Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans
Syftet med denna litteraturstudie var att i detalj beskriva metodiken för studier där kalven i olika mån fått dia sin mamma. De nio granskade artiklarna har som gemensam nämnare att alla kalvar haft tillgång till att få dia sin mamma och att korna dessutom mjölkats i ett maskinmjölkningssystem. De f...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
2018
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572247309189120 |
|---|---|
| author | Pihl, Sara |
| author_browse | Pihl, Sara |
| author_facet | Pihl, Sara |
| author_sort | Pihl, Sara |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med denna litteraturstudie var att i detalj beskriva metodiken för studier där kalven i olika mån fått dia sin mamma. De nio granskade artiklarna har som gemensam nämnare att alla kalvar haft tillgång till att få dia sin mamma och att korna dessutom mjölkats i ett maskinmjölkningssystem. De flesta studierna fokuserade på beteenden hos kalvar eller produktionsparametrar hos kor. Djurmaterialet var huvudsakligen högpresterande mjölkraser. Antalet ko-kalvpar varierade mellan studierna (12–58). I vissa studier ingick både kor i första och senare laktation medan andra studier hade med antingen första laktation eller äldre kor. Kor fördelades slumpmässigt mellan olika behandlingar eller i kalvarnas födelseordning. Kalvningarna har skett i separata kalvningsboxar men tiden som ko-kalvparet spenderat i boxen tillsammans har varierat. Kalvarna har sedan antingen hållits i grupp eller ensamma för att återförenas med kon i samband med mjölkning eller tillsammans med kon där separation enbart skedde vid mjölkning. Majoriteten av kalvarna avvandes från mjölk vid åtta veckors ålder antingen abrupt eller successivt. Korna har maskinmjölkats i mjölkgrop, mjölkningsrobot eller uppbundet. Mätningar av bland annat beteenden, mjölkmängd, mjölknedsläpp, mjölksammansättning och mjölkens fettsyraprofil har utförts. Hälsokontroller för både kalv och kor beskrevs i låg grad. Bilaga 1 och 2 sammanfattar digivning, mjölkningssystem, avvänjning och mätningar från de nio granskade studierna. Generellt behövs förtydliganden i många av studiernas metodik och fokus i studierna kan behövas anpassas för praktisk funktionalitet då intresse för forskning på hållbara kalvhållningssystem ökar. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU13458 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU134582019-02-25T13:41:52Z Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans Methodology in research studies of dairy production systems where cow and calf are kept together Pihl, Sara digivning maskinmjölkning mjölkko försöksdesign kalvhållning Syftet med denna litteraturstudie var att i detalj beskriva metodiken för studier där kalven i olika mån fått dia sin mamma. De nio granskade artiklarna har som gemensam nämnare att alla kalvar haft tillgång till att få dia sin mamma och att korna dessutom mjölkats i ett maskinmjölkningssystem. De flesta studierna fokuserade på beteenden hos kalvar eller produktionsparametrar hos kor. Djurmaterialet var huvudsakligen högpresterande mjölkraser. Antalet ko-kalvpar varierade mellan studierna (12–58). I vissa studier ingick både kor i första och senare laktation medan andra studier hade med antingen första laktation eller äldre kor. Kor fördelades slumpmässigt mellan olika behandlingar eller i kalvarnas födelseordning. Kalvningarna har skett i separata kalvningsboxar men tiden som ko-kalvparet spenderat i boxen tillsammans har varierat. Kalvarna har sedan antingen hållits i grupp eller ensamma för att återförenas med kon i samband med mjölkning eller tillsammans med kon där separation enbart skedde vid mjölkning. Majoriteten av kalvarna avvandes från mjölk vid åtta veckors ålder antingen abrupt eller successivt. Korna har maskinmjölkats i mjölkgrop, mjölkningsrobot eller uppbundet. Mätningar av bland annat beteenden, mjölkmängd, mjölknedsläpp, mjölksammansättning och mjölkens fettsyraprofil har utförts. Hälsokontroller för både kalv och kor beskrevs i låg grad. Bilaga 1 och 2 sammanfattar digivning, mjölkningssystem, avvänjning och mätningar från de nio granskade studierna. Generellt behövs förtydliganden i många av studiernas metodik och fokus i studierna kan behövas anpassas för praktisk funktionalitet då intresse för forskning på hållbara kalvhållningssystem ökar. The aim of this review was to describe methodology in scientific studies where cow and calf are kept together. Nine papers were included and all of them included treatments where calves had access to suckle their dam in combination with dams being machine milked. Most of the studies focused on either behaviour studies of calves or milk production of cows. The animals used were mainly high producing dairy breeds. Number of cow-calf pairs varied between studies (12-58). Some studies included both primiparous and multiparous cows while some included one or the other. Allocation to treatments were either randomized or in order of calf births. Calving mostly occurred in individual maternity pens but the duration of time for the cow-calf pair in there varied between studies. In most of the studies calves where then kept together in a group pen or alone only to reunite with the dam at milking and then separated again. However, some studies only separated the calves from their dam during milking. Most of the studies weaned all calves at eight weeks of age, either abruptly or gradually. Cows were machine milked in milking parlours, with milking robots or in tied up systems. Different measurements including behaviours, milk yield, milk let down, milk composition and milk fatty acid profile, were included. Physical examinations of both calves and cows were moderately described. Appendix 1 and 2 disclose suckling, milking system, weaning and different measurements for all nine reviewed articles. Generally, a lot of studies need to describe their methodology in more detail. Future studies also need to focus on applicability since an increased interest in sustainable calf rearing systems is arising. SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) 2018 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/13458/ |
| spellingShingle | digivning maskinmjölkning mjölkko försöksdesign kalvhållning Pihl, Sara Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans |
| title | Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans |
| title_full | Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans |
| title_fullStr | Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans |
| title_full_unstemmed | Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans |
| title_short | Metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans |
| title_sort | metodik som använts i vetenskapliga studier om mjölkproduktion där ko och kalv hållits tillsammans |
| topic | digivning maskinmjölkning mjölkko försöksdesign kalvhållning |