Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö
Fler äldre -och LSS boenden byggs i våra städer. Brukarna som bor i dessa boenden ska ha möjlighet att vistas i utemiljön som finns tillgänglig i form av en trädgård. En grön miljö i detta sammanhang innebär en trädgård som består av buskar, träd, perennplanteringar, pergola, lekutrusning, bänkar mm...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14236/ |
| _version_ | 1855572375703126016 |
|---|---|
| author | Brunila, Kirsti |
| author_browse | Brunila, Kirsti |
| author_facet | Brunila, Kirsti |
| author_sort | Brunila, Kirsti |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Fler äldre -och LSS boenden byggs i våra städer. Brukarna som bor i dessa boenden ska ha möjlighet att vistas i utemiljön som finns tillgänglig i form av en trädgård. En grön miljö i detta sammanhang innebär en trädgård som består av buskar, träd, perennplanteringar, pergola, lekutrusning, bänkar mm. Trots detta är ett flertal äldreboenden och LSS boendens utemiljö inte tillgänglighetsanpassade när brukarna flyttar in i byggnaden, utan måste anpassas i efterhand.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tillgänglighetsanpassningen kan förbättras om brukarna involveras redan under projekteringsfasen.
Arbetet baseras på en litteraturstudie av befintlig forskning om vilken inverkan brukare och personal har vid projekteringsfasen, och vilka hänsyn som bör tas vid gestaltning av utemiljön redan under LSS- och äldreboenden. Detta innebär att vegetation placeras på rätt plats likväl som utrustning och att markbeläggning används där det finns ett behov.
En fallstudie har gjorts av projektet Gröna boenden, (Boenden, Stadsfastigheter, Malmö stad år 2018) och är ett komplement till litteraturstudien. Syfte är att tillgänglighetsanpassa utemiljön vid LSS- och äldreboenden och där brukare, personal och anhöriga har varit delaktiga i projekteringsfasen.
Resultaten visar att genom att involvera personal och brukare redan under projekteringsfasen blir utemiljön tillgänglighetsanpassad efter brukarnas behov. Vidare kan antas att projektörens kompetens inom hälsa och sjukvård är av betydelse och det är viktigt att projektören samverkar med brukare och anläggare, från planeringsfas till slutbesiktning. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU14236 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU142362020-06-02T13:57:51Z https://stud.epsilon.slu.se/14236/ Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö Brunila, Kirsti Landscape architecture Fler äldre -och LSS boenden byggs i våra städer. Brukarna som bor i dessa boenden ska ha möjlighet att vistas i utemiljön som finns tillgänglig i form av en trädgård. En grön miljö i detta sammanhang innebär en trädgård som består av buskar, träd, perennplanteringar, pergola, lekutrusning, bänkar mm. Trots detta är ett flertal äldreboenden och LSS boendens utemiljö inte tillgänglighetsanpassade när brukarna flyttar in i byggnaden, utan måste anpassas i efterhand. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tillgänglighetsanpassningen kan förbättras om brukarna involveras redan under projekteringsfasen. Arbetet baseras på en litteraturstudie av befintlig forskning om vilken inverkan brukare och personal har vid projekteringsfasen, och vilka hänsyn som bör tas vid gestaltning av utemiljön redan under LSS- och äldreboenden. Detta innebär att vegetation placeras på rätt plats likväl som utrustning och att markbeläggning används där det finns ett behov. En fallstudie har gjorts av projektet Gröna boenden, (Boenden, Stadsfastigheter, Malmö stad år 2018) och är ett komplement till litteraturstudien. Syfte är att tillgänglighetsanpassa utemiljön vid LSS- och äldreboenden och där brukare, personal och anhöriga har varit delaktiga i projekteringsfasen. Resultaten visar att genom att involvera personal och brukare redan under projekteringsfasen blir utemiljön tillgänglighetsanpassad efter brukarnas behov. Vidare kan antas att projektörens kompetens inom hälsa och sjukvård är av betydelse och det är viktigt att projektören samverkar med brukare och anläggare, från planeringsfas till slutbesiktning. 2019-02-19 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/14236/7/brunila_k_190120.pdf Brunila, Kirsti, 2019. Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö : för LSS- och äldreboenden. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-10226 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Brunila, Kirsti Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö |
| title | Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö |
| title_full | Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö |
| title_fullStr | Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö |
| title_full_unstemmed | Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö |
| title_short | Planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö |
| title_sort | planeringsfasens betydelse för tillgänglighetsanpassad utemiljö |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/14236/ https://stud.epsilon.slu.se/14236/ |