Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden
Syftet med denna studie är att förstå hur nyproducerade bostäder direkt och indirekt, genom efterföljande flyttkedjor, påverkar bostadsmarknaden och boendesituationen för olika typer av hushåll. Detta ges svar genom en fallstudie på Höganäshems två nyproducerade allmännyttiga bostadsprojekt med...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14827/ |
| _version_ | 1855572476391587840 |
|---|---|
| author | Ziegler, Joakim |
| author_browse | Ziegler, Joakim |
| author_facet | Ziegler, Joakim |
| author_sort | Ziegler, Joakim |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med denna studie är att förstå hur nyproducerade bostäder direkt och indirekt, genom
efterföljande flyttkedjor, påverkar bostadsmarknaden och boendesituationen för olika typer av
hushåll. Detta ges svar genom en fallstudie på Höganäshems två nyproducerade allmännyttiga
bostadsprojekt med skilda förutsättningar på pappret. Bidrar nyproducerade bostäder och dess
efterföljande flyttkedjor till social hållbarhet? Vilka hushåll gynnas av nyproduktionen och
flyttkedjorna?
Genom en kvantitativ metod hämtas uppgifter om de nyproducerade bostäderna, uppstådda
vakanser och hushållen. Detta för att kunna följa mönstret för boendets kostnad och geografisk
placering samt hushållens inkomst och antal debutanter på bostadsmarknaden genom
flyttkedjorna. Detta kopplas sedan ihop med de lägenheter i nyproduktionen som initierat
respektive flyttkedja.
Sjöcrona, projektet med de billiga lägenheterna, har i en direkt mening gynnat låginkomsthushåll,
unga och debutanter på bostadsmarknaden i högre grad än Månstorp, projektet med de dyra
lägenheterna. Sjöcrona skapar billigare bostadsvakanser än nyproduktionen i flyttkedjornas andra
länk. Månstorp skapar i sin tur större geografisk spridning på bostadsvakanserna i flyttkedjornas
andra länk. Månstorp skapar bostadsvakanser i samma prissegment som nyproduktionens i
flyttkedjornas andra länk.
Flyttkedjorna blev i genomsnitt 2,96 flyttar långa. Stora och dyra lägenheter skapar fler
bostadsvakanser än små och billiga. Det finns ett samband mellan långa flyttkedjor och lägre
boendekostnader samt lägre inkomster. Hushåll med de lägsta inkomsterna, de i inkomstkvartil 1,
gynnas däremot inte av långa flyttkedjor. Dessa hushåll gynnas primärt av vakanserna som
initieras av små och billiga lägenheter. Flyttkedjor tenderar att brytas i ett annat geografiskt område
än de initierades i.
Höganäshems projekt har gynnat hushåll från flera olika inkomstkvartiler och geografiska områden.
De har båda direkt och indirekt gynnat låginkomsthushåll, unga och debutanter på
bostadsmarknaden. Genom att kombinera stora och dyra bostäder med små och billiga finns alla
möjligheter att skapa många och billiga bostadsvakanser genom nyproduktionens efterföljande
flyttkedjor. Under dessa förutsättningar anses flyttkedjor vara en effektiv bostadspolitisk strategi
mot en socialt hållbar stadsutveckling. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU14827 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU148272020-06-02T13:57:34Z https://stud.epsilon.slu.se/14827/ Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden Ziegler, Joakim Landscape architecture Syftet med denna studie är att förstå hur nyproducerade bostäder direkt och indirekt, genom efterföljande flyttkedjor, påverkar bostadsmarknaden och boendesituationen för olika typer av hushåll. Detta ges svar genom en fallstudie på Höganäshems två nyproducerade allmännyttiga bostadsprojekt med skilda förutsättningar på pappret. Bidrar nyproducerade bostäder och dess efterföljande flyttkedjor till social hållbarhet? Vilka hushåll gynnas av nyproduktionen och flyttkedjorna? Genom en kvantitativ metod hämtas uppgifter om de nyproducerade bostäderna, uppstådda vakanser och hushållen. Detta för att kunna följa mönstret för boendets kostnad och geografisk placering samt hushållens inkomst och antal debutanter på bostadsmarknaden genom flyttkedjorna. Detta kopplas sedan ihop med de lägenheter i nyproduktionen som initierat respektive flyttkedja. Sjöcrona, projektet med de billiga lägenheterna, har i en direkt mening gynnat låginkomsthushåll, unga och debutanter på bostadsmarknaden i högre grad än Månstorp, projektet med de dyra lägenheterna. Sjöcrona skapar billigare bostadsvakanser än nyproduktionen i flyttkedjornas andra länk. Månstorp skapar i sin tur större geografisk spridning på bostadsvakanserna i flyttkedjornas andra länk. Månstorp skapar bostadsvakanser i samma prissegment som nyproduktionens i flyttkedjornas andra länk. Flyttkedjorna blev i genomsnitt 2,96 flyttar långa. Stora och dyra lägenheter skapar fler bostadsvakanser än små och billiga. Det finns ett samband mellan långa flyttkedjor och lägre boendekostnader samt lägre inkomster. Hushåll med de lägsta inkomsterna, de i inkomstkvartil 1, gynnas däremot inte av långa flyttkedjor. Dessa hushåll gynnas primärt av vakanserna som initieras av små och billiga lägenheter. Flyttkedjor tenderar att brytas i ett annat geografiskt område än de initierades i. Höganäshems projekt har gynnat hushåll från flera olika inkomstkvartiler och geografiska områden. De har båda direkt och indirekt gynnat låginkomsthushåll, unga och debutanter på bostadsmarknaden. Genom att kombinera stora och dyra bostäder med små och billiga finns alla möjligheter att skapa många och billiga bostadsvakanser genom nyproduktionens efterföljande flyttkedjor. Under dessa förutsättningar anses flyttkedjor vara en effektiv bostadspolitisk strategi mot en socialt hållbar stadsutveckling. The purpose of this study is to understand how newly produced homes directly and indirectly, through vacancy chains, affect the housing market and the housing situation for different types of households. This is answered by a case study on Höganäshem's two newly produced public housing projects. Does newly produced housing and its following vacancy chains contribute to social sustainability? Which households benefit from new construction and vacancy chains? The data regarding the newly produced housings, vacant vacancies and the households are obtained through a quantitative method. This is to be able to follow the patterns of the housing cost and geographical location as well as the household income and the number of debutants in the housing market through the vacancy chains. This is later linked to the apartments in the new construction that initiated the respective vacancy chain. Sjöcrona, the project with the cheap apartments, has in a direct sense benefited low-income households, young and debutants in the housing market to a greater extent than Månstorp, the project with the expensive apartments. Sjöcrona creates cheaper vacancies than the new construction in the second link of the vacancy chains. Månstorp creates greater geographical spread of the vacancies in the second link of the vacancy chains. Månstorp creates vacancies in the same price segment as the new construction in the second link of the vacancy chains. The vacancy chains were on average 2,96 moves long. Large and expensive apartments create more vacancies than the small and cheap. There is a correlation between long vacancy chains and lower housing costs and lower income. On the other hand, households with the lowest incomes, those in the first income quartile, do not benefit from long vacancy chains. Those households primarily benefit from the vacancies initiated by small and cheap apartments. Vacancy chains tend to break in a different geographical area than they were initiated in. Höganäshem's projects have benefited households from several different income quarters and geographical areas. Directly and indirectly they both benefit low-income households, young and debutants in the housing market. By combining large and expensive housing with small and cheap there's every possibility to create many and cheap vacancies through the new construction's following vacancy chains. Under these conditions, vacancy chains are considered to be an effective housing policy strategy toward a socially sustainable urban development. 2019-07-11 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14827/1/ziegler_j_190711.pdf Ziegler, Joakim, 2019. Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden : en bostadspolitisk strategi länkad till social hållbarhet eller ökad segregation?. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10741 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Ziegler, Joakim Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden |
| title | Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden |
| title_full | Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden |
| title_fullStr | Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden |
| title_full_unstemmed | Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden |
| title_short | Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden |
| title_sort | flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14827/ https://stud.epsilon.slu.se/14827/ |