Hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras?

För att säkerställa att djurskyddet ute på gårdarna i Sverige motsvarar kraven i nationell lagstiftning samt EU-lagstiftning utförs offentliga kontroller. Ansvaret för den offentliga kontrollen åligger landets 21 länsstyrelser. Jordbruksverkets uppgift är att vara med och samordna länsstyrelsernas a...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Johansson, Jennifer
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2018
Materias:
_version_ 1855572352457244672
author Johansson, Jennifer
author_browse Johansson, Jennifer
author_facet Johansson, Jennifer
author_sort Johansson, Jennifer
collection Epsilon Archive for Student Projects
description För att säkerställa att djurskyddet ute på gårdarna i Sverige motsvarar kraven i nationell lagstiftning samt EU-lagstiftning utförs offentliga kontroller. Ansvaret för den offentliga kontrollen åligger landets 21 länsstyrelser. Jordbruksverkets uppgift är att vara med och samordna länsstyrelsernas arbete. Länsstyrelsen anställer djurskyddsinspektörer som besöker länets djurhållare, antingen efter en anmälan om misstänkt undermåligt djurskydd eller med jämna mellanrum baserat på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Djurskyddskontroller är grundläggande för att kunna garantera ett gott djurskydd. Djurhållare är i stort överens om att reglering och kontroll av efterlevnad är rätt väg att gå. Ändå råder det ingen tvekan om att djurskyddskontroller är ett känsligt ämne, djurskyddsinspektörerna har en grannlaga uppgift där deras beslut kan få stora konsekvenser för både djur och andra människor. En mycket stor andel av inspektörerna har någon gång blivit hotade i tjänsten och en del har till och med utsatts för våld. Ur djurhållarnas synvinkel upplevs både missnöje och oro gällande inspektionerna. I det här studentarbetet beskrivs inledningsvis rådande förhållanden för dagens djurskyddskontroller, därefter utreds vilka förändringar som kan göras för att föra samman parterna och starta en dialog. I arbetet lyfts även ett lovande kommunikativt verktyg som kallas ”Motiverande samtal”. Målet med arbetet är att ta fram förslag på hur man kan förbättra arbetsmiljön och arbetsbördan för alla inblandade samt stärka samarbetet för ett bättre djurskydd. Det framkom att vid införandet av ny lagstiftning måste den vara utformad på ett genomtänkt vis så att det blir så enkelt som möjligt att kontrollera. Viktigt både med tanke på länsstyrelsens arbetsbörda och resurser men även för att likrikta kontrollerna och få ett rättssäkert system. Det finns en utbredd önskan att Jordbruksverket ska vara tydligare i sin vägledning i svåra bedömningar, dessutom efterlyses ett intensifierat arbete för att likrikta kontrollen mellan länen exempelvis genom att erbjuda alla länsstyrelsers personal kontinuerlig fortbildning. I övrigt kan det vara angeläget att se över revisionen av länsstyrelsernas kontrollarbete, i dagsläget genomförs den av Jordbruksverket själva. Det kan vara fördelaktigt med en extern revision som sker mer regelbundet än idag. Forskare hävdar att enskilda inspektörers arbete behöver ses över med jämna intervall för att kunna utvärdera och förbättra kontrollen. Resurser till att diskutera enskilda fall vore fördelaktigt då det kan vara ett effektivt sätt att kalibrera gruppen och säkerställa att arbetet likriktas.
format M2
id RepoSLU14092
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2018
publishDateSort 2018
publisher SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
publisherStr SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
record_format eprints
spelling RepoSLU140922019-02-25T13:06:15Z Hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras? How can the relationship between the animal welfare inspector and the animal owner be improved? Johansson, Jennifer djurskydd attityder lagstiftning länsstyrelse För att säkerställa att djurskyddet ute på gårdarna i Sverige motsvarar kraven i nationell lagstiftning samt EU-lagstiftning utförs offentliga kontroller. Ansvaret för den offentliga kontrollen åligger landets 21 länsstyrelser. Jordbruksverkets uppgift är att vara med och samordna länsstyrelsernas arbete. Länsstyrelsen anställer djurskyddsinspektörer som besöker länets djurhållare, antingen efter en anmälan om misstänkt undermåligt djurskydd eller med jämna mellanrum baserat på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Djurskyddskontroller är grundläggande för att kunna garantera ett gott djurskydd. Djurhållare är i stort överens om att reglering och kontroll av efterlevnad är rätt väg att gå. Ändå råder det ingen tvekan om att djurskyddskontroller är ett känsligt ämne, djurskyddsinspektörerna har en grannlaga uppgift där deras beslut kan få stora konsekvenser för både djur och andra människor. En mycket stor andel av inspektörerna har någon gång blivit hotade i tjänsten och en del har till och med utsatts för våld. Ur djurhållarnas synvinkel upplevs både missnöje och oro gällande inspektionerna. I det här studentarbetet beskrivs inledningsvis rådande förhållanden för dagens djurskyddskontroller, därefter utreds vilka förändringar som kan göras för att föra samman parterna och starta en dialog. I arbetet lyfts även ett lovande kommunikativt verktyg som kallas ”Motiverande samtal”. Målet med arbetet är att ta fram förslag på hur man kan förbättra arbetsmiljön och arbetsbördan för alla inblandade samt stärka samarbetet för ett bättre djurskydd. Det framkom att vid införandet av ny lagstiftning måste den vara utformad på ett genomtänkt vis så att det blir så enkelt som möjligt att kontrollera. Viktigt både med tanke på länsstyrelsens arbetsbörda och resurser men även för att likrikta kontrollerna och få ett rättssäkert system. Det finns en utbredd önskan att Jordbruksverket ska vara tydligare i sin vägledning i svåra bedömningar, dessutom efterlyses ett intensifierat arbete för att likrikta kontrollen mellan länen exempelvis genom att erbjuda alla länsstyrelsers personal kontinuerlig fortbildning. I övrigt kan det vara angeläget att se över revisionen av länsstyrelsernas kontrollarbete, i dagsläget genomförs den av Jordbruksverket själva. Det kan vara fördelaktigt med en extern revision som sker mer regelbundet än idag. Forskare hävdar att enskilda inspektörers arbete behöver ses över med jämna intervall för att kunna utvärdera och förbättra kontrollen. Resurser till att diskutera enskilda fall vore fördelaktigt då det kan vara ett effektivt sätt att kalibrera gruppen och säkerställa att arbetet likriktas. In order to ensure that the animal welfare on Swedish farms at very least reaches the national legislation as well as the EU-legislation requirement, official controls are performed. Sweden’s 21 County Administrative Boards (CABs) are responsible for the official control. The National Board of Agriculture is responsible for coordinating the work of the different counties. The CABs hire animal welfare inspectors who pays visits to the animal owners of the county. An animal owner can get a visit based on either a suspicion of a non-compliance of the animal welfare after someone has filed a report, or just as a standard procedure visit that should take place at each farm within a set interval. In general, animal owners agree that the concept of animal welfare legislation along with an official control system is essential for guaranteeing the welfare of the animals. Nevertheless, the design of this subject remains a delicate and sensitive matter. Therefore, the work of an animal welfare inspector needs to be both meticulous and considerate, as their decisions can have a substantial impact on other people’s lives. A considerable number of animal welfare inspectors have been exposed to threats or even violence while on duty. On the other hand, both discontent and anxiety have been reported among animal owners, in relation to animal welfare inspections. In this student project, the current situation of animal welfare controls in Sweden is described, along with suggestions of possible changes that can be made to bring the animal owners and the inspectors closer to a dialogue. Also, “Motivational interviewing” is discussed as a communicative tool that could be useful in this matter. The purpose of this essay is to present insights into how to improve the climate and workload for all parties involved in the animal welfare controls. It has been shown that it is necessary to implement new legislation in a thoughtful way to facilitate future inspections based on the legislation in question. It is crucial both concerning the resources of the County Administrative Board, but also to keep the consequences legally predictable and create a system which is perceived as fair, irrespectively of the identity of the inspectors and counties. There is a widespread request for the National Board of Agriculture to provide more sturdy guidance in the matter of the inspector’s assessments. This can for example, be done by providing further training for the staff of the CABs. Furthermore, it can be beneficial to look into the audits of the CAB inspections. Such audits are currently performed by the National Board of Agriculture. An external audit, executed more regularly, may be preferred. Scientists claim that inspectors also need individual audits and feed back to evaluate and improve the controls even further. SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2018 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14092/
spellingShingle djurskydd
attityder
lagstiftning
länsstyrelse
Johansson, Jennifer
Hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras?
title Hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras?
title_full Hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras?
title_fullStr Hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras?
title_full_unstemmed Hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras?
title_short Hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras?
title_sort hur kan relationen mellan djurskyddsinspektören och djurhållaren förbättras?
topic djurskydd
attityder
lagstiftning
länsstyrelse