Användning av getter för naturvård i Sverige
Getter finns i hela världen. De har som störst betydelse i utvecklingsländer, men har även haft betydelse i Sverige för produktion av mjölk, kött, hudar, ragg och horn. Under mitten av 1800-talet fanns det cirka 170.000 getter i landet, men de minskade kraftigt när skogsindustrin tog fart, efterso...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572409081397248 |
|---|---|
| author | Sandelius, Josefin |
| author_browse | Sandelius, Josefin |
| author_facet | Sandelius, Josefin |
| author_sort | Sandelius, Josefin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Getter finns i hela världen. De har som störst betydelse i utvecklingsländer, men har även haft betydelse
i Sverige för produktion av mjölk, kött, hudar, ragg och horn. Under mitten av 1800-talet fanns det cirka
170.000 getter i landet, men de minskade kraftigt när skogsindustrin tog fart, eftersom att de ansågs
förstöra skog och mark. Under 2000-talet har getpopulationen i Sverige börjat öka igen, och geten börjar
rentvås från sitt rykte som ”skogsmarodör”.
Syftet med denna litteraturstudie är att studera getter betesbeteende, födoval och påverkan på biologisk
mångfald för att kunna dra slutsatser om hur getter skulle kunna användas för naturvård i Sverige.
Getter skiljer sig från våra andra betesdjur genom att deras huvudsakliga föda utgörs av löv istället för
örter och gräs. Getterna äter gärna i huvudhöjd och tränger sig in i buskage för att nå blad. Förutom löv
äter getter även knoppar, bark, sprött gräs och små kvistar – man skulle kunna säga att getter äter lite av
mycket, medan våra andra betesdjur äter mycket av lite.
Getternas unika betesbeteende möjliggör en helt egen nisch inom naturvård. Eftersom att getterna äter
buskar och avbarkar unga träd, kan de användas för att rensa sly och restaurera igenvuxna
naturbetesmarker. Studier har även visat att getter kan användas för att beta bort växtlighet som annars
fungerar som bränsle vid skogsbränder, och på så vis kan man skapa brandgator. På marker som betas
av getter har man sett en minskning av buskar och träd och en ökning av gräs och andra växtarter som
lever nära marken, och som då får mer solljus och näring. Samtidigt som getternas bete har flera fördelar,
är det viktigt att markerna inte överbetas, då detta kan leda till en minskad biologisk mångfald och stor
negativ påverkan på marken och växterna.
Det är önskvärt med fler studier om getters påverkan på den svenska naturen och dess biologiska
mångfald för att minska risken för oönskade effekter samt för att bäst utnyttja betande getter som en
resurs. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU14444 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU144442019-05-10T01:01:32Z Användning av getter för naturvård i Sverige Using goats for nature conservation in Sweden Sandelius, Josefin bete sly brandgator betesmarker Getter finns i hela världen. De har som störst betydelse i utvecklingsländer, men har även haft betydelse i Sverige för produktion av mjölk, kött, hudar, ragg och horn. Under mitten av 1800-talet fanns det cirka 170.000 getter i landet, men de minskade kraftigt när skogsindustrin tog fart, eftersom att de ansågs förstöra skog och mark. Under 2000-talet har getpopulationen i Sverige börjat öka igen, och geten börjar rentvås från sitt rykte som ”skogsmarodör”. Syftet med denna litteraturstudie är att studera getter betesbeteende, födoval och påverkan på biologisk mångfald för att kunna dra slutsatser om hur getter skulle kunna användas för naturvård i Sverige. Getter skiljer sig från våra andra betesdjur genom att deras huvudsakliga föda utgörs av löv istället för örter och gräs. Getterna äter gärna i huvudhöjd och tränger sig in i buskage för att nå blad. Förutom löv äter getter även knoppar, bark, sprött gräs och små kvistar – man skulle kunna säga att getter äter lite av mycket, medan våra andra betesdjur äter mycket av lite. Getternas unika betesbeteende möjliggör en helt egen nisch inom naturvård. Eftersom att getterna äter buskar och avbarkar unga träd, kan de användas för att rensa sly och restaurera igenvuxna naturbetesmarker. Studier har även visat att getter kan användas för att beta bort växtlighet som annars fungerar som bränsle vid skogsbränder, och på så vis kan man skapa brandgator. På marker som betas av getter har man sett en minskning av buskar och träd och en ökning av gräs och andra växtarter som lever nära marken, och som då får mer solljus och näring. Samtidigt som getternas bete har flera fördelar, är det viktigt att markerna inte överbetas, då detta kan leda till en minskad biologisk mångfald och stor negativ påverkan på marken och växterna. Det är önskvärt med fler studier om getters påverkan på den svenska naturen och dess biologiska mångfald för att minska risken för oönskade effekter samt för att bäst utnyttja betande getter som en resurs. Goats can be found worldwide. They are a crucial source of meat, milk and skin in developing countries, but have also had an important function in Sweden throughout history. During the mid 19th century there were 170.000 goats in Sweden. The population drastically declined as forest industry expanded due to goats being considered to ruin forest and land. During the 21st century, the population of goats in Sweden increased again, and the goats are beginning to lose their reputation of demolishing forests. The aim of this article is to study the browsing behavior, choice of feed and impact on biodiversity in order to answer the question: How can goats be used for nature conservation in Sweden? Goats differ from other Swedish grazing animals since they are browsers and mainly eat leaves instead of grass. Goats prefer to eat at head height or higher and will penetrate bushes to get the most inner leaves. Besides leaves, goats also eat buds, bark, bushes, brittle grass and twigs. Another difference is that goats eat smaller amounts of many different plant species, while other grazing animals eat bigger amounts from a lesser variety of species. The unique browsing behavior of the goat allows for a very own niche in nature conservation. Since goats eat bushes and debark trees, they can be used to clear areas from unwanted bushes and shrubs as well as for restoring natural pastures that have overgrown. Studies have shown that goats can also be used to clear areas from fuel needed for forest fires, thus creating firebreaks. Grazing of goats leads to fewer bushes and trees, which in turn leads to more sunlight and nutrition for grasses and other low growing plants to grow. While grazing of goats have several benefits, it is important not to overgraze areas, as that leads to a decrease in biodiversity and have a considerable negative impact on the ground and the plant community. Studies of goats impact on Swedish nature and its biodiversity is desirable, in order to reduce the risk of unwanted negative effects and to best utilize goats as a resource in nature conservation. SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) 2019 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14444/ |
| spellingShingle | bete sly brandgator betesmarker Sandelius, Josefin Användning av getter för naturvård i Sverige |
| title | Användning av getter för naturvård
i Sverige |
| title_full | Användning av getter för naturvård
i Sverige |
| title_fullStr | Användning av getter för naturvård
i Sverige |
| title_full_unstemmed | Användning av getter för naturvård
i Sverige |
| title_short | Användning av getter för naturvård
i Sverige |
| title_sort | användning av getter för naturvård
i sverige |
| topic | bete sly brandgator betesmarker |