Flyttkedjors effekt på bostadsmarknaden
Syftet med denna studie är att förstå hur nyproducerade bostäder direkt och indirekt, genom efterföljande flyttkedjor, påverkar bostadsmarknaden och boendesituationen för olika typer av hushåll. Detta ges svar genom en fallstudie på Höganäshems två nyproducerade allmännyttiga bostadsprojekt med...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14827/ |
| Sumario: | Syftet med denna studie är att förstå hur nyproducerade bostäder direkt och indirekt, genom
efterföljande flyttkedjor, påverkar bostadsmarknaden och boendesituationen för olika typer av
hushåll. Detta ges svar genom en fallstudie på Höganäshems två nyproducerade allmännyttiga
bostadsprojekt med skilda förutsättningar på pappret. Bidrar nyproducerade bostäder och dess
efterföljande flyttkedjor till social hållbarhet? Vilka hushåll gynnas av nyproduktionen och
flyttkedjorna?
Genom en kvantitativ metod hämtas uppgifter om de nyproducerade bostäderna, uppstådda
vakanser och hushållen. Detta för att kunna följa mönstret för boendets kostnad och geografisk
placering samt hushållens inkomst och antal debutanter på bostadsmarknaden genom
flyttkedjorna. Detta kopplas sedan ihop med de lägenheter i nyproduktionen som initierat
respektive flyttkedja.
Sjöcrona, projektet med de billiga lägenheterna, har i en direkt mening gynnat låginkomsthushåll,
unga och debutanter på bostadsmarknaden i högre grad än Månstorp, projektet med de dyra
lägenheterna. Sjöcrona skapar billigare bostadsvakanser än nyproduktionen i flyttkedjornas andra
länk. Månstorp skapar i sin tur större geografisk spridning på bostadsvakanserna i flyttkedjornas
andra länk. Månstorp skapar bostadsvakanser i samma prissegment som nyproduktionens i
flyttkedjornas andra länk.
Flyttkedjorna blev i genomsnitt 2,96 flyttar långa. Stora och dyra lägenheter skapar fler
bostadsvakanser än små och billiga. Det finns ett samband mellan långa flyttkedjor och lägre
boendekostnader samt lägre inkomster. Hushåll med de lägsta inkomsterna, de i inkomstkvartil 1,
gynnas däremot inte av långa flyttkedjor. Dessa hushåll gynnas primärt av vakanserna som
initieras av små och billiga lägenheter. Flyttkedjor tenderar att brytas i ett annat geografiskt område
än de initierades i.
Höganäshems projekt har gynnat hushåll från flera olika inkomstkvartiler och geografiska områden.
De har båda direkt och indirekt gynnat låginkomsthushåll, unga och debutanter på
bostadsmarknaden. Genom att kombinera stora och dyra bostäder med små och billiga finns alla
möjligheter att skapa många och billiga bostadsvakanser genom nyproduktionens efterföljande
flyttkedjor. Under dessa förutsättningar anses flyttkedjor vara en effektiv bostadspolitisk strategi
mot en socialt hållbar stadsutveckling. |
|---|