Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar
Denna litteraturstudie behandlar ett urval av metoder för att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar. Mikrobiella och makroskopiska undersökningar tas upp såväl som hur innehållet av mykotoxiner och lipopolysackarider (LPS) i grovfoder kan analyseras. Litteraturstudien belyser främst de...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
2017
|
| Materias: |
| Sumario: | Denna litteraturstudie behandlar ett urval av metoder för att bedöma hygienisk kvalitet i
grovfoder för hästar. Mikrobiella och makroskopiska undersökningar tas upp såväl som hur
innehållet av mykotoxiner och lipopolysackarider (LPS) i grovfoder kan analyseras. Litteraturstudien
belyser främst de mikroorganismer som vanligen förekommer och analyseras i
grovfoder vilka är mögelsvampar, jästsvampar och bakterier. Fälttorkat hö har undersökts
och visat sig ha en större risk för mögeltillväxt jämfört med skulltorkat hö. Grovfoder har
även undersökts makroskopiskt och mikrobiellt och då dessa två metoders resultat jämfördes
visade det sig att de inte alltid överensstämde. Innehållet av deoxynivalenol (DON) och
LPS undersöktes även i grovfoder med enzymkopplad immunadsorberande analys (ELISA)
respektive limulus amöbocyt lysat (LAL)-test. I studien kompletterades ELISA-testet med
vätskekromatografi-tandem-masspektrometri (LC-MS/MS)-analys och resultaten överensstämde
inte alltid mellan de båda analysmetoderna. Då innehållet av mikroorganismer, LPS
och mykotoxiner undersöktes i halm och hö visade det sig att halmen generellt var av
sämre hygienisk kvalitet än det hö som undersöktes. I en annan studie har även den mikrobiella
kompositionen undersökts före och efter konservering i hösilage som skördats vid
olika tidpunkter. Hösilage som skördats senare påvisades ha ett högre innehåll av enterobakterier,
jästsvampar, mjölksyrabakterier (MSB) samt mögelsvamparter. Valet av substrat
och inkubationstemperatur för att detektera mögelsvamparter- och släkten kan dessutom
påverka resultatet. I en studie användes fyra olika substrat inkluderande bland annat maltextraktagar
(MEA) och dikloran glycerol-agar (DG-18), och inkubationstemperaturerna
37°C respektive 25°C, för att undersöka mögelsvamptillväxt i hösilage. Med MEA och
DG-18 som substrat kunde alla de mögelsvamparterna som identifierades med fyra substrat
detekteras. Hö, hösilage, ensilage och halm är de grovfoder som inkluderats i denna litteraturstudie. |
|---|