Att vara eller inte vara en del av staden : en undersökande studie av det materiella rummets inverkan på människors möjligheter till personliga uttryck i städer
Det offentliga rummet har spelat en betydande roll för demokratiseringsprocesser under snart fem tusen år. I Sverige är dessa ytor fortfarande platser där människor ska ha möjlighet att uttrycka sig personligt och på så vis göra sig till en del av det gemensamma samhället. Med detta som utgångspunkt...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2018
|
| Materias: |
| Sumario: | Det offentliga rummet har spelat en betydande roll för demokratiseringsprocesser under snart fem tusen år. I Sverige är dessa ytor fortfarande platser där människor ska ha möjlighet att uttrycka sig personligt och på så vis göra sig till en del av det gemensamma samhället. Med detta som utgångspunkt behandlar denna undersökande uppsats den materiella miljöns betydelse för vilka personliga uttryck som uppstår i västerländska, offentliga, stadsrum.
Resultaten tyder på att människor har en mycket avancerad förmåga att avläsa vilka processer som är av betydelse i rum då individen träder in i dem. Signaler från det materiella om sociala konventioner för vad som är normalt eller tillåtet i rummet påverkar brukares sätt att uttrycka sig och ta plats i olika miljöer. Dessa konventioner har ett symbiotiskt samspel med hur rummen ser ut att vara använda och hur de är designade. Materiella element tenderar att stabilisera användanden och uttryck som associeras till objektet och utformningen. Rum med otydliga eller motstridiga signaler om hur det förväntas användas, samt öppna, tomma och homogena ytor tycks göra brukare mindre initiativtagande och uttrycksfulla. Medan platser med många lager av processer som upplevs tillåtna, kan leda till en ökad social acceptans för individuella uttryck. Att rum innehar en flexibilitet kan också vara av betydelse för brukares tendenser att prägla rum på ett personligt sätt och kunna göra sig själva till en del av det gemensamma. Lösa och föränderliga element innefattar valmöjligheter och kan fungera som verktyg åt människor att omforma rummen med efter sina personliga önskemål.
För att kunna undersöka vad som inverkar på brukares möjligheter att ta plats i städer utformas begreppen anpassad appropriation och personlig appropriation. Begreppen definierar skillnaden mellan en individ som i hög grad fokuserar på att tolka vad som är förväntat i ett rum samt anpassar sig till föreställningen, och någon som inte gör det. De samlade resultaten pekar på, att om vi eftersträvar ett brett deltagande i städer, bör vi också aktivt skapa många olika utrymmen för personliga appropriationer som individuella val och uttryck. Platser som tydligt signalerar till brukare att de har möjlighet att uttrycka personliga val i rummet. Utrymmena bör med fördel erbjuda ett forum eller verktyg genom vilka de personliga omformningarna kan genomföras.
I helhet speglar arbetet en relativt komplex och sökande diskussion som pågått i västvärden under 1900-talet och 2000-talet om det urbana, materiella, rummets inverkan på människors möjligheter att delta i städer. |
|---|