Asfaltåtervinning och masshantering
Examensarbetet har studerat asfaltproduktionen i ett av Skanskas asfaltverk och utifrån det utfört livscykelanalys för asfalttillverkningen. Dessutom har examensarbetet genom intervjuer även undersökt hur offentlig sektor jobbar med återvinning och återanvändning av schaktmassor samt återvinning...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2017
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/10340/ |
| Sumario: | Examensarbetet har studerat asfaltproduktionen i ett av Skanskas asfaltverk och utifrån
det utfört livscykelanalys för asfalttillverkningen. Dessutom har examensarbetet genom
intervjuer även undersökt hur offentlig sektor jobbar med återvinning och återanvändning
av schaktmassor samt återvinning av asfalt. Uppskattning av framtida klimatpåverkan till
följd av asfaltproduktion och transport av schaktmassor utfördes.
Livscykelanalys för flera olika produktionsscenarier med och utan iblandning av
asfaltgranulat samt med olika bränslen för ballastproduktionen utfördes. Studien visade
att den mest klimatvänliga tillverkningen var genom produktion utan asfaltgranulat där
uppvärmningen i asfaltverket skedde med träpulver och resulterade i 17 kg CO2-ekv per
ton asfalt. Skulle produktionen istället ske på samma vis men med förbränning av gasol
för uppvärmning i asfaltverket skulle utsläppen enligt denna studie istället uppgå till 33,5
kg CO2-ekv per ton asfalt. Inblandning av granulat ökade utsläppen då jungfrulig
stenmassa värmdes upp med träpulver. Tvärtom minskade utsläppen med inblandning av
över 25 % granulat då den jungfrulig stenmassa värmdes upp med gasol. Produktion
bestående av 100 % inblandning av granulat resulterade i 25,6-25,8 kg CO2-ekv per ton
asfalt. Studien visade att genom byte till förnyelsebara bränslen eller el i
ballastproduktionen skulle upp till 8 % av växthusgasutsläppen reduceras.
Från intervjuerna framkom det att frågor kring asfaltåtervinning eller hantering av
schaktmassor inte tycks vara prioriterade i Stockholm eller Uppsala län. Hos de
intervjuade ansågs ansvaret ligga hos entreprenadföretagen. Genom att minska
transportsträckan för schaktmassor skulle växthusgasutsläppen minska. För att få en
klimatvänligare hantering krävs antagligen att frågor kring schaktmassor lyfts till högre
positioner inom den offentliga sektorn.
Uppskattningsvis kommer asfaltproduktionen för Stockholm och Uppsala län inom en
tioårsperiod att släppa ut 75 300 till 726 223 ton CO2-ekv. Mängden schaktmassor som
kommer behöva transporteras i länen inom en tioårsperiod att uppskattas släppa ut 103
500 till 276 100 ton CO2-ekv. |
|---|