| Sumario: | Jag har valt att göra ett självständigt arbete som främst bygger på hur parker och naturmark
bör utformas för att verka positivt för människans hälsa och välbefinnande. Arbetet har lett till
ett förslag på hur stigar kan dras och vegetation kan användas för att förstärka platsens
karaktär och skapa en positiv effekt hos människans hälsa och välbefinnande.
För att fördjupa mig i ämnet och för att även få en ökad förståelse för platsen har jag gjort en
litteraturstudie inom ämnet park och dess förmåga för rehabilitering, rekreation, kyrkogårdens
historia, förvaltning och platsens specifika klimat och ståndortsförhållande.
Arbetet visar på vikten av parker, kyrkogårdar och naturmark i våra städer för människans
hälsa och välbefinnande inte minst när denne sörjer. Ytor med naturliga karaktärer har en
förmåga att verka positivt då de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de kräver
väldigt lite uppmärksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmärksamhet i form av djurliv
och växter verkar också positivt och avstressande. Mänskliga faktorer påverkar hur platsen
bör utformas för bästa resultat. Det är viktigt att platsen har en tydlig karaktär som är
övergripbar och förstålig, den bör även göras intressant så att människan stimuleras att
utforska. Platsen bör även innehålla element som är rofyllda och behagliga. Små lugna rum
som exempelvis gläntor verkar positivt. Att sträva efter en god delaktighet hos brukarna är
också av stor vikt för att uppnå önskat resultat. Det är dock ofta mycket svårt att tillgodose
alla olika människors behov på en och samma plats.
Platser är förändliga och måste bygga på ett långsiktigt perspektiv när det gäller förvaltningen
då naturen är dynamisk. Att även utvärdera platsens användning är av stor vikt då människans
olika behov precis som naturen förändras över tiden.
|
|---|