Grönskans betydelse för mental hälsa
I och med dagens globala befolkningsökning ser vi en kraftig urbanisering. Urbaniseringen skapar ett ökat tryck på städernas ytor, ofta med bostadsbrist som följd. För att mätta bostadsbristen sker i många fall förtätning, inte sällan på bekostnad av grönytor. Grönytor har länge visat sig ha positiv...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2019
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/14777/ |
| Summary: | I och med dagens globala befolkningsökning ser vi en kraftig urbanisering. Urbaniseringen skapar ett ökat tryck på städernas ytor, ofta med bostadsbrist som följd. För att mätta bostadsbristen sker i många fall förtätning, inte sällan på bekostnad av grönytor. Grönytor har länge visat sig ha positiva effekter på mental hälsa och i takt med att grönytorna bortprioriteras ökar den psykiska ohälsan i samhället. Denna uppsats undersöker grönskans betydelse för mental hälsa. Utifrån en litteraturgenomgång utvecklas designprinciper som kan tillämpas för att skapa restorativa miljöer i ofördelaktigt förtätade områden. Undersökningen visar att det med relativt enkla medel går att göra förtätade miljöer mer restorativa. Däremot kan de restorativa tilläggen vanligen inte ersätta större grönytors kvaliteter. Studien visar också att tillgång och nåbarhet till grönska, både fysiskt och visuellt, har en positiv effekt på mental hälsa. Även simulerad grönska, som exempelvis ljud och konst med naturkaraktär, samt vissa färger har gynnsamma effekter. |
|---|