Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor
I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa gårdar har vi separerat fod...
| Main Authors: | , , |
|---|---|
| Format: | Otro |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2008
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/12602/ |
| _version_ | 1855572096996868096 |
|---|---|
| author | Olofsson, Kristofer Liljebäck, Johan Nilsson, Gustav |
| author_browse | Liljebäck, Johan Nilsson, Gustav Olofsson, Kristofer |
| author_facet | Olofsson, Kristofer Liljebäck, Johan Nilsson, Gustav |
| author_sort | Olofsson, Kristofer |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till
mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt,
sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa
gårdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens
och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur
foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser.
Våra sju hypoteser var:
1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare
gödsel.
2. Partikelstorlek påverkar mjölkavkastning mätt i kg ECM. Större andel stora partiklar
ger lägre avkastning på grund av lägre konsumtion.
3. Partikelstorlek påverkar fetthalten i mjölken. Större andel stora partiklar ger högre
fetthalt.
4. Partikelstorlek påverkar proteinhalten. Större andel små partiklar ger högre
proteinhalt.
5. Partikelstorleken påverkar antalet foderrelaterade sjukdomar i besättningen. Större
andel små partiklar ger fler sjukdomar.
6. Partikelstorleken påverkar hullet på korna. Större andel stora partiklar ger magrare
kor.
7. Partikelstorleken påverkar kornas förmåga att sortera fodret. Större andel stora
partiklar ger mer sortering.
Idén med denna undersökning kommer från rådgivare vid Skånesemin som vill ha en
rekommendation för hur fördelningen av partikelstorleken bör se ut i en foderstat där
bland- och fullfoder används. Det nya fodervärderingssystemet, NorFor, tar hänsyn till
partikelstorlek vilket inte det gamla AAT/PBV-systemet gör. Att ha kontroll på
partikelstorleken är alltså mer relevant nu än tidigare. Idag finns inga svenska
rekommendationer för hur fördelningen mellan olika partiklar skall vara. De
rekommendationer som finns idag är amerikanska och anses inte fungera med
foderstater och fodermedel som vi har i Sverige.
För att undersöka partikelstorleken i foderstaten har vi använt en "Penn State Forage
Separator", på svenska kallad siktlåda. Siktlådan består av tre lådor som staplas på höjd.
Den översta lådan har hål som är 1,905 cm, den andra lådan har hål som är 0,78 cm. I
bottenlådan samlas det som är kortare än 0,78 cm. Bottenlådan har inga hål. Gårdarna
har besökts i samband med utfodringen. Tre prover har tagits precis när utfodringen
skett. Ett prov omfattar 1,5 liter. Provet lades på översta sållet och sedan skakades alla
lådorna efter ett förbestämt mönster så att de små bitarna trillade ned genom sållen och
de stora stannade kvar längst upp. När skakningen var avslutad vägdes innehållet på
respektive såll/låda.
För att kon skall fungera bra är det viktigt att det är struktur i fodret. Det måste finnas en
del stora partiklar som kons matsmältningssysten kan bearbeta. Struktur i fodret ökar
kontraktionerna i våmmen och stimulerar idisslingen vilket ger en ökad fermentering.
Mycket struktur ger ökad idissling, idisslingen är absolut nödvändig för att få balans i
våmmen. Den saliv som produceras vid idisslingen är buffrande vilket gör att pH i
våmmen hålls uppe. Är det för lite struktur i fodret ökar passagehastigheten och kon blir
sur i magen. Vomacidios och löpmagesomvridning är exempel på kostsamma
ämnesomsättningssjukdomar som beror på andelen stora och små partiklar.
Genom vår undersökning har vi kommit fram till en del samband mellan
partikelfördelning och de sju ovan nämnda parametrarna. Sambanden är dock inte så
starka att vi kan uttala oss med någon större säkerhet. Resultaten pekar dock på samma
samband som finns i litteratur som berör ämnet vilket bekräftar våra hypoteser. Det
starkaste sambandet finns mellan foderfraktioner och hull på korna. Mindre fraktioner
ger fetare kor. Detta samband faller sig naturligt eftersom foderstater med mindre
fraktioner ofta innehåller mer kraftfoder vilket ger en mer energikoncentrerad foderstat.
Det är mycket mer än partikelstorlek i foderstaten som påverkar korna och mjölken. Vi
har bara undersökt en av flera parametrar som påverkar produktionen. Gårdarna som
besökts har haft antingen fullfoder eller blandfoder. Likaså har inhysningssystem,
mjölkningssystem, utfodringssystem och skötsel varierat kraftigt mellan gårdarna. Det
finns med andra ord många felkällor. Undersökningen ger en ögonblicksbild av
produktionen på respektive gård. För ett säkrare resultat skulle flera besök på samma
gård varit att föredra. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU12602 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2008 |
| publishDateSort | 2008 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU126022017-10-24T10:11:39Z https://stud.epsilon.slu.se/12602/ Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor Olofsson, Kristofer Liljebäck, Johan Nilsson, Gustav Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) Animal feeding I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa gårdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser. Våra sju hypoteser var: 1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare gödsel. 2. Partikelstorlek påverkar mjölkavkastning mätt i kg ECM. Större andel stora partiklar ger lägre avkastning på grund av lägre konsumtion. 3. Partikelstorlek påverkar fetthalten i mjölken. Större andel stora partiklar ger högre fetthalt. 4. Partikelstorlek påverkar proteinhalten. Större andel små partiklar ger högre proteinhalt. 5. Partikelstorleken påverkar antalet foderrelaterade sjukdomar i besättningen. Större andel små partiklar ger fler sjukdomar. 6. Partikelstorleken påverkar hullet på korna. Större andel stora partiklar ger magrare kor. 7. Partikelstorleken påverkar kornas förmåga att sortera fodret. Större andel stora partiklar ger mer sortering. Idén med denna undersökning kommer från rådgivare vid Skånesemin som vill ha en rekommendation för hur fördelningen av partikelstorleken bör se ut i en foderstat där bland- och fullfoder används. Det nya fodervärderingssystemet, NorFor, tar hänsyn till partikelstorlek vilket inte det gamla AAT/PBV-systemet gör. Att ha kontroll på partikelstorleken är alltså mer relevant nu än tidigare. Idag finns inga svenska rekommendationer för hur fördelningen mellan olika partiklar skall vara. De rekommendationer som finns idag är amerikanska och anses inte fungera med foderstater och fodermedel som vi har i Sverige. För att undersöka partikelstorleken i foderstaten har vi använt en "Penn State Forage Separator", på svenska kallad siktlåda. Siktlådan består av tre lådor som staplas på höjd. Den översta lådan har hål som är 1,905 cm, den andra lådan har hål som är 0,78 cm. I bottenlådan samlas det som är kortare än 0,78 cm. Bottenlådan har inga hål. Gårdarna har besökts i samband med utfodringen. Tre prover har tagits precis när utfodringen skett. Ett prov omfattar 1,5 liter. Provet lades på översta sållet och sedan skakades alla lådorna efter ett förbestämt mönster så att de små bitarna trillade ned genom sållen och de stora stannade kvar längst upp. När skakningen var avslutad vägdes innehållet på respektive såll/låda. För att kon skall fungera bra är det viktigt att det är struktur i fodret. Det måste finnas en del stora partiklar som kons matsmältningssysten kan bearbeta. Struktur i fodret ökar kontraktionerna i våmmen och stimulerar idisslingen vilket ger en ökad fermentering. Mycket struktur ger ökad idissling, idisslingen är absolut nödvändig för att få balans i våmmen. Den saliv som produceras vid idisslingen är buffrande vilket gör att pH i våmmen hålls uppe. Är det för lite struktur i fodret ökar passagehastigheten och kon blir sur i magen. Vomacidios och löpmagesomvridning är exempel på kostsamma ämnesomsättningssjukdomar som beror på andelen stora och små partiklar. Genom vår undersökning har vi kommit fram till en del samband mellan partikelfördelning och de sju ovan nämnda parametrarna. Sambanden är dock inte så starka att vi kan uttala oss med någon större säkerhet. Resultaten pekar dock på samma samband som finns i litteratur som berör ämnet vilket bekräftar våra hypoteser. Det starkaste sambandet finns mellan foderfraktioner och hull på korna. Mindre fraktioner ger fetare kor. Detta samband faller sig naturligt eftersom foderstater med mindre fraktioner ofta innehåller mer kraftfoder vilket ger en mer energikoncentrerad foderstat. Det är mycket mer än partikelstorlek i foderstaten som påverkar korna och mjölken. Vi har bara undersökt en av flera parametrar som påverkar produktionen. Gårdarna som besökts har haft antingen fullfoder eller blandfoder. Likaså har inhysningssystem, mjölkningssystem, utfodringssystem och skötsel varierat kraftigt mellan gårdarna. Det finns med andra ord många felkällor. Undersökningen ger en ögonblicksbild av produktionen på respektive gård. För ett säkrare resultat skulle flera besök på samma gård varit att föredra. A useful distribution of particle size in the dairy cow feed ration is considered to be essential for a normal rumen function and an efficient feeding. Large particles in the feed induce more contractions in the rumen and stimulate the rumination, which gives better fermentation in the rumen. The rumination is bringing more saliva into the rumen and therefore stabilises the rumen pH. Lack of structure in the feed suppresses rumination as less saliva is produced and rumen pH will become too low. The cow is at risk for diseases like acidosis, dislocated abomasum and other feeding related disorders. Present recommendations originate from USA and are applicable for American dairy production where other feeds are used than in Sweden. Today, no recommendations exist about particle size distribution for total mixed rations (TMR) and partly mixed rations (PMR) that are useful for Scandinavian dairy production. Particle size is an important factor in the new feed evaluation system NorFor. Earlier feeding evaluation systems did not consider particle size. Seven hypotheses were suggested, based on information from the literature: 1. Particle size affects dung appearance. Smaller particles give loose dung. 2. Particle size affects milk yield. Larger particles give lower feed intake and thus less milk. 3. Particle size affects milk fat content. Smaller particles give less milk fat. 4. Particle size affects milk protein content. Smaller particles give more milk protein. 5. Particle size affects feed related dieses. Small particles give more dieses. 6. Particle size affects smaller particles give fatter cows. 7. Particle size affects cows’ ability to sort in the feed. Bigger particles give more sorting in the feed bunk. The role of particle size in feed rations to dairy cows was investigated under real farm conditions. The effect of particle size distribution was related to milk fat, milk protein, milk yield, feed related diseases, feed sorting at the feed bunk, body fat condition and appearance of fresh cow dung. Fifteen dairy herds were studied. Particle size distribution was studied by the use of a “Penn State Forage Particle Separator”, PSFPS. The feed mixes were separated into three size fractions: >0,75 inches, 0,75-0,31 inches and smaller than 0,31 inches by corresponding size of holes in the boxes. The farms were visited when cows were fed. Three feed samples of 1,5 litres each were taken from the feed bunk and separated according to instructions of the PSFPS. The separated feed fractions were then weighed. We found mainly very weak relationships between particle size and the parameters to support the hypothesis. However, the results all points in the same direction as suggested by the hypothesis. The strongest relationship was found between the proportion of particle size distribution and body condition. Small particle are related to fatter cows. The explanation is very likely that small particles in the mix are mainly cereals and other grains which have a higher concentration of energy than forage. Investigating particle size on the farm level is just one factor that affects the cows and the milk production. The dairy farms that were visited had either TMR or PMR, different housing and milking system and cow care. More studies are suggested before particle size fractioning can be used as a tool in extension service for dairy farms. 2008-06-03 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/12602/1/liljeback_et_al_171024.pdf Olofsson, Kristofer and Liljebäck, Johan and Nilsson, Gustav, 2008. Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor : en fältundersökning. UNSPECIFIED, Alnarp. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Rural Buildings and Animal Husbandry [LBT] <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/ANSTI=3A1602.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8205 swe |
| spellingShingle | Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) Animal feeding Olofsson, Kristofer Liljebäck, Johan Nilsson, Gustav Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor |
| title | Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor |
| title_full | Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor |
| title_fullStr | Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor |
| title_full_unstemmed | Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor |
| title_short | Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor |
| title_sort | foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor |
| topic | Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231) Animal feeding |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/12602/ https://stud.epsilon.slu.se/12602/ |