Metoder för att mäta galtlukt
Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1017/ |
| _version_ | 1855570253854015488 |
|---|---|
| author | Larsson, Linda |
| author_browse | Larsson, Linda |
| author_facet | Larsson, Linda |
| author_sort | Larsson, Linda |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt. För detta behövs en snabb, enkel och objektiv mätmetod som kan användas på bandet i slakterier. En annan tillämpning på mätmetoderna är forskning för till exempel genetisk selektion. En mätmetod som ska användas för detta behöver istället vara noggrann.
Många mätmetoder har utvecklats för att mäta androstenon och skatol. Då skatol och androstenon inte är närbesläktade passar olika metoder olika bra för att mäta ämnena. Den elektriska näsan kombinerar androstenon- och skatolhalt och presenterar resultatet i skatolekvivalenter. Immunologiska metoder har hög sensitivitet och specificitet men kräver tillgång till laboratorium och mätningarna tar ofta lång tid att genomföra. Högupplösande vätskekromatografi, HPLC, är en kromatografisk teknik som har utveckats från att vara en ganska tidsödande metod för att mäta bara skatol och indol till att bli relativt snabb och passa även för mätningar av androstenon. Idag används en kulörmätande metod för att mäta skatolhalten i galtarnas fett på danska slakterier. Förhoppningsvis kommer Sverige att använda en annan lösning på problemet med galtlukt än kastrering utan bedövning. Kanske kan det åstadkommas med hjälp av en bra mätmetod men det är troligare att lösningen ligger i metoder som immunokastration eller genetisk selektion.
|
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU1017 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU10172012-10-08T12:07:22Z https://stud.epsilon.slu.se/1017/ Metoder för att mäta galtlukt Larsson, Linda Food science and technology Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt. För detta behövs en snabb, enkel och objektiv mätmetod som kan användas på bandet i slakterier. En annan tillämpning på mätmetoderna är forskning för till exempel genetisk selektion. En mätmetod som ska användas för detta behöver istället vara noggrann. Många mätmetoder har utvecklats för att mäta androstenon och skatol. Då skatol och androstenon inte är närbesläktade passar olika metoder olika bra för att mäta ämnena. Den elektriska näsan kombinerar androstenon- och skatolhalt och presenterar resultatet i skatolekvivalenter. Immunologiska metoder har hög sensitivitet och specificitet men kräver tillgång till laboratorium och mätningarna tar ofta lång tid att genomföra. Högupplösande vätskekromatografi, HPLC, är en kromatografisk teknik som har utveckats från att vara en ganska tidsödande metod för att mäta bara skatol och indol till att bli relativt snabb och passa även för mätningar av androstenon. Idag används en kulörmätande metod för att mäta skatolhalten i galtarnas fett på danska slakterier. Förhoppningsvis kommer Sverige att använda en annan lösning på problemet med galtlukt än kastrering utan bedövning. Kanske kan det åstadkommas med hjälp av en bra mätmetod men det är troligare att lösningen ligger i metoder som immunokastration eller genetisk selektion. Skatole and androstenone are two substances stored in fat of entire male pigs. When meat from entire boars is heated, a small fraction of the substances are released and cause an unpleasant smell called boar taint. To prevent the pork-eaters from this odor, all boars in Sweden are castrated a few days after birth. Most often it is performed without anesthetic, causing pain to a huge number of pigs each year. Sorting out tainted carcasses could be an alternative to castration. An objective measurement method that is quick, practical and could be used on-line in abattoirs is therefore needed. Research of for example gene selection also needs a measurement method for androstenone and skatole. For such applications the method has to be accurate and reliable but not necessarily quick and easy to use. Many methods have been developed in order to measure androstenone and skatole. Since skatole and androstenone are different substances, there has been need for different methods for the two substances. The electronic nose calculates boar taint from a combination of androstenone and skatole concentrations. Immunologic methods are sensitive and specific but require laboratory and are time-consuming. High performance liquid chromatography is a technique which has been developed from a time-consuming skatole-measuring method to suit also androstenone measurement simultaneously in a quarter of an hour. Today a colorimetric method is used in Danish abattoirs to measure skatole concentration. Hopefully Sweden will find another solution to boar taint than to castrate piglets without anesthetic. Maybe that could be achieved by using a suitable measurement method but it is more likely that immunocastration or genetic selection will be better ways to solve the problem of boar taint. 2010-04-09 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/1017/1/larsson_l_100409.pdf Larsson, Linda, 2010. Metoder för att mäta galtlukt. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-6-169 swe |
| spellingShingle | Food science and technology Larsson, Linda Metoder för att mäta galtlukt |
| title | Metoder för att mäta galtlukt |
| title_full | Metoder för att mäta galtlukt |
| title_fullStr | Metoder för att mäta galtlukt |
| title_full_unstemmed | Metoder för att mäta galtlukt |
| title_short | Metoder för att mäta galtlukt |
| title_sort | metoder för att mäta galtlukt |
| topic | Food science and technology |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/1017/ https://stud.epsilon.slu.se/1017/ |