Grönskans betydelse för mental hälsa
I och med dagens globala befolkningsökning ser vi en kraftig urbanisering. Urbaniseringen skapar ett ökat tryck på städernas ytor, ofta med bostadsbrist som följd. För att mätta bostadsbristen sker i många fall förtätning, inte sällan på bekostnad av grönytor. Grönytor har länge visat sig ha positiv...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2019
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/14777/ |
| _version_ | 1855572467915948032 |
|---|---|
| author | Borén, Erik Johansson, Tove |
| author_browse | Borén, Erik Johansson, Tove |
| author_facet | Borén, Erik Johansson, Tove |
| author_sort | Borén, Erik |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I och med dagens globala befolkningsökning ser vi en kraftig urbanisering. Urbaniseringen skapar ett ökat tryck på städernas ytor, ofta med bostadsbrist som följd. För att mätta bostadsbristen sker i många fall förtätning, inte sällan på bekostnad av grönytor. Grönytor har länge visat sig ha positiva effekter på mental hälsa och i takt med att grönytorna bortprioriteras ökar den psykiska ohälsan i samhället. Denna uppsats undersöker grönskans betydelse för mental hälsa. Utifrån en litteraturgenomgång utvecklas designprinciper som kan tillämpas för att skapa restorativa miljöer i ofördelaktigt förtätade områden. Undersökningen visar att det med relativt enkla medel går att göra förtätade miljöer mer restorativa. Däremot kan de restorativa tilläggen vanligen inte ersätta större grönytors kvaliteter. Studien visar också att tillgång och nåbarhet till grönska, både fysiskt och visuellt, har en positiv effekt på mental hälsa. Även simulerad grönska, som exempelvis ljud och konst med naturkaraktär, samt vissa färger har gynnsamma effekter. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU14777 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU147772020-06-04T12:07:11Z https://stud.epsilon.slu.se/14777/ Grönskans betydelse för mental hälsa Borén, Erik Johansson, Tove Landscape architecture I och med dagens globala befolkningsökning ser vi en kraftig urbanisering. Urbaniseringen skapar ett ökat tryck på städernas ytor, ofta med bostadsbrist som följd. För att mätta bostadsbristen sker i många fall förtätning, inte sällan på bekostnad av grönytor. Grönytor har länge visat sig ha positiva effekter på mental hälsa och i takt med att grönytorna bortprioriteras ökar den psykiska ohälsan i samhället. Denna uppsats undersöker grönskans betydelse för mental hälsa. Utifrån en litteraturgenomgång utvecklas designprinciper som kan tillämpas för att skapa restorativa miljöer i ofördelaktigt förtätade områden. Undersökningen visar att det med relativt enkla medel går att göra förtätade miljöer mer restorativa. Däremot kan de restorativa tilläggen vanligen inte ersätta större grönytors kvaliteter. Studien visar också att tillgång och nåbarhet till grönska, både fysiskt och visuellt, har en positiv effekt på mental hälsa. Även simulerad grönska, som exempelvis ljud och konst med naturkaraktär, samt vissa färger har gynnsamma effekter. With today’s population growth we are seeing an increasing urbanization in society. This urbanization creates increased pressure on the city spaces, which normally causes a shortage of housing. To face this problem densification is often used as a method. The densification is frequently done at the expense of green areas. Greenery and its spaces has for a long time been proved as an element that has positive effects on mental health. While green areas are decreasing, the mental illness in society are increasing. This bachelor thesis investigates greenery’s importance for mental health and compiles, based on a literature review, design principles that can be applied to make environments more restorative. The study shows that, with relatively simple means, it is possible to make densified environments more restorative. Regardless of that, the supplements that are constructed cannot usually replace the benefits of larger green spaces that have been lost during densification. The study also shows that simulated greenery, such as naturalistic sounds and art, and some colours has positive effects on mental health. 2019-07-05 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14777/1/boren_e_johansson_t_190705.pdf Borén, Erik and Johansson, Tove, 2019. Grönskans betydelse för mental hälsa : restorativa tillägg i urban miljö. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10714 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Borén, Erik Johansson, Tove Grönskans betydelse för mental hälsa |
| title | Grönskans betydelse för mental hälsa |
| title_full | Grönskans betydelse för mental hälsa |
| title_fullStr | Grönskans betydelse för mental hälsa |
| title_full_unstemmed | Grönskans betydelse för mental hälsa |
| title_short | Grönskans betydelse för mental hälsa |
| title_sort | grönskans betydelse för mental hälsa |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14777/ https://stud.epsilon.slu.se/14777/ |