Samordning inom den svenska hjortnäringen
Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via grossister. Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det fin...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2006
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/11026/ |
| _version_ | 1855571795290095616 |
|---|---|
| author | Bodén, Axel Högfeldt, Jacob |
| author_browse | Bodén, Axel Högfeldt, Jacob |
| author_facet | Bodén, Axel Högfeldt, Jacob |
| author_sort | Bodén, Axel |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten
kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via grossister.
Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket
heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de
nyzeeländska uppfödarnas mål med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela
värdekedjan själva, medan den nyzeeländska näringen till stor del samordnas genom stora
traditionellt organiserade kooperativa företag.
Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lämpliga att
implementera i den svenska hjortnäringen utifrån lärdomar hämtade från Nya Zeeland. Tre
organisationsformer analyseras, nämligen traditionell kooperation, internentreprenöriell
kooperation och investerarägda företag. Analysen av dessa organisationsformer sker utifrån
de båda ländernas rådande marknadssituation.
Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer i Nya Zeeland och i
Sverige. Intervjuobjekten var utvalda hjortuppfödare och branschtjänstemän. Frågorna syftade
till att få en bild av intervjuobjektens syn på näringen för att kunna applicera dessa kunskaper
på de teoretiska organisationsmodellerna. Studien bygger främst på transaktionskostnads-,
agent- och äganderättsteori. Teorierna används för att belysa skillnader i de olika
organisationsformerna.
Resultatet av studien visar att de nyzeeländska volymerna lämpar sig för traditionell
kooperation med bulkvaran hjortkött. Sverige har svårt att med sina små volymer konkurrera
med Nya Zeeland. Därför måste den svenska näringen, om den ska vara slagkraftig,
eftersträva en vertikal integrering, där uppfödarna äger produkten så långt som möjligt i
värdekedjan och därmed erbjuder produkter direkt till konsumenten. För att äga produkten
genom hela kedjan krävs högre kapitalinsatser, vilket medför osäkerhetskostnader men även
möjligheter till ökade intäkter.
Studien visar att de organisationsformer, som vore lämpligast för Sverige, är den
internentreprenöriella kooperationsformen och den investerarägda företagsformen. Båda
formerna bygger på individuellt ägande. Sådant ger ofta incitament till ett ökat
ansvarstagande för företaget. Ansvarstagandet uppkommer genom att uppfödaren i dessa
system har investerat kapital och har en möjlighet att ta del av en framtida värdestegring på
företaget. Det individualiserade ägandet minskar de agent- och äganderättskostnader, som
uppstår vid samordning. Dessa ägandeformer har en potential att ge hjortnäringen en
möjlighet att öka produktionen och utvecklas på ett konkurrenskraftigt sätt. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU11026 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2006 |
| publishDateSort | 2006 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU110262017-09-18T11:28:49Z https://stud.epsilon.slu.se/11026/ Samordning inom den svenska hjortnäringen Bodén, Axel Högfeldt, Jacob Economics and management Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via grossister. Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de nyzeeländska uppfödarnas mål med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela värdekedjan själva, medan den nyzeeländska näringen till stor del samordnas genom stora traditionellt organiserade kooperativa företag. Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lämpliga att implementera i den svenska hjortnäringen utifrån lärdomar hämtade från Nya Zeeland. Tre organisationsformer analyseras, nämligen traditionell kooperation, internentreprenöriell kooperation och investerarägda företag. Analysen av dessa organisationsformer sker utifrån de båda ländernas rådande marknadssituation. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer i Nya Zeeland och i Sverige. Intervjuobjekten var utvalda hjortuppfödare och branschtjänstemän. Frågorna syftade till att få en bild av intervjuobjektens syn på näringen för att kunna applicera dessa kunskaper på de teoretiska organisationsmodellerna. Studien bygger främst på transaktionskostnads-, agent- och äganderättsteori. Teorierna används för att belysa skillnader i de olika organisationsformerna. Resultatet av studien visar att de nyzeeländska volymerna lämpar sig för traditionell kooperation med bulkvaran hjortkött. Sverige har svårt att med sina små volymer konkurrera med Nya Zeeland. Därför måste den svenska näringen, om den ska vara slagkraftig, eftersträva en vertikal integrering, där uppfödarna äger produkten så långt som möjligt i värdekedjan och därmed erbjuder produkter direkt till konsumenten. För att äga produkten genom hela kedjan krävs högre kapitalinsatser, vilket medför osäkerhetskostnader men även möjligheter till ökade intäkter. Studien visar att de organisationsformer, som vore lämpligast för Sverige, är den internentreprenöriella kooperationsformen och den investerarägda företagsformen. Båda formerna bygger på individuellt ägande. Sådant ger ofta incitament till ett ökat ansvarstagande för företaget. Ansvarstagandet uppkommer genom att uppfödaren i dessa system har investerat kapital och har en möjlighet att ta del av en framtida värdestegring på företaget. Det individualiserade ägandet minskar de agent- och äganderättskostnader, som uppstår vid samordning. Dessa ägandeformer har en potential att ge hjortnäringen en möjlighet att öka produktionen och utvecklas på ett konkurrenskraftigt sätt. The value of venison imported yearly to Sweden amounts to 135 million SEK, with New Zealand being the largest supplier. The venison is primarily sold to restaurants through wholesalers. The Swedish deer industry is composed of 400 fenced areas of differing size, with a highly heterogeneous group of breeders. As to the goals of breeders, there exist large differences between breeders from New Zealand and Sweden. While the former breeders operate through large, traditional co-operatives, most of the latter are fully vertically integrated. This thesis aims to investigate co-ordination within the Swedish deer meat industry on the basis of New Zealand experiences. The following three organisational models are analysed: traditional cooperative form, new generation cooperative business form and investor-owned companies. The analysis of these models is conducted from the perspective of the current market situation in the respective countries. The empirical data was gathered through qualitative interviews in New Zealand and in Sweden. The interviewees were selected deer breeders and industry employees. Interview questions were aimed at obtaining accurate knowledge of their views on the industry and its prospects, and this knowledge was applied to the theoretical organisational models. The study is based primarily on transaction cost theory, agency theory, and property rights theory which are used to illuminate the differences between the various organisational models. The study shows that New Zealand is best suited for traditional cooperation, with the bulk produce of venison. In contrast, Sweden, with its significantly smaller volumes, would have great difficulty competing with New Zealand on a volume basis. Consequently, for the Swedish industry to remain competitive it should strive for vertical integration, where breeders control the entire value chain and sell products directly to the consumer. With such a vertical integration, higher capital stakes are required. Although this may result in higher costs of uncertainty, there is still a higher revenue potential. The study concludes that the most suitable organisational models for the Swedish deer meat industry are the new generation cooperative business form as well as the investor-owned form. Both are based on individual ownership, which can lead to an increased responsibility within the company. This increased responsibility arises because the breeder, under these structures, has invested capital and is allowed to have a share of the future value of the company. The individual ownership reduces the agency and property rights problems, which occur during coordination in traditional cooperatives. Finally, these ownership structures may give the Swedish deer meat industry an opportunity to increase production and develop in a competitive way. 2006-02-07 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/11026/1/boden_a_hogfeldt_j_170918.pdf Bodén, Axel and Högfeldt, Jacob, 2006. Samordning inom den svenska hjortnäringen : lämpliga organisationsformer utifrån nyzeeländska lärdomar. UNSPECIFIED, Uppsala. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Economics <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-510.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6926 swe |
| spellingShingle | Economics and management Bodén, Axel Högfeldt, Jacob Samordning inom den svenska hjortnäringen |
| title | Samordning inom den svenska hjortnäringen |
| title_full | Samordning inom den svenska hjortnäringen |
| title_fullStr | Samordning inom den svenska hjortnäringen |
| title_full_unstemmed | Samordning inom den svenska hjortnäringen |
| title_short | Samordning inom den svenska hjortnäringen |
| title_sort | samordning inom den svenska hjortnäringen |
| topic | Economics and management |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/11026/ https://stud.epsilon.slu.se/11026/ |