Riskhanteringsverktyg i växtodlingen
Denna studie är gjord med anledning av den förväntade ökade riskexponering växtodlingsproducenter kommer stå inför vid ett förändrat klimat. Torkan 2018 slog hårt mot landets lantbrukare och lönsamheten upplevdes som kraftigt försämrad. Regeringen valde att införa ett krispaket, vilket en del rep...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14898/ |
| Sumario: | Denna studie är gjord med anledning av den förväntade ökade riskexponering
växtodlingsproducenter kommer stå inför vid ett förändrat klimat. Torkan 2018 slog hårt
mot landets lantbrukare och lönsamheten upplevdes som kraftigt försämrad. Regeringen
valde att införa ett krispaket, vilket en del representanter från branschen inte ansåg vara
tillräckligt. Jordbruksverket håller med till viss del och ser det problematiskt att även
lantbrukare som inte har drabbat av torka, får tillgång till ett krisstöd. Idag kan inte
lantbrukare försäkra sig mot exceptionella väderfenomen och försäkringsutbudet för
växtodlingsproducenter är relativt smalt. Anledningen till detta är att premien anses bli
för kostsam för att anses som attraktiv. Länder både i och utanför Europa väljer olika
tillvägagångsätt för att hantera de risker som växtodlingsproducenter exponeras för. Inom
EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns möjligheten till att finansiera riskhantering med
statliga medel för att exempelvis subventionera försäkringspremier. Sverige har varit av
den uppfattningen att gårdsstödet tillsammans med marknadsrelaterade åtgärder är
tillräckliga, för att hantera de produktionsrisker lantbruket utsätts för.
Syftet med studien är att undersöka om växtodlingsproducenter tycker att
riskhanteringsverktygen vi har idag är tillräckliga, samt undersöka hur andra länder har
valt att gå tillväga.
Litteraturstudien innehåller ämnen som berör riskhantering och förklarar vilka verktyg
Sveriges växtodlingsproducenter har tillgång till idag för att hantera produktionsrisker.
Den förväntade nyttoteorin används för att förstå hur individer tar beslut under osäkerhet
och risk. Studien tar även upp länder i och utanför EU, för att få en förståelse hur olika
länder väljer att hantera deras produktionsrisker.
Åtta växtodlingsproducenter utspridda i landet intervjuades genom semistrukturerade
telefonintervjuer för att få svar på frågeställningarna. Svaren resulterade i relativt spridda
svar, men samtliga av respondenterna ansåg att de verktyg som idag finns tillgängliga för
att hantera risker i växtodlingsproduktionen inte är tillräckliga. Skattesystemets
utformning har öppnat upp möjligheter för resultatutjämning men lantbrukarna kan inte
använda dess fulla potential. På grund av den dåliga lönsamheten i branschen finns det
inget resultat att bygga buffert på till sämre år. Gårdstödet anses till viss del blivit
kapitaliserat i högre kostnader och därmed tappat sin funktion, eftersom syftet har varit
att stödet ska fungera som en buffert för att jämna ut fluktuationer mellan åren. |
|---|