Hur råmjölkskvalité och upptag av immunoglobulin påverkar kalvhälsa
Råmjölken är livsviktig för den nyfödda kalven och dess enda skydd mot patogener i miljön under den första levnadstiden. Hur effektiv överföringen av immunoglobuliner (IgG) blir mellan kon och kalven är beroende av råmjölkens kvalité, råmjölksrutiner samt effektiviteten i upptaget av antikropparna t...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2018
|
| Materias: |
| Sumario: | Råmjölken är livsviktig för den nyfödda kalven och dess enda skydd mot patogener i miljön under den första levnadstiden. Hur effektiv överföringen av immunoglobuliner (IgG) blir mellan kon och kalven är beroende av råmjölkens kvalité, råmjölksrutiner samt effektiviteten i upptaget av antikropparna till blodet hos kalven.
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur råmjölkskvalité och upptag av Ig påverkar kalvars hälsa under de första månaderna (0-100 dagar). Tre svenska mjölkgårdar deltog i projektet och totalt kalvade 388 kor under försöksperioden. Råmjölksprover samlades från korna och analyserades med brixrefraktometer. Serumprover samlades från kalvarna vid 2-7 dagars ålder och serumtotalprotein (STP) analyserades med hjälp av brixrefraktometer samt med optisk refraktometer. Den faktor som i denna studie hade störst betydelse för halten av totalprotein i serum (STP) hos kalvarna var mängden IgG som gavs vid första råmjölksgivan. Även mängden IgG som gavs under första dygnet, råmjölksvolymen vid första givan, råmjölkens brixvärde och kalvarnas ras hade signifikant påverkan på STP-värdena. Vid analys av tidpunkten för administration av första råmjölksgivan erhölls inget statistiskt signifikant resultat, vilket bedömdes bero på att skillnaden i tid mellan kalvning och första råmjölksgivan inte var tillräckligt stor mellan individerna. Den totala andelen kalvar med STP under 55 g/L (vilket indikerar ”failure of passive transfer”, FPT) var i denna studie 22,4,0% (15,5% på gård A och 43,4% på gård B). Tydlig och statistiskt signifikant koppling sågs mellan FPT och förekomst av lunginflammation hos kalvarna på försöksgård B. Där behandlades totalt 11 kalvar för lunginflammation och 8 av dessa kalvar hade en STP-koncentration <55g/L, en kalv en STP-koncentration om 55g/L och STP-koncentration saknades för två av kalvarna. På gård A sågs inga tydliga hälsoeffekter av FPT.
Resultaten vid analys av kornas råmjölksprover visade på stor individuell variation i brixvärden (6,5 brix% - 37,1 brix%) och andelen prover med brixvärde ≥22brix% var endast 43,6% på de tre försöksgårdarna i studien. Resultatet i denna studie visade att kor som mjölkades >5 timmar efter kalvning hade signifikant lägre brixvärden än kor som mjölkades <2 timmar samt 2-5 timmar efter kalvning. Längre tid gav också lägre andel prover med brixvärde ≥22brix%. Kor med laktationsnummer fem eller högre hade statistiskt signifikant högre brixvärden än kor i första och andra laktationen. Även kornas ras hade signifikant påverkan på kornas brixvärde och råmjölksprover från kor av rasen svensk holstein (SH) hade generellt högre brixvärden än råmjölk från kor av rasen svensk rödbrokig boskap (SRB). Intressant var att SH-kalvar också hade generellt högre STP-värden än SRB-kalvar, vilket kan tala för att råmjölk från kor av rasen SH också har en högre Ig-koncentration. |
|---|