Svenska och norska hästar med mugg och rasp
Mugg och rasp är ett vanligt förekommande hudproblem på häst. Det är snarare ett syndrom än en sjukdom då benämningen mugg och rasp beskriver lesioner på hästens distala ben. På engelska går syndromet oftast under namnet ”Pastern dermatitis” men fler benämningar kan förekomma. Lesionerna kan bl.a...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14905/ |
| _version_ | 1855572488706064384 |
|---|---|
| author | Juto, Karin |
| author_browse | Juto, Karin |
| author_facet | Juto, Karin |
| author_sort | Juto, Karin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Mugg och rasp är ett vanligt förekommande hudproblem på häst. Det är snarare ett syndrom än
en sjukdom då benämningen mugg och rasp beskriver lesioner på hästens distala ben. På
engelska går syndromet oftast under namnet ”Pastern dermatitis” men fler benämningar kan
förekomma. Lesionerna kan bl.a. visa sig i form av krustor, sår och svullnader. Den drabbade
hästen kan bli halt och lesionerna kan leda till kroniska besvär. Det finns flera olika
underliggande orsaker finns till att mugg och rasp uppstår, bl.a. omnämns Chorioptes bovis,
Trombicula alfreddugesi, fotosensibilitet och vaskulit i litteraturen.
2017 inledde Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans
med Norges veterinärinstitut ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen hästforskning. Målet
med projektet är att hitta bättre diagnostik och behandling för mugg och rasp. En del av
projektet består av en enkät som nått svenska och norska hästägare och det är denna enkät som
detta arbete handlar om. Frågor som ställs är bland annat: Vilka symtom är vanliga? Vilka ben
drabbas? Spelar mängden hovskägg någon roll för hur sjukdomsbilden ser ut? Målsättningen
med detta arbete är att kartlägga symtombild och sjukdomsförlopp vid mugg och rasp hos
nordiska hästar.
Resultatet av detta arbete bekräftar det som står beskrivet i litteraturen om att bakben verkar
drabbas oftare än framben. Hästar får samma typ av symtom oavsett hur mycket behåring de
har på benen. De absolut vanligaste symtomen är krustor följt av sår, smärta, svullnad, klåda
och hudvalkar. Det är vanligt förekommande med kroniska och/eller återkommande besvär.
Blött/lerigt väder är en försvårande omständighet oavsett vilken typ av behåring hästen har. Ett
intressant resultat är att hästar med tunnare behåring i högre utsträckning drabbas sommartid
medan en del hästar med kraftigare behåring snarare drabbas vintertid. Detta kan indikera att
beroende på typ av behåring är hästen mer eller mindre mottaglig för de olika underliggande
orsakerna till mugg och rasp. Bland de hästar som i högre grad insjuknar på vintern finns en
stor representation av rasen nordsvensk brukshäst och dölehäst. Detta skulle kunna tyda på att
det finns en genetisk faktor som gör dessa hästar mer mottagliga för underliggande orsaker som
är vanligare vintertid, t.ex. benskabb. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU14905 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU149052020-06-04T13:55:40Z https://stud.epsilon.slu.se/14905/ Svenska och norska hästar med mugg och rasp Juto, Karin Animal diseases Mugg och rasp är ett vanligt förekommande hudproblem på häst. Det är snarare ett syndrom än en sjukdom då benämningen mugg och rasp beskriver lesioner på hästens distala ben. På engelska går syndromet oftast under namnet ”Pastern dermatitis” men fler benämningar kan förekomma. Lesionerna kan bl.a. visa sig i form av krustor, sår och svullnader. Den drabbade hästen kan bli halt och lesionerna kan leda till kroniska besvär. Det finns flera olika underliggande orsaker finns till att mugg och rasp uppstår, bl.a. omnämns Chorioptes bovis, Trombicula alfreddugesi, fotosensibilitet och vaskulit i litteraturen. 2017 inledde Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med Norges veterinärinstitut ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen hästforskning. Målet med projektet är att hitta bättre diagnostik och behandling för mugg och rasp. En del av projektet består av en enkät som nått svenska och norska hästägare och det är denna enkät som detta arbete handlar om. Frågor som ställs är bland annat: Vilka symtom är vanliga? Vilka ben drabbas? Spelar mängden hovskägg någon roll för hur sjukdomsbilden ser ut? Målsättningen med detta arbete är att kartlägga symtombild och sjukdomsförlopp vid mugg och rasp hos nordiska hästar. Resultatet av detta arbete bekräftar det som står beskrivet i litteraturen om att bakben verkar drabbas oftare än framben. Hästar får samma typ av symtom oavsett hur mycket behåring de har på benen. De absolut vanligaste symtomen är krustor följt av sår, smärta, svullnad, klåda och hudvalkar. Det är vanligt förekommande med kroniska och/eller återkommande besvär. Blött/lerigt väder är en försvårande omständighet oavsett vilken typ av behåring hästen har. Ett intressant resultat är att hästar med tunnare behåring i högre utsträckning drabbas sommartid medan en del hästar med kraftigare behåring snarare drabbas vintertid. Detta kan indikera att beroende på typ av behåring är hästen mer eller mindre mottaglig för de olika underliggande orsakerna till mugg och rasp. Bland de hästar som i högre grad insjuknar på vintern finns en stor representation av rasen nordsvensk brukshäst och dölehäst. Detta skulle kunna tyda på att det finns en genetisk faktor som gör dessa hästar mer mottagliga för underliggande orsaker som är vanligare vintertid, t.ex. benskabb. Pastern dermatitis is a regularly occurring skin-problem in horses that affects the distal limbs. The syndrome is also named greasy heel, cracked heel, scratches, mud fever, verrucous pododermatitis and grapes. Crusts, wounds and swellings are typical symptoms. Lameness is not an uncommon complication and the problems can get chronic. There are several underlying reasons for pastern dermatitis described in the litterature, for example Chorioptes bovis, Trombicula alfreduggesi, photosensitivity and vasculitis. In 2017 a joint research project between National veterinary institute of Sweden, Swedish university of veterinary sciences and the Norwegian veterinary institute, financed by The Swedish-Norwegian Fund for Equine Research was launched. The project’s goal is to identify better diagnostic tools and treatments for pastern dermatitis. The project partly consists of a survey addressed to horse owners in Sweden and Norway. The survey includes questions concerning any eventual skin problems in the distal limbs of the horse, what limbs are affected and what time of the year these problems occur. This thesis will study the answers of the survey. Questions asked will be: What symptoms are common? Which legs are more often affected? Does it matter whether the horse is feathered or non-feathered for how pastern dermatitis will occur? The aim with this thesis is to map the symptoms and the disease course for pastern dermatitis in Swedish and Norwegian horses. The result of this thesis confirms what is earlier described in the literature, the hindlimbs are more frequently affected than the forelimbs. The symptoms seem to be the same whether the horse have feathered legs or not. The most common symptoms are crusts followed by wounds, pain, swelling, pruritus and thickened skin. It is common with chronic and/or reoccurring problems. Wet and muddy weather seems to make the problems worse for all types of horses. An interesting finding is that non-feathered horses have more problems during summer while some feathered horses have more problems during winter. This could indicate that pastern dermatitis can be caused through different pathogenesis depending on what type of coat the horse has. Among those horses that are more disposed during winter there is a large proportion of Nordsvensk brukshäst and Dölehäst. This could indicate that there is some genetic factor that makes these horses more adoptive for the underlaying causes that are more common during the winter, for example Chorioptes bovis. 2019-08-21 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14905/7/juto_k_190130.pdf Juto, Karin, 2019. Svenska och norska hästar med mugg och rasp : en deskriptiv studie. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10820 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Juto, Karin Svenska och norska hästar med mugg och rasp |
| title | Svenska och norska hästar med mugg och rasp |
| title_full | Svenska och norska hästar med mugg och rasp |
| title_fullStr | Svenska och norska hästar med mugg och rasp |
| title_full_unstemmed | Svenska och norska hästar med mugg och rasp |
| title_short | Svenska och norska hästar med mugg och rasp |
| title_sort | svenska och norska hästar med mugg och rasp |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14905/ https://stud.epsilon.slu.se/14905/ |