Finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser
Kyrkogårdar och begravningsplatser i städerna står folktomma. De är stora grönområden med potential att fungera för sociala och hälsofrämjande aktiviteter, trots detta utnyttjas platserna nästintill enbart av besökare som kommer dit för att sörja och minnas. Samtidigt som detta sker, tilltar behovet...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2018
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572345873235968 |
|---|---|
| author | Backlund, Amanda |
| author_browse | Backlund, Amanda |
| author_facet | Backlund, Amanda |
| author_sort | Backlund, Amanda |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kyrkogårdar och begravningsplatser i städerna står folktomma. De är stora grönområden med potential att fungera för sociala och hälsofrämjande aktiviteter, trots detta utnyttjas platserna nästintill enbart av besökare som kommer dit för att sörja och minnas. Samtidigt som detta sker, tilltar behovet av grönytor i städerna. I takt med att befolkningen fortsätter att öka och städerna blir allt tätare, tvingas fler samsas om de grönytor som finns.
Att kyrkogårdar och begravningsplatser inte får användas likt parker, det är troligen de flesta överens om. Det går däremot att ifrågasätta om det verkligen finns skrivna regler som berättar vad som inte är tillåtet att göra på kyrkogårdar och begravningsplatser. Efter vidare undersökningar visar det sig att faktiska regler för användning är få och att besökare istället får göra antaganden om vad som är accepterat att göra på platsen.
På senare tid finns det några svenska kyrkogårdsförvaltningar som har börjat utmana de gamla tankesätten om vad som är godtagbart att göra på kyrkogårdar och begravningsplatser. I maj 2018 fick Borås kyrkogårdsförvaltning exempelvis bygglov till ett utegym på Brämhults kyrkogård. Utanför Halmstad ligger Harplinge kyrkogård och där skapar kyrkogårdsförvaltningen möjlighet för kulturella upplevelser genom konstinstallationer. Det skulle vara intressant att se om fler kyrkogårdar och begravningsplatser skulle kunna utvecklas gällande sociala och rekreativa värden, men trots fördelarna, är det viktigt att ta med i beräkningen att det också kanske finns en gräns för vad som accepteras gällande omformning och användning. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU14051 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU140512019-02-27T10:46:00Z Finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser Is there space for life in the cemeteries? : about fostering social and recreational values at cemeteries Backlund, Amanda kyrkogård begravningsplats kulturhistoria rekreation platsteori sorgearbete Kyrkogårdar och begravningsplatser i städerna står folktomma. De är stora grönområden med potential att fungera för sociala och hälsofrämjande aktiviteter, trots detta utnyttjas platserna nästintill enbart av besökare som kommer dit för att sörja och minnas. Samtidigt som detta sker, tilltar behovet av grönytor i städerna. I takt med att befolkningen fortsätter att öka och städerna blir allt tätare, tvingas fler samsas om de grönytor som finns. Att kyrkogårdar och begravningsplatser inte får användas likt parker, det är troligen de flesta överens om. Det går däremot att ifrågasätta om det verkligen finns skrivna regler som berättar vad som inte är tillåtet att göra på kyrkogårdar och begravningsplatser. Efter vidare undersökningar visar det sig att faktiska regler för användning är få och att besökare istället får göra antaganden om vad som är accepterat att göra på platsen. På senare tid finns det några svenska kyrkogårdsförvaltningar som har börjat utmana de gamla tankesätten om vad som är godtagbart att göra på kyrkogårdar och begravningsplatser. I maj 2018 fick Borås kyrkogårdsförvaltning exempelvis bygglov till ett utegym på Brämhults kyrkogård. Utanför Halmstad ligger Harplinge kyrkogård och där skapar kyrkogårdsförvaltningen möjlighet för kulturella upplevelser genom konstinstallationer. Det skulle vara intressant att se om fler kyrkogårdar och begravningsplatser skulle kunna utvecklas gällande sociala och rekreativa värden, men trots fördelarna, är det viktigt att ta med i beräkningen att det också kanske finns en gräns för vad som accepteras gällande omformning och användning. Cemeteries in the cities of Sweden are deserted. Big green area such as these have the potential to attract social as well as health promoting activities. Despite this, people visit cemeteries almost exclusively to grieve and for remembrance. Meanwhile, a growing population in urban areas and a constant densification, the need for green spaces in the cities grows even though more and more people are forced to share the existing green spaces. Most people are probably aware that cemeteries cannot be compared to other green spaces like parks in terms of usage. It is questionable though if there really are set rules that tell us what we are allowed to do in a cemetery. Upon review, there seems to be few actual guidelines, and the visitor is expected to use common sense regarding usage and what is acceptable behavior. Today it is possible to give examples of cemetery administrations that are trying to change the old mindsets of what seem to be socially acceptable to do in a cemetery. In May 2018, the cemetery administration in Borås was given permit to build an outdoor gym at Brämhult Cemetery. Just outside Halmstad, in a village called Harplinge, the cemetery administration encourages visitors to bring picnics as well as stroll in the art installations that can be found on the grounds. It would be interesting to look at additional cemeteries and to see how they would work for an increase of social and recreational values on their grounds. In addition to the benefits an increase like that could bring, it is also important to take into account that there must be limits for what can be change regarding design and usage. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2018 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/14051/ |
| spellingShingle | kyrkogård begravningsplats kulturhistoria rekreation platsteori sorgearbete Backlund, Amanda Finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser |
| title | Finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser |
| title_full | Finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser |
| title_fullStr | Finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser |
| title_full_unstemmed | Finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser |
| title_short | Finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser |
| title_sort | finns det plats för liv på kyrkogården? : om att utveckla sociala och rekreativa värden på kyrkogårdar och begravningsplatser |
| topic | kyrkogård begravningsplats kulturhistoria rekreation platsteori sorgearbete |