Faktorer som påverkar antalet ungskogsröjningar i tallbestånd
Röjning är en av de viktigaste åtgärderna för att forma framtida skogsbestånd. Röjning har utförts på liknande sätt under de senaste 50 åren och har inte gynnats av samma tekniska utveckling som drivning. För att upprätthålla ett hållbart skogsbruk är det viktigt att skogsvården utförs på ett korrek...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2018
|
| Materias: |
| Sumario: | Röjning är en av de viktigaste åtgärderna för att forma framtida skogsbestånd. Röjning har utförts på liknande sätt under de senaste 50 åren och har inte gynnats av samma tekniska utveckling som drivning. För att upprätthålla ett hållbart skogsbruk är det viktigt att skogsvården utförs på ett korrekt och kostnadseffektivt sätt.
Syftet med denna studie är att finna de ståndortsfaktorer och skogsvårdsfaktorer som påverkar antalet röjningar i ungskogar planterade med tall på Holmens skogsmarker vid Rimbo, Delsbo och Vindeln. I studien har både röjda och och oröjda bestånd undersökts.
De oröjda bestånden där första röjningen behöver utföras tidigt fanns främst på marker med långvarigt rörligt markvatten som indikerade god bonitet enligt denna studie. Kortare hyggesvila ledde till en ökad höjddifferens mellan huvudstammar och röjstammar vilket minskade risken för mer än en röjning.
Resultatet från de röjda ytorna visade att tidiga röjningar på fuktiga marker ökade risken för fler röjningar genom konkurrens från stubbskott av björk. Ifall höjdkonkurrensen från röjstammar är låg bör man undvika att röja bestånden innan 2,5 m för att undvika mer än en röjning. I många bestånd finns variationer vad gäller markfuktighet och en del bestånd bör avgränsas vid röjningen, detta går att genomföra med hjälp av exempelvis markfuktighetskartor och IR-ortofoton. |
|---|