Asfaltåtervinning och masshantering
Examensarbetet har studerat asfaltproduktionen i ett av Skanskas asfaltverk och utifrån det utfört livscykelanalys för asfalttillverkningen. Dessutom har examensarbetet genom intervjuer även undersökt hur offentlig sektor jobbar med återvinning och återanvändning av schaktmassor samt återvinning...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2017
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/10340/ |
| _version_ | 1855571674713292800 |
|---|---|
| author | Krouthén, Caroline |
| author_browse | Krouthén, Caroline |
| author_facet | Krouthén, Caroline |
| author_sort | Krouthén, Caroline |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Examensarbetet har studerat asfaltproduktionen i ett av Skanskas asfaltverk och utifrån
det utfört livscykelanalys för asfalttillverkningen. Dessutom har examensarbetet genom
intervjuer även undersökt hur offentlig sektor jobbar med återvinning och återanvändning
av schaktmassor samt återvinning av asfalt. Uppskattning av framtida klimatpåverkan till
följd av asfaltproduktion och transport av schaktmassor utfördes.
Livscykelanalys för flera olika produktionsscenarier med och utan iblandning av
asfaltgranulat samt med olika bränslen för ballastproduktionen utfördes. Studien visade
att den mest klimatvänliga tillverkningen var genom produktion utan asfaltgranulat där
uppvärmningen i asfaltverket skedde med träpulver och resulterade i 17 kg CO2-ekv per
ton asfalt. Skulle produktionen istället ske på samma vis men med förbränning av gasol
för uppvärmning i asfaltverket skulle utsläppen enligt denna studie istället uppgå till 33,5
kg CO2-ekv per ton asfalt. Inblandning av granulat ökade utsläppen då jungfrulig
stenmassa värmdes upp med träpulver. Tvärtom minskade utsläppen med inblandning av
över 25 % granulat då den jungfrulig stenmassa värmdes upp med gasol. Produktion
bestående av 100 % inblandning av granulat resulterade i 25,6-25,8 kg CO2-ekv per ton
asfalt. Studien visade att genom byte till förnyelsebara bränslen eller el i
ballastproduktionen skulle upp till 8 % av växthusgasutsläppen reduceras.
Från intervjuerna framkom det att frågor kring asfaltåtervinning eller hantering av
schaktmassor inte tycks vara prioriterade i Stockholm eller Uppsala län. Hos de
intervjuade ansågs ansvaret ligga hos entreprenadföretagen. Genom att minska
transportsträckan för schaktmassor skulle växthusgasutsläppen minska. För att få en
klimatvänligare hantering krävs antagligen att frågor kring schaktmassor lyfts till högre
positioner inom den offentliga sektorn.
Uppskattningsvis kommer asfaltproduktionen för Stockholm och Uppsala län inom en
tioårsperiod att släppa ut 75 300 till 726 223 ton CO2-ekv. Mängden schaktmassor som
kommer behöva transporteras i länen inom en tioårsperiod att uppskattas släppa ut 103
500 till 276 100 ton CO2-ekv. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU10340 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU103402017-07-03T09:29:49Z https://stud.epsilon.slu.se/10340/ Asfaltåtervinning och masshantering Krouthén, Caroline Energy resources management Technology Examensarbetet har studerat asfaltproduktionen i ett av Skanskas asfaltverk och utifrån det utfört livscykelanalys för asfalttillverkningen. Dessutom har examensarbetet genom intervjuer även undersökt hur offentlig sektor jobbar med återvinning och återanvändning av schaktmassor samt återvinning av asfalt. Uppskattning av framtida klimatpåverkan till följd av asfaltproduktion och transport av schaktmassor utfördes. Livscykelanalys för flera olika produktionsscenarier med och utan iblandning av asfaltgranulat samt med olika bränslen för ballastproduktionen utfördes. Studien visade att den mest klimatvänliga tillverkningen var genom produktion utan asfaltgranulat där uppvärmningen i asfaltverket skedde med träpulver och resulterade i 17 kg CO2-ekv per ton asfalt. Skulle produktionen istället ske på samma vis men med förbränning av gasol för uppvärmning i asfaltverket skulle utsläppen enligt denna studie istället uppgå till 33,5 kg CO2-ekv per ton asfalt. Inblandning av granulat ökade utsläppen då jungfrulig stenmassa värmdes upp med träpulver. Tvärtom minskade utsläppen med inblandning av över 25 % granulat då den jungfrulig stenmassa värmdes upp med gasol. Produktion bestående av 100 % inblandning av granulat resulterade i 25,6-25,8 kg CO2-ekv per ton asfalt. Studien visade att genom byte till förnyelsebara bränslen eller el i ballastproduktionen skulle upp till 8 % av växthusgasutsläppen reduceras. Från intervjuerna framkom det att frågor kring asfaltåtervinning eller hantering av schaktmassor inte tycks vara prioriterade i Stockholm eller Uppsala län. Hos de intervjuade ansågs ansvaret ligga hos entreprenadföretagen. Genom att minska transportsträckan för schaktmassor skulle växthusgasutsläppen minska. För att få en klimatvänligare hantering krävs antagligen att frågor kring schaktmassor lyfts till högre positioner inom den offentliga sektorn. Uppskattningsvis kommer asfaltproduktionen för Stockholm och Uppsala län inom en tioårsperiod att släppa ut 75 300 till 726 223 ton CO2-ekv. Mängden schaktmassor som kommer behöva transporteras i länen inom en tioårsperiod att uppskattas släppa ut 103 500 till 276 100 ton CO2-ekv. Skanska is working for climate neutrality and to increase the amount of recycled materials in their production. This thesis examines the global warming potential from the asphalt production in one of Skanska’s asphalt plants. Different production scenarios were studied by lifecycle assessment to examine if increased recycled asphalt pavement content would decrease the global warming potential. The thesis also examined how the public sector work with questions regarding asphalt recycling. Since there is lack of plants in central areas where excavated masses can be stored and handled, excavated masses often are being transported for long distances which generates big amounts of emissions of greenhouse gases. Because of that, questions regarding reuse of excavated masses were also examined within the public sector. Additionally, the thesis also estimates the amount of emissions of greenhouse gases related to the need of asphalt production and transport of excavated masses in the county of Stockholm and Uppsala for the upcoming ten years. The study showed that the most climate-friendly production was through production without RAP (reclaimed asphalt pavement) where the heating in the asphalt plant was done by incineration of wood powders which resulted in 17 kg CO2-eq per tonne of asphalt. Emissions from production without RAP, where the heating in the asphalt plant occurred with incineration of liquefied petroleum gas (LPG), amounted to 33.5 kg CO2- eq per tonne of asphalt. Incorporation of RAP increased emissions when the virgin aggregates were heated with wood powders. On the contrary, the emissions decreased with the addition of more than 25 % RAP when the virgin aggregates were heated up with LPG. Production consisting of 100 % RAP in the mix, without virgin aggregates, resulted in 25.6-25.8 kg CO2-eq per tonne of asphalt. The study showed that by switching to renewable fuels and electricity in the aggregate production up to 8 % of the climate impact of asphalt can be reduced. This thesis shows that neither questions regarding asphalt recycling nor excavated masses are prioritized in the county of Stockholm or Uppsala. Instead public sector considered that the responsibility for these issues belonged to the construction companies. By reducing the transport distance of excavated masses, greenhouse gas emissions will decrease. In order to get a more climate-friendly management, it is likely that issues relating to excavated masses must be raised to higher positions within the public sector. The asphalt production for the county of Stockholm and Uppsala estimated for a ten-year period would lead to release of 75 300 to 726 223 tonnes of CO2-eq. The amount of excavated masses estimated to be transported in the counties within a ten-year period would release 103 500 to 276 100 tonnes of CO2-eq. 2017-06-29 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/10340/1/krouthen_c_170629.pdf Krouthén, Caroline, 2017. Asfaltåtervinning och masshantering : hur kan klimatpåverkan reduceras?. Second cycle, A2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-565.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6511 swe |
| spellingShingle | Energy resources management Technology Krouthén, Caroline Asfaltåtervinning och masshantering |
| title | Asfaltåtervinning och masshantering |
| title_full | Asfaltåtervinning och masshantering |
| title_fullStr | Asfaltåtervinning och masshantering |
| title_full_unstemmed | Asfaltåtervinning och masshantering |
| title_short | Asfaltåtervinning och masshantering |
| title_sort | asfaltåtervinning och masshantering |
| topic | Energy resources management Technology |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/10340/ https://stud.epsilon.slu.se/10340/ |