Mjölkningsrutiner i svenska mjölkkobesättningar med mjölkgrop
Goda mjölkningsrutiner är en viktig del av mjölkningsproceduren när mjölk skall utvinnas från nötkreatur. Genom att använda korrekta rutiner kan man förebygga smittsamma juverinflammationer och möjliggöra effektivt mjölknedsläpp genom taktil stimulering innan mjölkningsorganet appliceras. I flera...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2017
|
| Materias: |
| Sumario: | Goda mjölkningsrutiner är en viktig del av mjölkningsproceduren när mjölk skall utvinnas från
nötkreatur. Genom att använda korrekta rutiner kan man förebygga smittsamma
juverinflammationer och möjliggöra effektivt mjölknedsläpp genom taktil stimulering innan
mjölkningsorganet appliceras. I flera länder har studier under senare år visat att befintliga
rekommendationer för mjölkningsrutiner i stor utsträckning inte följs men få studier har
undersökt hur väl de svenska rekommendationerna efterlevs.
Huvudsyftena med studien var att undersöka vilka mjölkningsrutiner som används i svenska
mjölkkobesättningar med lösdrift och mjölkgrop, hur väl befintliga
mjölkningsrekommendationer följs samt att utvärdera om det finns behov av
informationsaktiviteter för att öka medvetenheten hos mjölkproducenter om betydelsen av goda
mjölkningsrutiner. Denna studie har även analyserat samband mellan efterföljsamhet av
rekommenderade mjölkningsrutiner och mjölkavkastning samt beräknat tankcelltal i de
besättningar som ingick i studien. Ett delmål var också att undersöka den vetenskapliga
evidensen bakom de svenska rekommendationerna.
En morgon-, middag- eller eftermiddagsmjölkning observerades i 98 lösdriftsbesättningar med
mjölkgrop anslutna till Kokontrollen under 2014-2015. Besättningarna hade 50-210 kor och låg
i Götaland och Svealand. Information om mjölkningsrutiner registrerades genom observation
samt genom frågor ställda till lantbrukare eller besättningens personal. Årsdata för
mjölkavkastning och beräknat tankcelltal inhämtades för varje besättning från Kokontrollen
och den rapport från "Signaler Djurvälfärd” som låg närmast i tid intill besöket. Samband
mellan mjölkningsrutiner och mjölkavkastning samt beräknat tankcelltal undersöktes med
lämpliga statistiska metoder.
Studiens resultat visar att svenska rekommendationer för mjölkningsrutiner till stor del inte
följs. Många besättningar utför delar av de rekommenderade rutinerna men vissa rutiner
används i mycket låg utsträckning. Torr avtorkning av spenarna efter rengöring och användning
av mjölkningshandskar bedömdes som de två områden där ökad efterföljsamhet skulle vara av
störst betydelse. Besättningar som använde spendopp/spenspray efter mjölkning hade
signifikant lägre beräknat tankcelltal samt signifikant högre mjölkavkastning än besättningar
som ej använde spendopp/spenspray. En signifikant högre mjölkavkastning sågs i besättningar
där spendopp användes jämfört med besättningar där spenspray användes. Eftersom både
mjölkavkastning och tankcelltal kan påverkas av faktorer som ej utvärderats i denna studie bör
resultaten tolkas med försiktighet. Tankcelltal bedöms dock som en bättre indikator för goda
mjölkningsrutiner än mjölkavkastning. De svenska rekommendationerna för mjölkningsrutiner
är generellt välgrundade enligt den litteraturöversikt som genomförts i denna studie.
Sammanfattningsvis brister efterföljsamheten av de svenska rekommendationerna för
mjölkningsrutiner och ett stort behov finns av informationsaktiviteter för att öka användningen
av de rekommenderade rutinerna. |
|---|