Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar
Landskapsarkitekten får ofta uppgiften att utforma bostadsgårdar. Ett av arbetssätten som skiljer oss från byggnadsarkitekter är att vi designar med växter. Med växter kan vi skapa rum utomhus som är behagliga att umgås i. Under efterkrigstiden byggdes många bostadsgårdar som ännu idag är omtalade f...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2018
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572186770702336 |
|---|---|
| author | Abrahamsson, Linn |
| author_browse | Abrahamsson, Linn |
| author_facet | Abrahamsson, Linn |
| author_sort | Abrahamsson, Linn |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Landskapsarkitekten får ofta uppgiften att utforma bostadsgårdar. Ett av arbetssätten som skiljer oss från byggnadsarkitekter är att vi designar med växter. Med växter kan vi skapa rum utomhus som är behagliga att umgås i. Under efterkrigstiden byggdes många bostadsgårdar som ännu idag är omtalade för sitt lummiga utseende och behagliga rumsligheter. Beroende på hur vi landskapsarkitekter väljer att arbeta med växter och deras höjd och placering kan vi skapa olika typer av rumsligheter. Den här studien undersöker hur landskapsarkitekter har arbetat med storlekar på växter under 2010-talet jämfört med efterkrigstiden. Syftet var att identifiera skillnader i val av vegetation och dess användning för att skapa uterum. Studien baseras på Nick Robinsons kategorier för växtstorlekar samt hans begrepp av omslutenhet. Resultatet visar att högre vegetation är mer förekommande i de äldre bostadsområdena jämfört med de nyare vilka domineras av vegetation under ögonnivå. Den högre vegetationen används också i större utsträckning för att skapa avskilda, mindre rum på de äldre gårdarna jämfört med de nyare gårdarna vilka har brist på dessa typer av utomhusrum. Slutsatsen är att de nya gårdarna på grund av den öppna miljön erbjuder sämre möjligheter till enskilda, rekreativa upplevelser. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU13098 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2018 |
| publishDateSort | 2018 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU130982020-05-20T11:28:23Z Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar The vegetation’s influence on residential yards : a comparison between residential yards built in the post-war era and today Abrahamsson, Linn bostadsgård efterkrigstiden omslutenhet rumslighet växtgestaltning Landskapsarkitekten får ofta uppgiften att utforma bostadsgårdar. Ett av arbetssätten som skiljer oss från byggnadsarkitekter är att vi designar med växter. Med växter kan vi skapa rum utomhus som är behagliga att umgås i. Under efterkrigstiden byggdes många bostadsgårdar som ännu idag är omtalade för sitt lummiga utseende och behagliga rumsligheter. Beroende på hur vi landskapsarkitekter väljer att arbeta med växter och deras höjd och placering kan vi skapa olika typer av rumsligheter. Den här studien undersöker hur landskapsarkitekter har arbetat med storlekar på växter under 2010-talet jämfört med efterkrigstiden. Syftet var att identifiera skillnader i val av vegetation och dess användning för att skapa uterum. Studien baseras på Nick Robinsons kategorier för växtstorlekar samt hans begrepp av omslutenhet. Resultatet visar att högre vegetation är mer förekommande i de äldre bostadsområdena jämfört med de nyare vilka domineras av vegetation under ögonnivå. Den högre vegetationen används också i större utsträckning för att skapa avskilda, mindre rum på de äldre gårdarna jämfört med de nyare gårdarna vilka har brist på dessa typer av utomhusrum. Slutsatsen är att de nya gårdarna på grund av den öppna miljön erbjuder sämre möjligheter till enskilda, rekreativa upplevelser. A usual task for the landscape architect is to design the residential yards belonging to apartment blocks. Landscape architects often use of plant materials when designing. With plants, we create outdoor spaces adjusted to human activity. Depending on which heights of plants we choose to work with different kind of spatialities can be created. Many of the residential yards celebrated for a lush, green appearance and comfortable scale were built in the 1930-50s. This study investigated how landscape architects have used various heights of plants in the residential yards of the 1950s compared with the yards of today. The aim was to identify differences in their use to create outdoor rooms. The study was based on Nick Robinson’s size categories of plants and his definitions of enclosure. The results show a larger use of higher vegetation in the older residential yards compared to the newer which are dominated by vegetation below eye-level. Higher vegetation is also more frequently used to create intimate, small rooms in the older yards, compared to the newer yards where there is a lack of these types of outdoor rooms. As a result, the inhabitants of these new residential areas have a more open environment which provides fewer possibilities for private, recreational outdoor experiences. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2018 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/13098/ |
| spellingShingle | bostadsgård efterkrigstiden omslutenhet rumslighet växtgestaltning Abrahamsson, Linn Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar |
| title | Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar |
| title_full | Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar |
| title_fullStr | Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar |
| title_full_unstemmed | Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar |
| title_short | Vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar |
| title_sort | vegetationens påverkan på gårdens rumslighet : en jämförelse mellan efterkrigstidens och dagens bostadsgårdar |
| topic | bostadsgård efterkrigstiden omslutenhet rumslighet växtgestaltning |