Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik |
| title_full | Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik |
| title_fullStr | Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik |
| title_full_unstemmed | Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik |
| title_short | Klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik |
| title_sort | klinisk hantering av dystoki och kejsarsnitt hos tik |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14953/ https://stud.epsilon.slu.se/14953/ |