Stadsträdgården, Uppsala : en studie utifrån Gunnar Jarle Sortes teori om parkkvaliteter
Parker har en central roll inom landskapsarkitektur och en stor inverkan på människors hälsa. För att förstå vad som gör att vissa parker föredras framför andra kan miljöpsykologisk forskning studeras. I denna kandidatuppsats ligger fokus på den del av miljöpsykologin som handlar om hur människor...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2017
|
| Materias: |
| Sumario: | Parker har en central roll inom landskapsarkitektur och en stor inverkan på
människors hälsa. För att förstå vad som gör att vissa parker föredras framför andra
kan miljöpsykologisk forskning studeras. I denna kandidatuppsats ligger fokus på
den del av miljöpsykologin som handlar om hur människor upplever utomhusmiljö
och varför gröna miljöer är viktiga. Gunnar Jarle Sorte, professor emeritus i
landskapsarkitektur, har utifrån ett miljöpsykologiskt perspektiv konstruerat åtta
parkkvaliteter baserade på upplevelsemässiga värden. Kandidatuppsatsen
analyserar huruvida dessa åtta parkkvaliteter finns representerade i Uppsalas
stadspark Stadsträdgården och hur det går att förbättra kvaliteterna. Studien
innefattade en litteraturstudie och tolkning av Sortes parkkvaliteter samt en
platsstudie av Stadsträdgården i form av inventering och analys. Resultatet visade
att alla åtta parkkvaliteter finns i Stadsträdgården men är representerade i
varierande grad i parkens olika delar. Analysen visade även att parkkvaliteterna är
beroende av varandra och när flera parkkvaliteter uppnås eller inte uppnås på en
plats beror det oftast på samma påverkande faktorer. Utifrån analysen gjordes
principskisser med syftet att tillföra parkkvaliteter baserade på miljöpsykologi. Att
gestalta parker utifrån miljöpsykologisk forskning är ett användbart verktyg för att
säkerhetsställa en hög kvalitet i parker. Förtätningen som idag sker runt om i
Sverige tar till viss del parkmark i anspråk och bidrar till att trycket på befintliga
parker ökar. För att parker ska ha en fortsatt god inverkan på människors hälsa
krävs en hög standard och god planering. |
|---|