Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop
Goda mjölkningsrutiner är en viktig del av mjölkningsproceduren när mjölk skall utvinnas från nötkreatur. Genom att använda korrekta rutiner kan man förebygga smittsamma juverinflammationer och möjliggöra effektivt mjölknedsläpp genom taktil stimulering innan mjölkningsorganet appliceras. I flera...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2017
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571637827534848 |
|---|---|
| author | Hallberg, Johan |
| author_browse | Hallberg, Johan |
| author_facet | Hallberg, Johan |
| author_sort | Hallberg, Johan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Goda mjölkningsrutiner är en viktig del av mjölkningsproceduren när mjölk skall utvinnas från
nötkreatur. Genom att använda korrekta rutiner kan man förebygga smittsamma
juverinflammationer och möjliggöra effektivt mjölknedsläpp genom taktil stimulering innan
mjölkningsorganet appliceras. I flera länder har studier under senare år visat att befintliga
rekommendationer för mjölkningsrutiner i stor utsträckning inte följs men få studier har
undersökt hur väl de svenska rekommendationerna efterlevs.
Huvudsyftena med studien var att undersöka vilka mjölkningsrutiner som används i svenska
mjölkkobesättningar med lösdrift och mjölkgrop, hur väl befintliga
mjölkningsrekommendationer följs samt att utvärdera om det finns behov av
informationsaktiviteter för att öka medvetenheten hos mjölkproducenter om betydelsen av goda
mjölkningsrutiner. Denna studie har även analyserat samband mellan efterföljsamhet av
rekommenderade mjölkningsrutiner och mjölkavkastning samt beräknat tankcelltal i de
besättningar som ingick i studien. Ett delmål var också att undersöka den vetenskapliga
evidensen bakom de svenska rekommendationerna.
En morgon-, middag- eller eftermiddagsmjölkning observerades i 98 lösdriftsbesättningar med
mjölkgrop anslutna till Kokontrollen under 2014-2015. Besättningarna hade 50-210 kor och låg
i Götaland och Svealand. Information om mjölkningsrutiner registrerades genom observation
samt genom frågor ställda till lantbrukare eller besättningens personal. Årsdata för
mjölkavkastning och beräknat tankcelltal inhämtades för varje besättning från Kokontrollen
och den rapport från "Signaler Djurvälfärd” som låg närmast i tid intill besöket. Samband
mellan mjölkningsrutiner och mjölkavkastning samt beräknat tankcelltal undersöktes med
lämpliga statistiska metoder.
Studiens resultat visar att svenska rekommendationer för mjölkningsrutiner till stor del inte
följs. Många besättningar utför delar av de rekommenderade rutinerna men vissa rutiner
används i mycket låg utsträckning. Torr avtorkning av spenarna efter rengöring och användning
av mjölkningshandskar bedömdes som de två områden där ökad efterföljsamhet skulle vara av
störst betydelse. Besättningar som använde spendopp/spenspray efter mjölkning hade
signifikant lägre beräknat tankcelltal samt signifikant högre mjölkavkastning än besättningar
som ej använde spendopp/spenspray. En signifikant högre mjölkavkastning sågs i besättningar
där spendopp användes jämfört med besättningar där spenspray användes. Eftersom både
mjölkavkastning och tankcelltal kan påverkas av faktorer som ej utvärderats i denna studie bör
resultaten tolkas med försiktighet. Tankcelltal bedöms dock som en bättre indikator för goda
mjölkningsrutiner än mjölkavkastning. De svenska rekommendationerna för mjölkningsrutiner
är generellt välgrundade enligt den litteraturöversikt som genomförts i denna studie.
Sammanfattningsvis brister efterföljsamheten av de svenska rekommendationerna för
mjölkningsrutiner och ett stort behov finns av informationsaktiviteter för att öka användningen
av de rekommenderade rutinerna. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU10102 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU101022017-04-12T10:24:30Z Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop Milking routines of Swedish dairy farms with milking parlour Hallberg, Johan mjölkningsrutin mjölkningshygien mjölkning spendopp mastit Goda mjölkningsrutiner är en viktig del av mjölkningsproceduren när mjölk skall utvinnas från nötkreatur. Genom att använda korrekta rutiner kan man förebygga smittsamma juverinflammationer och möjliggöra effektivt mjölknedsläpp genom taktil stimulering innan mjölkningsorganet appliceras. I flera länder har studier under senare år visat att befintliga rekommendationer för mjölkningsrutiner i stor utsträckning inte följs men få studier har undersökt hur väl de svenska rekommendationerna efterlevs. Huvudsyftena med studien var att undersöka vilka mjölkningsrutiner som används i svenska mjölkkobesättningar med lösdrift och mjölkgrop, hur väl befintliga mjölkningsrekommendationer följs samt att utvärdera om det finns behov av informationsaktiviteter för att öka medvetenheten hos mjölkproducenter om betydelsen av goda mjölkningsrutiner. Denna studie har även analyserat samband mellan efterföljsamhet av rekommenderade mjölkningsrutiner och mjölkavkastning samt beräknat tankcelltal i de besättningar som ingick i studien. Ett delmål var också att undersöka den vetenskapliga evidensen bakom de svenska rekommendationerna. En morgon-, middag- eller eftermiddagsmjölkning observerades i 98 lösdriftsbesättningar med mjölkgrop anslutna till Kokontrollen under 2014-2015. Besättningarna hade 50-210 kor och låg i Götaland och Svealand. Information om mjölkningsrutiner registrerades genom observation samt genom frågor ställda till lantbrukare eller besättningens personal. Årsdata för mjölkavkastning och beräknat tankcelltal inhämtades för varje besättning från Kokontrollen och den rapport från "Signaler Djurvälfärd” som låg närmast i tid intill besöket. Samband mellan mjölkningsrutiner och mjölkavkastning samt beräknat tankcelltal undersöktes med lämpliga statistiska metoder. Studiens resultat visar att svenska rekommendationer för mjölkningsrutiner till stor del inte följs. Många besättningar utför delar av de rekommenderade rutinerna men vissa rutiner används i mycket låg utsträckning. Torr avtorkning av spenarna efter rengöring och användning av mjölkningshandskar bedömdes som de två områden där ökad efterföljsamhet skulle vara av störst betydelse. Besättningar som använde spendopp/spenspray efter mjölkning hade signifikant lägre beräknat tankcelltal samt signifikant högre mjölkavkastning än besättningar som ej använde spendopp/spenspray. En signifikant högre mjölkavkastning sågs i besättningar där spendopp användes jämfört med besättningar där spenspray användes. Eftersom både mjölkavkastning och tankcelltal kan påverkas av faktorer som ej utvärderats i denna studie bör resultaten tolkas med försiktighet. Tankcelltal bedöms dock som en bättre indikator för goda mjölkningsrutiner än mjölkavkastning. De svenska rekommendationerna för mjölkningsrutiner är generellt välgrundade enligt den litteraturöversikt som genomförts i denna studie. Sammanfattningsvis brister efterföljsamheten av de svenska rekommendationerna för mjölkningsrutiner och ett stort behov finns av informationsaktiviteter för att öka användningen av de rekommenderade rutinerna. Good milking routines are an important part of the milking process when milk is obtained from dairy cattle. By using correct routines infectious mastitis can be pre-empted and an efficient milk let down can be obtained by tactile stimulation before the milking unit is applied. During recent years studies made in several countries have highlighted that existing recommendations for milking routines are often not adhered to but few studies have investigated the compliance with the Swedish recommendations. The main aims of this study were to investigate which milking routines that are used in Swedish freestall dairy farms with milking parlour, the level of compliance with existing milking recommendations and to assess if there is a need for information activities to increase the knowledge of dairy farmers about the importance of good milking routines. This study has also analysed associations between compliance with recommended milking routines and milk yield and milk somatic cell count (SCC) at farm level in the farms participating in the study. An additional aim was to investigate the scientific evidence supporting the the Swedish recommendations. One morning, mid day or evening milking was observed in 98 freestall dairy farms with milking parlour affiliated with Kokontrollen (a Swedish programme for milk production) during 2014- 2015. The dairy farms had 50-210 cows and were situated in Götaland and Svealand. Information concerning milking routines were registered by observation and through questions asked to the farmer or farm staff. Annual statistics for milk yield and SCC were obtained in the report from Kokontrollen which was chronologically most adjacent to the visit on the farm. Associations between milking routines and milk yield or SCC were investigated using suitable statistical methods. The results of the study show that Swedish recommendations for milking routines are, in many aspects, not adhered to. Many farms use some of the recommended routines but certain routines are used to a very small extent. Manual drying of the teats after teat cleaning and use of milking gloves were deemed to be the areas where an increased compliance would be of most importance. Farms using postmilking teat dip or teat spray had significantly lower SCC and significantly higher milk yield than farms not using teat dip or teat spray. A significantly higher milk yield was seen in farms using teat dip compared to farms using teat spray. Since both milk yield and SCC are influenced by several factors that were not included in this study, the results obtained should be treated with care. SCC however was deemed a more reliable indicator for good milking routines compared to milk yield. The Swedish recommendations for milking routines are generally well founded according to the literature review performed in this study. In summary, compliance with the Swedish recommendations for milking routines is lacking and there is a great need for information activities in order to increase the use of the recommended routines. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2017 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/10102/ |
| spellingShingle | mjölkningsrutin mjölkningshygien mjölkning spendopp mastit Hallberg, Johan Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop |
| title | Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop |
| title_full | Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop |
| title_fullStr | Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop |
| title_full_unstemmed | Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop |
| title_short | Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop |
| title_sort | mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop |
| topic | mjölkningsrutin mjölkningshygien mjölkning spendopp mastit |