I jakten på den billiga hyresrätten
I frånvaron av en nationellt sammanhållen bostadspolitik står kommunerna med ett tungt ansvar att sörja för sina invånares rätt till en bostad. Som konsekvens av allmännyttans förändrade roll behöver kommunerna i högre grad förlita sig på att marknaden ska bidra med lösningarna. Under senare år h...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2019
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/14805/ |
| _version_ | 1855572472929189888 |
|---|---|
| author | Traneborn, Gabriel |
| author_browse | Traneborn, Gabriel |
| author_facet | Traneborn, Gabriel |
| author_sort | Traneborn, Gabriel |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I frånvaron av en nationellt sammanhållen bostadspolitik står kommunerna med
ett tungt ansvar att sörja för sina invånares rätt till en bostad. Som konsekvens av
allmännyttans förändrade roll behöver kommunerna i högre grad förlita sig på att
marknaden ska bidra med lösningarna. Under senare år har byggtakten i Sverige
visserligen ökat, det som byggs är dock för dyrt för stora delar av befolkningen.
I detta har kommunens möjlighet att utöva markägarskapet för att ställa krav på
låga hyror vid markanvisning pekats ut som ett potentiellt verksamt verktyg. Den
relativt oprövade strategin förekommer i några få svenska kommuner. Ett
uppmärksammat försök till implementering pågår sedan 2014 i Frihamnen i
Göteborg, en ansats till försök går även att urskilja i Stockholm sedan 2017.
Med utgångspunkt i begreppen bostadsregim och handlingsutrymme utforskas och
jämförs dessa två fall i syfte att utveckla förståelsen för det kommunala
handlingsutrymmet att öka utbudet av billiga hyresbostäder med hjälp av aktiv
markpolitik. Resultatet visar att kommunerna verkar ha ett visst
handlingsutrymme att implementera strategin, ett handlingsutrymme som tycks
vara använt i Göteborg och till stor del oanvänt i Stockholm. Skillnaden beror
sannolikt på faktorer såsom styrning, markägarskap, marknadsförutsättningar,
administrativa och ekonomiska resurser, organisationskultur, tjänstepersonernas
självbild samt stigberoendet i den svenska bostadsregimen. Resultat nyanserar
också potentialen i strategin genom att visa på aspekter som både talar för och
emot dess implementering. Än återstår dock att se vilka av markanvisningarna
som kommer att förverkligas. Bristen på en nationellt sammanhängande
bostadspolitik framstår som alltjämt påträngande. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU14805 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU148052020-06-02T13:57:36Z https://stud.epsilon.slu.se/14805/ I jakten på den billiga hyresrätten Traneborn, Gabriel Landscape architecture I frånvaron av en nationellt sammanhållen bostadspolitik står kommunerna med ett tungt ansvar att sörja för sina invånares rätt till en bostad. Som konsekvens av allmännyttans förändrade roll behöver kommunerna i högre grad förlita sig på att marknaden ska bidra med lösningarna. Under senare år har byggtakten i Sverige visserligen ökat, det som byggs är dock för dyrt för stora delar av befolkningen. I detta har kommunens möjlighet att utöva markägarskapet för att ställa krav på låga hyror vid markanvisning pekats ut som ett potentiellt verksamt verktyg. Den relativt oprövade strategin förekommer i några få svenska kommuner. Ett uppmärksammat försök till implementering pågår sedan 2014 i Frihamnen i Göteborg, en ansats till försök går även att urskilja i Stockholm sedan 2017. Med utgångspunkt i begreppen bostadsregim och handlingsutrymme utforskas och jämförs dessa två fall i syfte att utveckla förståelsen för det kommunala handlingsutrymmet att öka utbudet av billiga hyresbostäder med hjälp av aktiv markpolitik. Resultatet visar att kommunerna verkar ha ett visst handlingsutrymme att implementera strategin, ett handlingsutrymme som tycks vara använt i Göteborg och till stor del oanvänt i Stockholm. Skillnaden beror sannolikt på faktorer såsom styrning, markägarskap, marknadsförutsättningar, administrativa och ekonomiska resurser, organisationskultur, tjänstepersonernas självbild samt stigberoendet i den svenska bostadsregimen. Resultat nyanserar också potentialen i strategin genom att visa på aspekter som både talar för och emot dess implementering. Än återstår dock att se vilka av markanvisningarna som kommer att förverkligas. Bristen på en nationellt sammanhängande bostadspolitik framstår som alltjämt påträngande. In the absence of a nationally coherent housing policy, the municipalities are expected to take responsibility for providing for their residents' right to housing. As a consequence of the changing role of the municipal housing companies, the municipalities need to rely increasingly on the market to contribute with the solutions. In recent years, housing construction in Sweden has indeed increased, what is being built is nevertheless too expensive for large parts of the population. Given the circumstances the municipality's possibility to exercise land ownership in order to condition land allocation with requirements for low rents has been identified as a potential tool. The relatively untested strategy can be found in a few Swedish municipalities. One attempt at implementation that has drawn the public attention is in progress since 2014 in Frihamnen in Gothenburg, another approach to attempts is also possible to distinguish in Stockholm since 2017. Based on the concepts of housing regime and discretion, these two cases are explored and compared in order to develop an understanding of the municipal discretion to increase the supply of affordable housing by means of active land policy. The results show the occurrence of some municipal discretion to implement the strategy, a discretion that seems to have been used in Gothenburg and mostly unused in Stockholm. The difference is probably due to factors such as local governance, land ownership, market conditions, administrative and financial resources, organizational culture, the identity of the public officials and the pathdependency of the Swedish housing regime. The results also nuance the potential of the strategy by showing aspects that both speak for and against its implementation. However, it remains to be seen which of the land allocations will be realized. Meanwhile, the lack of a nationally coherent housing policy remains as a matter of great concern. 2019-07-10 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14805/7/traneborn_g_190710.pdf Traneborn, Gabriel, 2019. I jakten på den billiga hyresrätten : en fallstudie av det kommunala handlingsutrymmet att ställa krav på låga hyresnivåer vid markanvisning i Stockholm och Göteborg. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10763 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Traneborn, Gabriel I jakten på den billiga hyresrätten |
| title | I jakten på den billiga hyresrätten |
| title_full | I jakten på den billiga hyresrätten |
| title_fullStr | I jakten på den billiga hyresrätten |
| title_full_unstemmed | I jakten på den billiga hyresrätten |
| title_short | I jakten på den billiga hyresrätten |
| title_sort | i jakten på den billiga hyresrätten |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14805/ https://stud.epsilon.slu.se/14805/ |