Genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar
För det Svenska Varmblodet (SWB) är avelsmålet att konkurrenskraftigt prestera på in-ternationell tävlingsnivå inom hoppning, dressyr och fälttävlan. Bruksprovet är ett avels-värderingstillfälle för tre- till femåriga hingstar, såväl som äldre hingstar med tävlingspre-stationer, där de med godkänt r...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231)
2017
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572225379270656 |
|---|---|
| author | Granberg, Lovisa |
| author_browse | Granberg, Lovisa |
| author_facet | Granberg, Lovisa |
| author_sort | Granberg, Lovisa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | För det Svenska Varmblodet (SWB) är avelsmålet att konkurrenskraftigt prestera på in-ternationell tävlingsnivå inom hoppning, dressyr och fälttävlan. Bruksprovet är ett avels-värderingstillfälle för tre- till femåriga hingstar, såväl som äldre hingstar med tävlingspre-stationer, där de med godkänt resultat får verka i SWB-avel. Detta är det viktigaste mo-mentet för avelsframsteget i avelsarbetet för SWB. På bruksprovet bedöms hingstarna i momenten exteriör, gångarter, hoppning och ridbarhet. I slutet på 70-talet började bruks-provet utvecklas och från 1983 fick bruksprovet en bestämd form. Utveckling av bruks-provet är en kontinuerlig process och några viktiga förändringar genomfördes år 2002. Då fick för första gången treåriga hingstar delta utan föregående prövning. Bruksprovet för fyra- och femåriga hingstar delades upp i två faser där de mest lovande hingstarna fick genomföra en andra fas i sin tilltänkta disciplin. Dessutom förkortades provet från nio till sju dagar. Egenskaper bedömda vid det svenska bruksprovet har vid tidigare studier haft medelhöga till höga arvbarheter och haft starka korrelationer med avelsmålet – tävlings-resultat på hög nivå.
Syftet med denna studie var att skatta genetiska parametrar för bruksprovsegenskaper för åren 2002–2017 och skatta genetiska samband mellan bruksprovsegenskaper och tävlingsresultat.
Materialet innehöll 660 bruksprovsresultat för 569 tre- till femåriga hingstar. I studien användes fyra olika BLUP djurmodeller för genetiska analyser. En modell som beaktade upprepade observationer och en modell där enbart det sista resultatet för varje hingst togs med. Utöver de fixa effekterna av bruksprovsår och ålder analyserades båda modellerna även med och utan effekt av ursprungsstambok. Resultatet från de fyra analyserna vi-sade på medelhöga till höga arvbarheter för de flesta egenskaper, skritt 0,44–0,64, trav 0,62–0,98 och galopp 0,49–0,54. Arvbarheter för hoppegenskaper skattades inom inter-vallet 0,49–0,92. Vissa av skattningarna för trav blev orimligt höga. Det kan bero att materialet överskattas då hingstarna är förselekterade till olika discipliner vilket påverkar släktskapsstrukturen samt att materialet är litet. Vid skattning av genetiska korrelationer mellan bruksprov och tävling skattades starka korrelationer mellan bedömda gångarter och prestation vid dressyrtävling 0,73–079 och hoppegenskaperna bedömda på bruks-provet hade höga korrelationer med prestation vid hopptävling 0,68–0,74. Inom bruks-provet hade samtliga gångarter hög korrelation med Hoppning – Teknik och Förmåga. Dock skattades negativa korrelationer mellan skritt och Hoppning – Temperament och Utvecklingsbarhet (HTA) och trav och HTA. Det var oväntat eftersom korrelationen var stark (0,87) mellan hoppegenskaperna. En släktskapsanalys visade att hopp- och dressyr-hingstarna var mycket mindre besläktade mellan disciplin än inom disciplin. Det skulle kunna vara en förklaring till vissa av de extrema skattningarna. Det är möjligt att släkt-skapet minskat över tid i SWB populationen vilket vore intressant att undersöka vidare. Sammanfattningsvis visade denna studie att bruksprovet är ett bra urvalstillfälle av varmblodiga hingstar på grund av höga arvbarheter för testade egenskaper och starkt genetiskt samband med avelsmålet. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU13322 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU133222019-02-25T13:45:39Z Genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar Genetic analysis of Swedish stallion performance test results for warmblood stallions Granberg, Lovisa individprövning stationstest SWB hoppning dressyr arvbarhet korrelation För det Svenska Varmblodet (SWB) är avelsmålet att konkurrenskraftigt prestera på in-ternationell tävlingsnivå inom hoppning, dressyr och fälttävlan. Bruksprovet är ett avels-värderingstillfälle för tre- till femåriga hingstar, såväl som äldre hingstar med tävlingspre-stationer, där de med godkänt resultat får verka i SWB-avel. Detta är det viktigaste mo-mentet för avelsframsteget i avelsarbetet för SWB. På bruksprovet bedöms hingstarna i momenten exteriör, gångarter, hoppning och ridbarhet. I slutet på 70-talet började bruks-provet utvecklas och från 1983 fick bruksprovet en bestämd form. Utveckling av bruks-provet är en kontinuerlig process och några viktiga förändringar genomfördes år 2002. Då fick för första gången treåriga hingstar delta utan föregående prövning. Bruksprovet för fyra- och femåriga hingstar delades upp i två faser där de mest lovande hingstarna fick genomföra en andra fas i sin tilltänkta disciplin. Dessutom förkortades provet från nio till sju dagar. Egenskaper bedömda vid det svenska bruksprovet har vid tidigare studier haft medelhöga till höga arvbarheter och haft starka korrelationer med avelsmålet – tävlings-resultat på hög nivå. Syftet med denna studie var att skatta genetiska parametrar för bruksprovsegenskaper för åren 2002–2017 och skatta genetiska samband mellan bruksprovsegenskaper och tävlingsresultat. Materialet innehöll 660 bruksprovsresultat för 569 tre- till femåriga hingstar. I studien användes fyra olika BLUP djurmodeller för genetiska analyser. En modell som beaktade upprepade observationer och en modell där enbart det sista resultatet för varje hingst togs med. Utöver de fixa effekterna av bruksprovsår och ålder analyserades båda modellerna även med och utan effekt av ursprungsstambok. Resultatet från de fyra analyserna vi-sade på medelhöga till höga arvbarheter för de flesta egenskaper, skritt 0,44–0,64, trav 0,62–0,98 och galopp 0,49–0,54. Arvbarheter för hoppegenskaper skattades inom inter-vallet 0,49–0,92. Vissa av skattningarna för trav blev orimligt höga. Det kan bero att materialet överskattas då hingstarna är förselekterade till olika discipliner vilket påverkar släktskapsstrukturen samt att materialet är litet. Vid skattning av genetiska korrelationer mellan bruksprov och tävling skattades starka korrelationer mellan bedömda gångarter och prestation vid dressyrtävling 0,73–079 och hoppegenskaperna bedömda på bruks-provet hade höga korrelationer med prestation vid hopptävling 0,68–0,74. Inom bruks-provet hade samtliga gångarter hög korrelation med Hoppning – Teknik och Förmåga. Dock skattades negativa korrelationer mellan skritt och Hoppning – Temperament och Utvecklingsbarhet (HTA) och trav och HTA. Det var oväntat eftersom korrelationen var stark (0,87) mellan hoppegenskaperna. En släktskapsanalys visade att hopp- och dressyr-hingstarna var mycket mindre besläktade mellan disciplin än inom disciplin. Det skulle kunna vara en förklaring till vissa av de extrema skattningarna. Det är möjligt att släkt-skapet minskat över tid i SWB populationen vilket vore intressant att undersöka vidare. Sammanfattningsvis visade denna studie att bruksprovet är ett bra urvalstillfälle av varmblodiga hingstar på grund av höga arvbarheter för testade egenskaper och starkt genetiskt samband med avelsmålet. The breeding goal for the Swedish Warmblood (SWB) is to be competitive at an interna-tional level of competition both in jumping, dressage and eventing. In Sweden the stallion performance test (SPT) is an event to select the most promising three to five-year-old Warmblood stallions for breeding in SWB. The SPT is the most important step in the breeding program for Swedish Warmblood (SWB). The stallions are judged primarily for their conformation, gaits and jumping-skills. Development of the SPT is an ongoing pro-cess and some important changes were implemented in the SPT from 2002. From that year, three-year-old stallions could enter the SPT without previous testing and the SPT for four and five-year-old stallions were divided into two phases. Only the most promising stallions could continue to phase two in their intended discipline. Also, the test was short-ened from nine to seven days. The aim of this study was to estimate genetic parameters for traits tested in SPT during 2002-2017, and to estimate genetic correlations between traits in SPT and competition results. The material included 660 SPT results for 569 three- to five-year-old stallions SPT re-sults. In the study four different BLUP animal models were used for genetic analyses. One model considered repeated observations, whereas only the last result for each stallion was included in another model. In addition to the fixed effects of the year of SPT and age, both models were also analysed with and without effect of the original studbook. Result from the four analyses showed moderate to high heritability for most traits, walk 0.44-0.64, trot 0.62-0.98 and canter 0.49-0.54. Heritability for jumping traits were estimated to 0.49-0.92. Especially two estimates for trot were very high and are most likely overesti-mated because the stallions are preselected for different disciplines which affects the data structure, and that the amount of data was quite small. Analyse of genetic correlations between SPT and competition estimates were strong between assessed gait traits and per-formance at dressage competition 0.73-0.79 and jumping traits in SPT showed high corre-lations with performance at jumping competition 0.68-0.74. Within the SPT correlation between gaits and the trait jumping – technique and ability shows strong positive correla-tion. But, when analysing walk with the second jumping trait – temperament and potential for development (HTA) and between trot-HTA the correlations were negative. This result was unexpected since the correlation is strongly positive between the jumping traits. An analysis for estimating relationship within and between populations was conducted and showed that the relationship between jumping and dressage stallions was much weaker than between stallions within the same discipline. This could be an explanation to some of the extreme values in the analysis. It is possible that the relationship has decreased over time in the SWB population, which would be interesting to investigate further. In conclu-sion, this study showed that the SPT is a good tool for selection of warmblood stallions because of high heritabilities and strong genetic correlation with the breeding goal. SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231) 2017 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/13322/ |
| spellingShingle | individprövning stationstest SWB hoppning dressyr arvbarhet korrelation Granberg, Lovisa Genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar |
| title | Genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar |
| title_full | Genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar |
| title_fullStr | Genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar |
| title_full_unstemmed | Genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar |
| title_short | Genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar |
| title_sort | genetisk analys av resultat vid det svenska bruksprovet för varmblodiga hingstar |
| topic | individprövning stationstest SWB hoppning dressyr arvbarhet korrelation |