West Nile virus i Sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av Nilfebersmyggan?
Virus är en vanlig orsak till sjukdomar världen över. West Nile virus sprids med myggor och orsakar sjukdomen West Nile fever hos bland annat människor och hästar. Sjukdomen kan ha allvarliga konsekvenser med neurologiska symtom och ibland dödlig utgång. Viruset upptäcktes ursprungligen i Uganda...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572408504680448 |
|---|---|
| author | Larsson, Daniela |
| author_browse | Larsson, Daniela |
| author_facet | Larsson, Daniela |
| author_sort | Larsson, Daniela |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Virus är en vanlig orsak till sjukdomar världen över. West Nile virus sprids med myggor och orsakar sjukdomen West Nile fever hos bland annat människor och hästar. Sjukdomen kan ha allvarliga konsekvenser med neurologiska symtom och ibland dödlig utgång.
Viruset upptäcktes ursprungligen i Uganda 1937 men har fått en omfattande spridning. Den senaste tiden har man i Europa sett att viruset sprider sig längre norrut, med sjukdoms- och dödsfall hos både människor och hästar. Ingen behandling finns i dagsläget. Viruset sprids främst med arter inom släktet Culex. I Europa är Nilfebersmyggan (Culex (Cx.) modestus) en av de huvudsakliga arterna som sprider viruset till hästar och människor. Denna upptäcktes för första gången i Sverige år 2016. En anledning till den ökade spridningen tros vara klimatförändringar med en varmare temperatur som följd, då spridning av viruset samt vektorerna som sprider detta gynnas av varmare klimat och ökad nederbörd. Denna litteraturgenomgång fokuserar på huruvida upptäckten av Cx. modestus innebär att det finns en ökad risk för inträde och spridning av West Nile virus i Sverige och vilka andra faktorer som skulle kunna möjliggöra detta.
Spridningen sker främst mellan fåglar och myggarter som föredrar just fåglar, exempelvis Cx. pipiens som finns i Sverige. I Sverige finns även Cx. torrentium, en myggart som man idag inte vet om den spelar en faktisk roll i spridningen, men som man i experimentella studier sett kan sprida viruset. Vissa myggarter, så som Nilfebersmyggan, är opportunistiska i sitt födobeteende och tar chansen till måltid hos även andra djur än fåglar, exempelvis hästar och människor. På detta sätt kan även dessa smittas av viruset, men de utvecklar inte tillräckligt höga virusnivåer i blodet för att smittan ska kunna spridas vidare med myggor. En typ av Cx. pipiens, Tunnelbanemyggan (Cx. pipiens biotyp molestus), är precis som Nilfebersmyggan opportunist och kan genom stick smitta människor och hästar om den är bärare av viruset. Även denna finns i Sverige.
För att en spridning ska kunna ske i ett område krävs det, förutom lämpliga myggarter, att det finns en fågelpopulation som kan vara bärare av viruset. I Sverige finns det fåglar som är lämpliga bärare och man har dessutom detekterat antikroppar i flyttfåglar som häckar i Sverige. Efter att Nilfebersmyggan hittades kan det konstateras att det i Sverige nu, tillsammans med tidigare fynd av Tunnelbanemyggan, finns de nödvändiga vektorer som skulle krävas för spridning till hästar och människor.
Om viruset skulle komma till Sverige blir konsekvenserna för de som drabbas allvarliga. Troligtvis har inte fyndet av Nilfebersmyggan i sig lett till en större risk för spridning av West Nile viruset. Däremot skulle dess förekomst, i händelse av att viruset skulle få fäste i fågelpopulationen i Sverige, kunna öka risken för spridning till hästar och människor. Detta är något som behöver tas på allvar, även om det inte är säkert att viruset skulle kunna spridas i Sveriges kalla klimat. Med en ökande global temperatur skulle detta i framtiden kunna förändras och vi skulle kunna få se utbrott av West Nile fever även i Sverige. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU14441 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU144412019-05-10T01:00:19Z West Nile virus i Sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av Nilfebersmyggan? West Nile virus in Sweden : has the risk of spread to Sweden increased due to the finding of the mosquito Culex modestus? Larsson, Daniela West Nile fever WNV Culex modestus häst människa Virus är en vanlig orsak till sjukdomar världen över. West Nile virus sprids med myggor och orsakar sjukdomen West Nile fever hos bland annat människor och hästar. Sjukdomen kan ha allvarliga konsekvenser med neurologiska symtom och ibland dödlig utgång. Viruset upptäcktes ursprungligen i Uganda 1937 men har fått en omfattande spridning. Den senaste tiden har man i Europa sett att viruset sprider sig längre norrut, med sjukdoms- och dödsfall hos både människor och hästar. Ingen behandling finns i dagsläget. Viruset sprids främst med arter inom släktet Culex. I Europa är Nilfebersmyggan (Culex (Cx.) modestus) en av de huvudsakliga arterna som sprider viruset till hästar och människor. Denna upptäcktes för första gången i Sverige år 2016. En anledning till den ökade spridningen tros vara klimatförändringar med en varmare temperatur som följd, då spridning av viruset samt vektorerna som sprider detta gynnas av varmare klimat och ökad nederbörd. Denna litteraturgenomgång fokuserar på huruvida upptäckten av Cx. modestus innebär att det finns en ökad risk för inträde och spridning av West Nile virus i Sverige och vilka andra faktorer som skulle kunna möjliggöra detta. Spridningen sker främst mellan fåglar och myggarter som föredrar just fåglar, exempelvis Cx. pipiens som finns i Sverige. I Sverige finns även Cx. torrentium, en myggart som man idag inte vet om den spelar en faktisk roll i spridningen, men som man i experimentella studier sett kan sprida viruset. Vissa myggarter, så som Nilfebersmyggan, är opportunistiska i sitt födobeteende och tar chansen till måltid hos även andra djur än fåglar, exempelvis hästar och människor. På detta sätt kan även dessa smittas av viruset, men de utvecklar inte tillräckligt höga virusnivåer i blodet för att smittan ska kunna spridas vidare med myggor. En typ av Cx. pipiens, Tunnelbanemyggan (Cx. pipiens biotyp molestus), är precis som Nilfebersmyggan opportunist och kan genom stick smitta människor och hästar om den är bärare av viruset. Även denna finns i Sverige. För att en spridning ska kunna ske i ett område krävs det, förutom lämpliga myggarter, att det finns en fågelpopulation som kan vara bärare av viruset. I Sverige finns det fåglar som är lämpliga bärare och man har dessutom detekterat antikroppar i flyttfåglar som häckar i Sverige. Efter att Nilfebersmyggan hittades kan det konstateras att det i Sverige nu, tillsammans med tidigare fynd av Tunnelbanemyggan, finns de nödvändiga vektorer som skulle krävas för spridning till hästar och människor. Om viruset skulle komma till Sverige blir konsekvenserna för de som drabbas allvarliga. Troligtvis har inte fyndet av Nilfebersmyggan i sig lett till en större risk för spridning av West Nile viruset. Däremot skulle dess förekomst, i händelse av att viruset skulle få fäste i fågelpopulationen i Sverige, kunna öka risken för spridning till hästar och människor. Detta är något som behöver tas på allvar, även om det inte är säkert att viruset skulle kunna spridas i Sveriges kalla klimat. Med en ökande global temperatur skulle detta i framtiden kunna förändras och vi skulle kunna få se utbrott av West Nile fever även i Sverige. Virus is a common cause of diseases in live organisms. West Nile virus is spread by mosquitos and causes West Nile fever, that affects both humans and horses. The disease may lead to serious, sometimes fatal consequences including neurological symptoms. The virus origins in Uganda and was detected for the first time in 1937. During the last decades the virus has spread northwards in Europe with an increased number of cases and deaths in both human and horses following. No treatment is available today. The virus is mainly spread by mosquitos of the genus Culex. In Europe, one of the main distributors of the virus to horses and humans is Cx. modestus. Cx. modestus was discovered in Sweden for the first time in 2016. One reason for the increase in spread is thought to be an elevated temperature and a higher precipitation due to climate changes. This review focus on whether the finding of Cx. modestus means that there is an increased risk that West Nile virus will spread in Sweden. The review also deals with other factors that would make the spread possible. The virus is mainly spread between birds and mosquitos that prefer to feed on birds, for example Cx. pipiens. This species exist in Sweden, as does Cx. torrentium which has been proved experimentally to be able to spread the virus. Some species of mosquitos show a more opportunistic feeding behavior and feed not just only on birds but also on horses and humans. If the mosquito is infected with the virus they can infect the horse or human when they feed. Except for the mosquitos that can spread the virus, there must be a population of birds that can carry the virus and infect the mosquitos that feed on them. In Sweden there are species of birds with the right qualities to host the virus. After the finding of the Cx. modestus in 2016 Sweden hosts the necessary vectors to infect humans and horses. If the virus was to reach Sweden, the consequences would be serious. Most likely, the finding of Cx. modestus hasn’t increased the risk of spread of West Nile virus to Sweden. If the virus however did reach Sweden and started to spread by the birds the Cx. modestus could increase the risk of infection to horses and humans. Even though it’s not certain that the virus will be able to spread in the cold climate of Sweden, the presence of the vectors should be taken seriously. The changing climate may lead to higher temperatures which would possibly favor a spread of the West Nile virus in Sweden. SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) 2019 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14441/ |
| spellingShingle | West Nile fever WNV Culex modestus häst människa Larsson, Daniela West Nile virus i Sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av Nilfebersmyggan? |
| title | West Nile virus i Sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av Nilfebersmyggan? |
| title_full | West Nile virus i Sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av Nilfebersmyggan? |
| title_fullStr | West Nile virus i Sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av Nilfebersmyggan? |
| title_full_unstemmed | West Nile virus i Sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av Nilfebersmyggan? |
| title_short | West Nile virus i Sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av Nilfebersmyggan? |
| title_sort | west nile virus i sverige : har risken för spridning ökat efter fynd av nilfebersmyggan? |
| topic | West Nile fever WNV Culex modestus häst människa |