Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot
Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fos...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1172/ |
| _version_ | 1855570271914688512 |
|---|---|
| author | Hansson, Patrik |
| author_browse | Hansson, Patrik |
| author_facet | Hansson, Patrik |
| author_sort | Hansson, Patrik |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland.
Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta. Då man inte vet vad detta bortfall beror av har utredningens främsta syfte varit att få en överskådlig bild av grothanteringskedjan och reda ut i vilka led grotbortfallet sker. Eftersom att arbetet gett stor insyn i produktionen har även förslag givits på hur uttaget skulle kunna öka. Data har samlats in från egna inventeringar, sammanställande av traktuppgifter samt intervjuer med de anställda.
Fyra faktorer verkar påverka grotutfallet mest, dessa är traktstorlek, andel gran, ståndortsindex och bärighet. Ett anmärkningsvärt resultat har visat att mindre trakter generellt genererar mer grot/ha än större (diagram 10), anledningen är oklar men skulle kunna bero på svårigheter att beräkna mängden för större trakter eller att skota groten effektivt. Resultaten visade dels att hälften av de beräknade mängderna skiljde sig med över 20 m3s/ha från de inmätta, men även att trakter över 15 ha sällan genererar mer än 40 m3s/ha. Undersökningen visade också att den inmätta mängden grot ökade med andelen gran på en trakt, från ca 30 m3s/ha på trakter utan gran till ca 65-70 m3s/ha på trakter med 100% gran. För ståndorterna i studien (diagram 9) verkar G20 ge högst grotmängd/ha men är även den ståndort med näst högst differens mellan beräknad och inmätt mängd. För tallståndorterna visar resultaten att de två boniteterna ger ett liknande grotutfall. Beträffande fuktighets-/ och bärighetsklass (diagram 8) ger en fuktigare trakt en lägre grotmängd/ha, troligen då en sämre bärighet medför krav på förstärkta basvägar för att undvika körskador från skogsmaskinerna.
Även de anställdas syn på grot som sortiment har visat sig kunna påverka uttaget med bristande engagemang vid beräkning och avverkning, detta då en medarbetare utan engagemang troligen inte gör korrekta bedömningar eller kompletta grotuttag. Väder verkar enligt resultaten inte påverka den inmätta grotmängden i någon större utsträckning annat än då regn förekommit vid skotning. Vid denna vädertyp har grotutfallet varit ca 7 m3s/ha lägre än vid skotning och ca 8 m3s/ha lägre vid skurar, statistisk signifikans återfinns dock endast för skillnaden mellan regn och uppehåll då för få värden funnits.
Rekommendationer för ett ökat uttag har givits som generella råd respektive specifika råd, det vill säga råd som kan tillämpas i flertalet verksamheter, och råd som gäller specifikt för SEBAB och företag med liknande verksamhet. Dessa har gällt bland kommunikationsförbättring inom företaget, men även mellan SEBAB och StoraEnso Skog AB (SES) då flertalet anställda efterfrågade en tydligare och bättre kommunikation mellan avdelningarna för att underlätta samarbetet. Utöver detta rekommenderas bland annat mer utbildning, bättre information till de anställda samt incitament för bättre beräkningar och ökad arbetsinsats för höjda och noggrannare uttag. Det senare rådet gäller framförallt ekonomisk ersättning för avverkningslagen då samtliga ansåg sig göra ett utökat arbete utan att få ytterligare motsvarande kompensation.
Vidare möjligheter som framkommit är att styra massavedsflödet till den bransch som har högst betalningsförmåga samt att höja massavedstoppmåttet vid behov. Detta ställer visserligen höga krav på kommunikationen och samarbetet mellan de två organisationerna, men då priset för biobränslen kan komma att överstiga priset för massaved är detta en framtida möjlighet till ökade inkomster.
På grund av att arbetet enbart omfattat ett distrikt kan man inte med säkerhet tillämpa resultaten på övriga, men de får ändå antas ge generella riktvärden. I medelvärde verkar trakterna överskattas med ca 6 m3s/ha men resultaten har också visat att mer än hälften av trakterna verkar underskattas.
|
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU1172 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU11722012-04-20T14:12:46Z https://stud.epsilon.slu.se/1172/ Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot Hansson, Patrik Forestry production Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta. Då man inte vet vad detta bortfall beror av har utredningens främsta syfte varit att få en överskådlig bild av grothanteringskedjan och reda ut i vilka led grotbortfallet sker. Eftersom att arbetet gett stor insyn i produktionen har även förslag givits på hur uttaget skulle kunna öka. Data har samlats in från egna inventeringar, sammanställande av traktuppgifter samt intervjuer med de anställda. Fyra faktorer verkar påverka grotutfallet mest, dessa är traktstorlek, andel gran, ståndortsindex och bärighet. Ett anmärkningsvärt resultat har visat att mindre trakter generellt genererar mer grot/ha än större (diagram 10), anledningen är oklar men skulle kunna bero på svårigheter att beräkna mängden för större trakter eller att skota groten effektivt. Resultaten visade dels att hälften av de beräknade mängderna skiljde sig med över 20 m3s/ha från de inmätta, men även att trakter över 15 ha sällan genererar mer än 40 m3s/ha. Undersökningen visade också att den inmätta mängden grot ökade med andelen gran på en trakt, från ca 30 m3s/ha på trakter utan gran till ca 65-70 m3s/ha på trakter med 100% gran. För ståndorterna i studien (diagram 9) verkar G20 ge högst grotmängd/ha men är även den ståndort med näst högst differens mellan beräknad och inmätt mängd. För tallståndorterna visar resultaten att de två boniteterna ger ett liknande grotutfall. Beträffande fuktighets-/ och bärighetsklass (diagram 8) ger en fuktigare trakt en lägre grotmängd/ha, troligen då en sämre bärighet medför krav på förstärkta basvägar för att undvika körskador från skogsmaskinerna. Även de anställdas syn på grot som sortiment har visat sig kunna påverka uttaget med bristande engagemang vid beräkning och avverkning, detta då en medarbetare utan engagemang troligen inte gör korrekta bedömningar eller kompletta grotuttag. Väder verkar enligt resultaten inte påverka den inmätta grotmängden i någon större utsträckning annat än då regn förekommit vid skotning. Vid denna vädertyp har grotutfallet varit ca 7 m3s/ha lägre än vid skotning och ca 8 m3s/ha lägre vid skurar, statistisk signifikans återfinns dock endast för skillnaden mellan regn och uppehåll då för få värden funnits. Rekommendationer för ett ökat uttag har givits som generella råd respektive specifika råd, det vill säga råd som kan tillämpas i flertalet verksamheter, och råd som gäller specifikt för SEBAB och företag med liknande verksamhet. Dessa har gällt bland kommunikationsförbättring inom företaget, men även mellan SEBAB och StoraEnso Skog AB (SES) då flertalet anställda efterfrågade en tydligare och bättre kommunikation mellan avdelningarna för att underlätta samarbetet. Utöver detta rekommenderas bland annat mer utbildning, bättre information till de anställda samt incitament för bättre beräkningar och ökad arbetsinsats för höjda och noggrannare uttag. Det senare rådet gäller framförallt ekonomisk ersättning för avverkningslagen då samtliga ansåg sig göra ett utökat arbete utan att få ytterligare motsvarande kompensation. Vidare möjligheter som framkommit är att styra massavedsflödet till den bransch som har högst betalningsförmåga samt att höja massavedstoppmåttet vid behov. Detta ställer visserligen höga krav på kommunikationen och samarbetet mellan de två organisationerna, men då priset för biobränslen kan komma att överstiga priset för massaved är detta en framtida möjlighet till ökade inkomster. På grund av att arbetet enbart omfattat ett distrikt kan man inte med säkerhet tillämpa resultaten på övriga, men de får ändå antas ge generella riktvärden. I medelvärde verkar trakterna överskattas med ca 6 m3s/ha men resultaten har också visat att mer än hälften av trakterna verkar underskattas. 2010-05-11 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/1172/1/Hansson_P_100511.pdf Hansson, Patrik , 2010. Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot. Second cycle, A1E. Uppsala: (S) > Dept. of Forest Products <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-231.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-2-419 swe |
| spellingShingle | Forestry production Hansson, Patrik Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot |
| title | Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot |
| title_full | Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot |
| title_fullStr | Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot |
| title_full_unstemmed | Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot |
| title_short | Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot |
| title_sort | orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot |
| topic | Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/1172/ https://stud.epsilon.slu.se/1172/ |