Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar
Denna litteraturstudie behandlar ett urval av metoder för att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar. Mikrobiella och makroskopiska undersökningar tas upp såväl som hur innehållet av mykotoxiner och lipopolysackarider (LPS) i grovfoder kan analyseras. Litteraturstudien belyser främst de...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
2017
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571688724365312 |
|---|---|
| author | Würtz, Mikaela |
| author_browse | Würtz, Mikaela |
| author_facet | Würtz, Mikaela |
| author_sort | Würtz, Mikaela |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna litteraturstudie behandlar ett urval av metoder för att bedöma hygienisk kvalitet i
grovfoder för hästar. Mikrobiella och makroskopiska undersökningar tas upp såväl som hur
innehållet av mykotoxiner och lipopolysackarider (LPS) i grovfoder kan analyseras. Litteraturstudien
belyser främst de mikroorganismer som vanligen förekommer och analyseras i
grovfoder vilka är mögelsvampar, jästsvampar och bakterier. Fälttorkat hö har undersökts
och visat sig ha en större risk för mögeltillväxt jämfört med skulltorkat hö. Grovfoder har
även undersökts makroskopiskt och mikrobiellt och då dessa två metoders resultat jämfördes
visade det sig att de inte alltid överensstämde. Innehållet av deoxynivalenol (DON) och
LPS undersöktes även i grovfoder med enzymkopplad immunadsorberande analys (ELISA)
respektive limulus amöbocyt lysat (LAL)-test. I studien kompletterades ELISA-testet med
vätskekromatografi-tandem-masspektrometri (LC-MS/MS)-analys och resultaten överensstämde
inte alltid mellan de båda analysmetoderna. Då innehållet av mikroorganismer, LPS
och mykotoxiner undersöktes i halm och hö visade det sig att halmen generellt var av
sämre hygienisk kvalitet än det hö som undersöktes. I en annan studie har även den mikrobiella
kompositionen undersökts före och efter konservering i hösilage som skördats vid
olika tidpunkter. Hösilage som skördats senare påvisades ha ett högre innehåll av enterobakterier,
jästsvampar, mjölksyrabakterier (MSB) samt mögelsvamparter. Valet av substrat
och inkubationstemperatur för att detektera mögelsvamparter- och släkten kan dessutom
påverka resultatet. I en studie användes fyra olika substrat inkluderande bland annat maltextraktagar
(MEA) och dikloran glycerol-agar (DG-18), och inkubationstemperaturerna
37°C respektive 25°C, för att undersöka mögelsvamptillväxt i hösilage. Med MEA och
DG-18 som substrat kunde alla de mögelsvamparterna som identifierades med fyra substrat
detekteras. Hö, hösilage, ensilage och halm är de grovfoder som inkluderats i denna litteraturstudie. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU10427 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU104272017-07-07T13:14:20Z Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar Evaluating hygienic quality in roughages for horses Würtz, Mikaela bakterier jäst LPS mykotoxiner mögel Denna litteraturstudie behandlar ett urval av metoder för att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar. Mikrobiella och makroskopiska undersökningar tas upp såväl som hur innehållet av mykotoxiner och lipopolysackarider (LPS) i grovfoder kan analyseras. Litteraturstudien belyser främst de mikroorganismer som vanligen förekommer och analyseras i grovfoder vilka är mögelsvampar, jästsvampar och bakterier. Fälttorkat hö har undersökts och visat sig ha en större risk för mögeltillväxt jämfört med skulltorkat hö. Grovfoder har även undersökts makroskopiskt och mikrobiellt och då dessa två metoders resultat jämfördes visade det sig att de inte alltid överensstämde. Innehållet av deoxynivalenol (DON) och LPS undersöktes även i grovfoder med enzymkopplad immunadsorberande analys (ELISA) respektive limulus amöbocyt lysat (LAL)-test. I studien kompletterades ELISA-testet med vätskekromatografi-tandem-masspektrometri (LC-MS/MS)-analys och resultaten överensstämde inte alltid mellan de båda analysmetoderna. Då innehållet av mikroorganismer, LPS och mykotoxiner undersöktes i halm och hö visade det sig att halmen generellt var av sämre hygienisk kvalitet än det hö som undersöktes. I en annan studie har även den mikrobiella kompositionen undersökts före och efter konservering i hösilage som skördats vid olika tidpunkter. Hösilage som skördats senare påvisades ha ett högre innehåll av enterobakterier, jästsvampar, mjölksyrabakterier (MSB) samt mögelsvamparter. Valet av substrat och inkubationstemperatur för att detektera mögelsvamparter- och släkten kan dessutom påverka resultatet. I en studie användes fyra olika substrat inkluderande bland annat maltextraktagar (MEA) och dikloran glycerol-agar (DG-18), och inkubationstemperaturerna 37°C respektive 25°C, för att undersöka mögelsvamptillväxt i hösilage. Med MEA och DG-18 som substrat kunde alla de mögelsvamparterna som identifierades med fyra substrat detekteras. Hö, hösilage, ensilage och halm är de grovfoder som inkluderats i denna litteraturstudie. This literature review deals with a selection of methods for assessing the hygienic quality in roughages for horses. Microbial and macroscopic examinations are included as well as analyses of mycotoxins and lipopolysaccharides (LPS) in roughage. The literature review highlights the microorganisms that are commonly detected and analysed in roughage which are moulds, yeast and bacteria. Field-dried hay has been investigated and found to be at a greater risk for mould growth compared to hayloft-dried hay. When roughages were examined macroscopically and microbially, and when these methods were compared with each other, it was found that the results did not always correspond. The contents of deoxynivalenol (DON) and LPS in roughage were also investigated with enzyme linked immunosorbent assay (ELISA)- and limulus amebocyte lysate (LAL) assays. The ELISA test was supplemented with an liquid chromatography tandem-mass spectrometry (LC-MS/MS) analysis, and it was shown that the results of the two analyses did not always correspond. In this study presence of microorganisms and LPS were also investigated in roughage. Straw was generally of worse hygienic quality than the hay examined. In another study, the microbial composition in haylage has been investigated before and after conservation in haylage harvested at different periods in the season. A haylage harvested late in the season has been shown to have a higher content of enterobacteria, yeast, lactic acid bacteria and different species of moulds. The choice of substrate and incubation temperature to detect moulds can also have an impact on the result. In one study, four substrates including e.g malt extract agar (MEA) and dichloran glycerol (DG-18) agar were used with the incubation temperatures 37°C and 25°C to investigate mould growth in haylage. With MEA and DG-18 and these incubation temperatures, all of the fungal species identified with all four substrates could be detected. Hay, haylage, silage and straw are the roughages that were included in this literature review. SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) 2017 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/10427/ |
| spellingShingle | bakterier jäst LPS mykotoxiner mögel Würtz, Mikaela Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar |
| title | Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder
för hästar |
| title_full | Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder
för hästar |
| title_fullStr | Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder
för hästar |
| title_full_unstemmed | Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder
för hästar |
| title_short | Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder
för hästar |
| title_sort | att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder
för hästar |
| topic | bakterier jäst LPS mykotoxiner mögel |