Dagvattenhantering med träd och kolmakadam
Klimatförändringar tros öka risken för översvämningar och plötsliga skyfall i Sverige. Detta i kombination med att allt fler ytor i städer är hårdgjorda och att VA-ledningar avsedda för dagvatten är underdimensionerade gör dagvattenhantering till en viktig fråga i planeringen av städer. Dagvatten ha...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572419147726848 |
|---|---|
| author | Karlström, Marta |
| author_browse | Karlström, Marta |
| author_facet | Karlström, Marta |
| author_sort | Karlström, Marta |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Klimatförändringar tros öka risken för översvämningar och plötsliga skyfall i Sverige. Detta i kombination med att allt fler ytor i städer är hårdgjorda och att VA-ledningar avsedda för dagvatten är underdimensionerade gör dagvattenhantering till en viktig fråga i planeringen av städer. Dagvatten har även visats vara förorenat och avledning utan rening kan skapa stora skador i naturen.
För att rena och hantera dagvatten anläggs växtbäddar till träd med kolmakadam i Stockholm. Växtbäddarna sägs vara ett alternativ till skelettjord. I uppsatsen behandlas hur de olika komponenterna i den sortens dagvattenhantering fungerar; träd, biokol och kolmakadam, samt huruvida växtbäddar med kolmakadam är ett alternativ till skelettjord eller i själva verket en ny sorts skelettjord.
Olika referensobjekt från Stockholm studeras för att ge en inblick i hur en växtbädd med kolmakadam anläggs och vilken funktion den har i praktiken på dagvattens rening och hantering.
Resultatet talar för att växtbäddar med kolmakadam och träd kan ha en positiv effekt på rening och hantering av dagvatten. Referensprojekten visas ha liknande utformning men med platsspecifika anpassningar. Ett räkneexempel visar att en växtbädd anlagd enligt metod från referensprojekten kan omhänderta framtida väntad största årsnederbörd i Stockholm från en 137,4 m2 stor yta. Växtbäddar med kolmakadam som är anlagda enligt Stockholms modell finns inte ha stora skillnader till motsvarande skelettjordar i Stockholm. Kriterierna för att få kallas skelettjord bedöms utav resultatet vara uppfyllda. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU14501 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU145012020-06-04T12:07:25Z Dagvattenhantering med träd och kolmakadam Storm water management with trees, stone chips and biochar Karlström, Marta biokol kolmakadam dagvattenhantering stadsträd Klimatförändringar tros öka risken för översvämningar och plötsliga skyfall i Sverige. Detta i kombination med att allt fler ytor i städer är hårdgjorda och att VA-ledningar avsedda för dagvatten är underdimensionerade gör dagvattenhantering till en viktig fråga i planeringen av städer. Dagvatten har även visats vara förorenat och avledning utan rening kan skapa stora skador i naturen. För att rena och hantera dagvatten anläggs växtbäddar till träd med kolmakadam i Stockholm. Växtbäddarna sägs vara ett alternativ till skelettjord. I uppsatsen behandlas hur de olika komponenterna i den sortens dagvattenhantering fungerar; träd, biokol och kolmakadam, samt huruvida växtbäddar med kolmakadam är ett alternativ till skelettjord eller i själva verket en ny sorts skelettjord. Olika referensobjekt från Stockholm studeras för att ge en inblick i hur en växtbädd med kolmakadam anläggs och vilken funktion den har i praktiken på dagvattens rening och hantering. Resultatet talar för att växtbäddar med kolmakadam och träd kan ha en positiv effekt på rening och hantering av dagvatten. Referensprojekten visas ha liknande utformning men med platsspecifika anpassningar. Ett räkneexempel visar att en växtbädd anlagd enligt metod från referensprojekten kan omhänderta framtida väntad största årsnederbörd i Stockholm från en 137,4 m2 stor yta. Växtbäddar med kolmakadam som är anlagda enligt Stockholms modell finns inte ha stora skillnader till motsvarande skelettjordar i Stockholm. Kriterierna för att få kallas skelettjord bedöms utav resultatet vara uppfyllda. Climate change is believed to increase the risk of floods and sudden rainfalls in Sweden. This in combination with the fact that more and more urban surfaces are impervious, and that water pipelines for storm water are under dimensioned make water management an important issue in urban planning. Storm water has also been shown to be contaminated and drainage without removing contaminants can cause major damage in nature. In order to remove contaminants and manage storm water, plant beds are being built with stone chips and biochar in Stockholm. The plant beds are said to be an alternative to skeletal soil. This paper examines how the different components of this kind of storm water management work; trees, biochar and stone chips with biochar, as well as whether or not plant beds with stone chips and biochar are an alternative to skeletal soil or, in fact, a new type of skeletal soil. Different projects in Stockholm are studied to provide an insight in how a plant bed with stone chips and biochar is constructed and what function it has when it comes to managing storm water and removing contaminants. The result shows plant beds with stone chips and biochar and trees can have a positive effect on managing storm water and removing contaminants. The studied projects appear to be similar in style but with site-specific customizations. An example shows that one plant bed constructed using the same method as in the studied projects can absorb rain, during the future’s expected heaviest rain/ year in Stockholm, from a 137,4 m2 large area. Plant beds with stone chips and biochar, which are constructed according to Stockholm’s model, do not have major differences to the corresponding skeletal soils in Stockholm. The criteria for being called a skeletal soil are according to the result met. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2019 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14501/ |
| spellingShingle | biokol kolmakadam dagvattenhantering stadsträd Karlström, Marta Dagvattenhantering med träd och kolmakadam |
| title | Dagvattenhantering med träd och kolmakadam |
| title_full | Dagvattenhantering med träd och kolmakadam |
| title_fullStr | Dagvattenhantering med träd och kolmakadam |
| title_full_unstemmed | Dagvattenhantering med träd och kolmakadam |
| title_short | Dagvattenhantering med träd och kolmakadam |
| title_sort | dagvattenhantering med träd och kolmakadam |
| topic | biokol kolmakadam dagvattenhantering stadsträd |