Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock
Hornens betydelse för den sociala dominansen hos nötkreatur har länge diskuterats av bönder och forskare. Kunskap om dess inverkan på djuren är viktigt ur management-synpunkt och påverkar på sikt djurens välfärd. Studien syftar till att undersöka sambandet mellan horn och dominans/aggression vid...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14908/ |
| _version_ | 1855572489237692416 |
|---|---|
| author | Karlsson, Rebecca |
| author_browse | Karlsson, Rebecca |
| author_facet | Karlsson, Rebecca |
| author_sort | Karlsson, Rebecca |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Hornens betydelse för den sociala dominansen hos nötkreatur har länge diskuterats av bönder
och forskare. Kunskap om dess inverkan på djuren är viktigt ur management-synpunkt och
påverkar på sikt djurens välfärd. Studien syftar till att undersöka sambandet mellan horn och
dominans/aggression vid konkurrenssituationer och sociala interaktioner i stabila flockar.
Frågeställningen innefattar hornens betydelse för övertag vid konkurrenssituationer, sambandet
mellan horn och aggression, samt dess betydelse för dominansen i jämförelse med övriga
individuella egenskaper.
Social dominans är ett begrepp som förklarar det fenomen mellan två individer, som vi med
andra ord kallar rangordning eller hierarki, där den ena hämmas av den andra. Interaktionerna
utgörs av agonistiska beteenden, antingen från båda djuren eller enbart den undergivna, genom
att spontant undvika en dominant ko. Källor är överens om att dominansförhållanden bland kor
innebär konsekvenser för hur vi håller djuren. Vi bör dock skilja på begreppen dominans och
aggression där det förstnämnda beskrivs enligt ovan, och aggression är ett beteende som
innefattar aggressiv fysisk kontakt eller hot utan kroppskontakt. Dominanta djur använder sig
ofta av aggressiva beteenden, särskilt vid bildandet av nya relationer, men i stabila grupper
minskar behovet av fysiskt våld. Dominans är den viktigaste faktorn i flockdynamik, därför har
otaliga studier utförts inom ämnet, men hornens betydelse är ännu inte fullt utredd. Faktorer
man vet påverkar dominansen är framförallt ålder och temperament, men även tidig inlärning
är betydande för framtida rang. Kroppsstorlek och genetik har visat sig mindre avgörande.
Den här studien är baserad på analys av tillgänglig litteratur och observationsstudier på kulliga
och hornbärande vänekor i flock under betestid på Nordens Ark. Två grupper med blandad
hornstatus på 16, respektive 13 individer observerades vid tio tillfällen vardera och utvalda
agonistiska beteenden antecknades i protokoll på plats. Studien är individanpassad och varje
interaktion mellan ett visst par noterades. Med statistiska metoder beräknades signifikans för
olika jämförelser mellan icke-hornbärande och hornbärande djur.
Resultat som erhölls tyder inte på att hornen är av avgörande betydelse för dominansen i stabila
grupper. Däremot tycks hornbärande djur vara mindre benägna att utöva fysiskt våld och
använder hot utan kroppskontakt i större utsträckning än icke-hornbärande djur. I flockar med
kulliga eller avhornade djur är det alltså vanligare att se djuren stånga varandra än i hornbärande
flockar. Det var också betydligt vanligare att kor undvek hornbärande individer spontant, utan
att det hornbärande djuret uppvisat aggressivt beteende, medan kor utan horn ofta fick uppvisa
ett aggressivt beteende för att väcka ett undvikande beteende hos motståndaren. Tidigare studier
utförda på kulliga och hornbärande djur har visat liknande resultat och dessutom sett att
hornbärande djur håller ett större avstånd mellan varandra än kulliga eller avhornade djur.
Slutsatsen är att hornstatus inte visade sig ha avgörande betydelse för dominansen i stabila
grupper av olika åldrar, men fler studier på jämna grupper krävs för att fullt kunna avgöra dess
roll, framförallt vid bildandet av nya dominansförhållanden. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU14908 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU149082020-06-04T13:55:40Z https://stud.epsilon.slu.se/14908/ Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock Karlsson, Rebecca Animal husbandry Hornens betydelse för den sociala dominansen hos nötkreatur har länge diskuterats av bönder och forskare. Kunskap om dess inverkan på djuren är viktigt ur management-synpunkt och påverkar på sikt djurens välfärd. Studien syftar till att undersöka sambandet mellan horn och dominans/aggression vid konkurrenssituationer och sociala interaktioner i stabila flockar. Frågeställningen innefattar hornens betydelse för övertag vid konkurrenssituationer, sambandet mellan horn och aggression, samt dess betydelse för dominansen i jämförelse med övriga individuella egenskaper. Social dominans är ett begrepp som förklarar det fenomen mellan två individer, som vi med andra ord kallar rangordning eller hierarki, där den ena hämmas av den andra. Interaktionerna utgörs av agonistiska beteenden, antingen från båda djuren eller enbart den undergivna, genom att spontant undvika en dominant ko. Källor är överens om att dominansförhållanden bland kor innebär konsekvenser för hur vi håller djuren. Vi bör dock skilja på begreppen dominans och aggression där det förstnämnda beskrivs enligt ovan, och aggression är ett beteende som innefattar aggressiv fysisk kontakt eller hot utan kroppskontakt. Dominanta djur använder sig ofta av aggressiva beteenden, särskilt vid bildandet av nya relationer, men i stabila grupper minskar behovet av fysiskt våld. Dominans är den viktigaste faktorn i flockdynamik, därför har otaliga studier utförts inom ämnet, men hornens betydelse är ännu inte fullt utredd. Faktorer man vet påverkar dominansen är framförallt ålder och temperament, men även tidig inlärning är betydande för framtida rang. Kroppsstorlek och genetik har visat sig mindre avgörande. Den här studien är baserad på analys av tillgänglig litteratur och observationsstudier på kulliga och hornbärande vänekor i flock under betestid på Nordens Ark. Två grupper med blandad hornstatus på 16, respektive 13 individer observerades vid tio tillfällen vardera och utvalda agonistiska beteenden antecknades i protokoll på plats. Studien är individanpassad och varje interaktion mellan ett visst par noterades. Med statistiska metoder beräknades signifikans för olika jämförelser mellan icke-hornbärande och hornbärande djur. Resultat som erhölls tyder inte på att hornen är av avgörande betydelse för dominansen i stabila grupper. Däremot tycks hornbärande djur vara mindre benägna att utöva fysiskt våld och använder hot utan kroppskontakt i större utsträckning än icke-hornbärande djur. I flockar med kulliga eller avhornade djur är det alltså vanligare att se djuren stånga varandra än i hornbärande flockar. Det var också betydligt vanligare att kor undvek hornbärande individer spontant, utan att det hornbärande djuret uppvisat aggressivt beteende, medan kor utan horn ofta fick uppvisa ett aggressivt beteende för att väcka ett undvikande beteende hos motståndaren. Tidigare studier utförda på kulliga och hornbärande djur har visat liknande resultat och dessutom sett att hornbärande djur håller ett större avstånd mellan varandra än kulliga eller avhornade djur. Slutsatsen är att hornstatus inte visade sig ha avgörande betydelse för dominansen i stabila grupper av olika åldrar, men fler studier på jämna grupper krävs för att fullt kunna avgöra dess roll, framförallt vid bildandet av nya dominansförhållanden. The importance of horns for the social dominance in cattle has been discussed by farmers and researchers for a long time. Knowledge of its impact on the animals is important for housing and management and influences the welfare of the animals in the long run. This study aims to investigate the correlation between horns and dominance/aggression in competitive situations and social interactions in stable herds. Rank order, peck order, dominance and hierarchy are names that have been used widely for the phenomenon arising between two individuals, where one is inhibited by the other. The interactions seen between two cows in a dominance relationship consists of agonistic behaviour, either from both animals or merely the subject, when the subject avoids the dominant part spontaneously. Sources agree that dominance relationships among cattle means consequences for how we keep the animals. We should distinguish, however, between the concepts of dominance and aggression, where the former is described above, and aggression is a behavior that includes violence or threat. Dominant animals often use aggressive behaviors, especially in the formation of new relationships, but in stable groups of cows, the need for physical violence decreases. Dominance is the most important factor in herd dynamics, therefore countless studies have been carried out on the subject, but the importance of the horns is not yet fully investigated. Factors influencing dominance includes age and temperament, but also early experiences as a calf. Body size and genetics have been found to be less influencing. This study is based on analysis of available literature and observational studies on dehorned and horn-bearing cows in a herd during grazing and was conducted at Nordens Ark, a zoologic park in Sweden. Two groups of cows, with mixed horn status, of 16 and 13 individuals, respectively, were each observed on ten occasions. Selected agonistic behaviours were recorded and each interaction between a pair was noted, for more detailed information. Statistical methods calculated the significance of different comparisons between polled and horn-bearing cattle. Results obtained do not indicate that the horn is of crucial importance to the dominance of stable groups. On the other hand, horn-bearing animals appeared less likely to exercise physical violence and used threats without body contact than polled animals, whereas polled cattle where more prone to butting. It was also more common for horn-bearing cows to be avoided spontaneously by other cows, without any need for violent behaviour, whereas polled cows often needed to use aggression to evoke avoiding behavior in other cows. Earlier studies conducted on polled and horn-bearing animals have shown similar results, and in addition, horn-bearing animals hold a greater distance between each other than polled cattle do. In conclusion, horn status has not been shown to be crucial for dominance in stable groups of different ages, but more studies on groups more similar in age, breed and sex are required to fully determine its role, especially in the formation of new dominant relationships. 2019-08-21 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14908/7/karlsson_r_190207.pdf Karlsson, Rebecca, 2019. Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10822 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Karlsson, Rebecca Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock |
| title | Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock |
| title_full | Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock |
| title_fullStr | Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock |
| title_full_unstemmed | Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock |
| title_short | Konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock |
| title_sort | konkurrens mellan kulliga och hornbärande nötkreatur i flock |
| topic | Animal husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14908/ https://stud.epsilon.slu.se/14908/ |