Användning av getter för naturvård i Sverige
Getter finns i hela världen. De har som störst betydelse i utvecklingsländer, men har även haft betydelse i Sverige för produktion av mjölk, kött, hudar, ragg och horn. Under mitten av 1800-talet fanns det cirka 170.000 getter i landet, men de minskade kraftigt när skogsindustrin tog fart, efterso...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2019
|
| Subjects: |
| Summary: | Getter finns i hela världen. De har som störst betydelse i utvecklingsländer, men har även haft betydelse
i Sverige för produktion av mjölk, kött, hudar, ragg och horn. Under mitten av 1800-talet fanns det cirka
170.000 getter i landet, men de minskade kraftigt när skogsindustrin tog fart, eftersom att de ansågs
förstöra skog och mark. Under 2000-talet har getpopulationen i Sverige börjat öka igen, och geten börjar
rentvås från sitt rykte som ”skogsmarodör”.
Syftet med denna litteraturstudie är att studera getter betesbeteende, födoval och påverkan på biologisk
mångfald för att kunna dra slutsatser om hur getter skulle kunna användas för naturvård i Sverige.
Getter skiljer sig från våra andra betesdjur genom att deras huvudsakliga föda utgörs av löv istället för
örter och gräs. Getterna äter gärna i huvudhöjd och tränger sig in i buskage för att nå blad. Förutom löv
äter getter även knoppar, bark, sprött gräs och små kvistar – man skulle kunna säga att getter äter lite av
mycket, medan våra andra betesdjur äter mycket av lite.
Getternas unika betesbeteende möjliggör en helt egen nisch inom naturvård. Eftersom att getterna äter
buskar och avbarkar unga träd, kan de användas för att rensa sly och restaurera igenvuxna
naturbetesmarker. Studier har även visat att getter kan användas för att beta bort växtlighet som annars
fungerar som bränsle vid skogsbränder, och på så vis kan man skapa brandgator. På marker som betas
av getter har man sett en minskning av buskar och träd och en ökning av gräs och andra växtarter som
lever nära marken, och som då får mer solljus och näring. Samtidigt som getternas bete har flera fördelar,
är det viktigt att markerna inte överbetas, då detta kan leda till en minskad biologisk mångfald och stor
negativ påverkan på marken och växterna.
Det är önskvärt med fler studier om getters påverkan på den svenska naturen och dess biologiska
mångfald för att minska risken för oönskade effekter samt för att bäst utnyttja betande getter som en
resurs. |
|---|