Viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur

Infrastrukturer så som bilvägar, tågbanor och elledningar breder ut sig över landskapet och kan vara svåra för vilda djur att korsa. När vilt försöker korsa vägen riskerar de att stöta samman med fordonen på vägen. Viltolyckor kan leda till att både människor och vilt skadas eller avlider. Vägar led...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Åberg, Hanna
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Other 2019
Materias:
_version_ 1855572457704914944
author Åberg, Hanna
author_browse Åberg, Hanna
author_facet Åberg, Hanna
author_sort Åberg, Hanna
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Infrastrukturer så som bilvägar, tågbanor och elledningar breder ut sig över landskapet och kan vara svåra för vilda djur att korsa. När vilt försöker korsa vägen riskerar de att stöta samman med fordonen på vägen. Viltolyckor kan leda till att både människor och vilt skadas eller avlider. Vägar leder även till att landskapet delas upp, habitat förloras och habitaten som kvarstår isoleras från varandra. Vägar kan även ge upphov till en barriär för vilt där de inte kan, eller avskräcks från att, korsa vägen. För att minska antalet viltolyckor och öka sammankopplingen mellan vägens olika sidor kan viltpassager byggas. En viltpassage är en struktur vilket leder djur över eller under en väg, exempelvis via en bro eller tunnel, så att djuren inte behöver röra sig på körbanan. Olika former av under och överpassager för vilt används i varierande frekvens av vilda djur. Vilda arter föredrar olika utformningar av viltpassager. Där vissa arter föredrar en mindre struktur med mycket växtlighet på och runt passagen för skydd, men andra arter mest använder stora öppna passagerna med god sikt över passagen och närliggande landskap. För fladdermöss används endast viltpassager som ligger placerade längs deras vandringsleder. Störningar av människor nära passagerna minskade djurens användning av passagerna för alla studerade arter. Denna absoluta användning av passagerna visar på hur de används men säger endast lite kring hur effektiva de är. Detta visade sig vara en något svår sak att besvara med de metoder vilket vanligen används för att mäta vilts användning av passagerna. En studiedesigns idé bygger på att jämföra hur mycket vilt rör sig på platsen passagen ska byggas på före och efter en är färdigbyggd, och sedan även jämföra mellan viltpassagen och en annan plats en bit ifrån strukturen. Överlag anser forskare att viltpassager uppfyller sin funktion att öka sammankopplingen, men det finns undantag där exempelvis viltpassagen inte ökade korsningar av vägen för fladdermöss. Angående viltolyckor så kan en väg med viltpassager minska antalet med 58% i jämförelse med en väg utan viltpassager. Att säga något om viltpassager i stort kan vara svårt. Varje enskild viltpassage bör bedömas för sig utifrån om strukturen behövs, vilka arter som ska använda den, vart den placeras och hur den kan utformas för den arten.
format M2
id RepoSLU14721
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2019
publishDateSort 2019
publisher SLU/Other
publisherStr SLU/Other
record_format eprints
spelling RepoSLU147212019-07-10T01:03:13Z Viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur Wildlife crossings their construction, function and animal use Åberg, Hanna viltpassager vilt ekologi, viltbroar viltolyckor konnektivitet Infrastrukturer så som bilvägar, tågbanor och elledningar breder ut sig över landskapet och kan vara svåra för vilda djur att korsa. När vilt försöker korsa vägen riskerar de att stöta samman med fordonen på vägen. Viltolyckor kan leda till att både människor och vilt skadas eller avlider. Vägar leder även till att landskapet delas upp, habitat förloras och habitaten som kvarstår isoleras från varandra. Vägar kan även ge upphov till en barriär för vilt där de inte kan, eller avskräcks från att, korsa vägen. För att minska antalet viltolyckor och öka sammankopplingen mellan vägens olika sidor kan viltpassager byggas. En viltpassage är en struktur vilket leder djur över eller under en väg, exempelvis via en bro eller tunnel, så att djuren inte behöver röra sig på körbanan. Olika former av under och överpassager för vilt används i varierande frekvens av vilda djur. Vilda arter föredrar olika utformningar av viltpassager. Där vissa arter föredrar en mindre struktur med mycket växtlighet på och runt passagen för skydd, men andra arter mest använder stora öppna passagerna med god sikt över passagen och närliggande landskap. För fladdermöss används endast viltpassager som ligger placerade längs deras vandringsleder. Störningar av människor nära passagerna minskade djurens användning av passagerna för alla studerade arter. Denna absoluta användning av passagerna visar på hur de används men säger endast lite kring hur effektiva de är. Detta visade sig vara en något svår sak att besvara med de metoder vilket vanligen används för att mäta vilts användning av passagerna. En studiedesigns idé bygger på att jämföra hur mycket vilt rör sig på platsen passagen ska byggas på före och efter en är färdigbyggd, och sedan även jämföra mellan viltpassagen och en annan plats en bit ifrån strukturen. Överlag anser forskare att viltpassager uppfyller sin funktion att öka sammankopplingen, men det finns undantag där exempelvis viltpassagen inte ökade korsningar av vägen för fladdermöss. Angående viltolyckor så kan en väg med viltpassager minska antalet med 58% i jämförelse med en väg utan viltpassager. Att säga något om viltpassager i stort kan vara svårt. Varje enskild viltpassage bör bedömas för sig utifrån om strukturen behövs, vilka arter som ska använda den, vart den placeras och hur den kan utformas för den arten. Infrastructures such as roads, railroads and electric cables are spreading out over the landscape and can be difficult for wildlife to cross. This may lead to problems with wildlife-vehicles collisions, fragmentation, barriers and isolation of populations. To lessen these impacts, wildlife passages can be built to promote an increased connectivity and to reduce wildlife-vehicles collisions. Wildlife passages are usually divided into under and over passages containing landscape bridges, canopy bridges, culverts and tunnels. The structures are being used by a variety of species however with varying frequencies. Wildlife passages utilization highly depends on their design. Especially important, is the width, size, placement, vegetation, sound, light and human presence. Additionally, separate species have different preferences and demands to consider. Generally, scientist conclude that wildlife passages fulfil their function to increase connectivity, however this is not accurate for all species and structures. Wildlife-vehicle collision are reduced at roads with wildlife passages compared with roads without. The methods applied to answer these questions about both frequencies and the structures effectiveness has been shown to vary greatly between studies and be difficult to construct in a good way. New methods have been suggested to fill this gap, but more research is needed to test and evaluate these to correctly assess their usage and efficiency. Wildlife passages should be individually assessed according to if one is needed, for which species, at what place and then how it should be designed. SLU/Other 2019 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14721/
spellingShingle viltpassager
vilt
ekologi,
viltbroar
viltolyckor
konnektivitet
Åberg, Hanna
Viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur
title Viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur
title_full Viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur
title_fullStr Viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur
title_full_unstemmed Viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur
title_short Viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur
title_sort viltpassager deras utformning, funktion och hur de nyttjas av djur
topic viltpassager
vilt
ekologi,
viltbroar
viltolyckor
konnektivitet