Rådgivning till distansskogsägare
Målet med denna studie är att undersöka begreppet distansskogsägare i en nordlig kontext och hur avstånd till fastigheten, mål och kunskap påverkar skogsägarskapet samt vilka rådgivningstjänster de efterfrågar. Datain-samlingen till studien har skett med kvantitativ postenkät samt digital enkät som...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2018
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/13243/ |
| Sumario: | Målet med denna studie är att undersöka begreppet distansskogsägare i en nordlig kontext och hur avstånd till fastigheten, mål och kunskap påverkar skogsägarskapet samt vilka rådgivningstjänster de efterfrågar. Datain-samlingen till studien har skett med kvantitativ postenkät samt digital enkät som skickats ut till 500 distansskogsägare, boende i Norrlands kustland. En-käten har sammanställts och analyserats utifrån insamlad data och jämförts med tidigare studier.
Resultatet i studien visar att distansskogsägarna tycker att kvalitén på tjäns-terna och förtroende till rådgivaren är det viktigaste hos en skoglig samar-betspartner. Studien visar även att de två vanligaste målen med fastigheten är hög ekonomisk avkastning och att ha bra möjlighet till jakt och rekreat-ion. Kompetensbrist är viktigaste orsaken till att distansskogsägare köper rådgivning. Besöken på fastigheten och antalet arbetsdagar på fastigheten minskar med ett ökat avstånd till skogsfastigheten.
Distansskogsägarna från Norrland i studien tar inte alltid hjälp av någon ex-tern rådgivare medan alla tillfrågade Stockholmarna i en annan studie alltid gör det vid skoglig rådgivning. Efterfrågan på ekonomiska tjänster som t.ex. bokföring och skatteplanering ser ut att öka i framtiden relativt andra tjäns-ter medan skogsbrukstjänsterna ser ut att vara kvar på samma nivå som tidi-gare, enligt respondenterna. |
|---|