Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran

Trakthyggesbruket är det vanligaste skogsskötselsystemet i Sverige och innehåller fyra karakteristiska faser. De olika faserna är föryngringsfasen, ungskogsfasen, gallringsfasen och slutavverkningsfasen. Dessa påverkas av hur många plantor, planteringsförbandet, som planteras per hektar under föryng...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autores principales: Olsson, Erik, Wennerholm, Tobias
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2017
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/9992/
_version_ 1855571620747280384
author Olsson, Erik
Wennerholm, Tobias
author_browse Olsson, Erik
Wennerholm, Tobias
author_facet Olsson, Erik
Wennerholm, Tobias
author_sort Olsson, Erik
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Trakthyggesbruket är det vanligaste skogsskötselsystemet i Sverige och innehåller fyra karakteristiska faser. De olika faserna är föryngringsfasen, ungskogsfasen, gallringsfasen och slutavverkningsfasen. Dessa påverkas av hur många plantor, planteringsförbandet, som planteras per hektar under föryngringsfasen. Det här medför att en skogsägare kan få en lyckad föryngring med få plantor, trots minimalt arbete och utgifter. Ett glesare förband ger en sämre urvalseffekt då det finns färre träd att välja mellan till det framtida slutbeståndet. Dock blir risken att ett glest bestånd drabbas av rotröta och stormfällning lägre. Denna studie inriktar sig på att undersöka hur planteringsförbanden med gran (Picea abies [L.] Karst) påverkar virkesproduktionen när alla planteringsförband har röjts och gallrats ned till samma stamantal per hektar. Data är hämtat från en av SLU:s försökytor (1026), sex mil nordväst om Umeå utanför Vindeln. Det är ett icke randomiserat försök uppdelat i tre block. Försöket består av fem kvadratiska planteringsförband (1x1m, 1,5x1,5m, 2x2m, 2,5x2,5m och 3x3m) uppdelade i tre avdelningar vardera, utspridda över de tre blocken. Försöket anlades 1965 för att undersöka planteringsförbandets och urvalseffektens påverkan på virkesproduktion och har reviderats fem gånger. Analyser utfördes på förbandens totala volymproduktion, övre höjd, medelhöjd och medeldiameter vid den senaste revisionen. Planteringsförband 1x1m producerade bäst, i alla kategorier, följt av planteringsförband 3x3m. Någon statistisk signifikans kunde dock inte finnas på planteringsförbandets och urvalets effekt på virkesproduktionen. Liknande försök med gran (Picea abies [L.] Karst) har visat att tätare planteringsförband leder till högre volymproduktion om de inte gallrats. Om gallring utförs i tätare förband kan glesare förband producera jämlikt med de ursprungligt tätare planteringsförbanden men kvaliteten i beståndet minskar.
format First cycle, G2E
id RepoSLU9992
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2017
publishDateSort 2017
record_format eprints
spelling RepoSLU99922017-02-10T15:25:11Z https://stud.epsilon.slu.se/9992/ Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran Olsson, Erik Wennerholm, Tobias Forestry production Trakthyggesbruket är det vanligaste skogsskötselsystemet i Sverige och innehåller fyra karakteristiska faser. De olika faserna är föryngringsfasen, ungskogsfasen, gallringsfasen och slutavverkningsfasen. Dessa påverkas av hur många plantor, planteringsförbandet, som planteras per hektar under föryngringsfasen. Det här medför att en skogsägare kan få en lyckad föryngring med få plantor, trots minimalt arbete och utgifter. Ett glesare förband ger en sämre urvalseffekt då det finns färre träd att välja mellan till det framtida slutbeståndet. Dock blir risken att ett glest bestånd drabbas av rotröta och stormfällning lägre. Denna studie inriktar sig på att undersöka hur planteringsförbanden med gran (Picea abies [L.] Karst) påverkar virkesproduktionen när alla planteringsförband har röjts och gallrats ned till samma stamantal per hektar. Data är hämtat från en av SLU:s försökytor (1026), sex mil nordväst om Umeå utanför Vindeln. Det är ett icke randomiserat försök uppdelat i tre block. Försöket består av fem kvadratiska planteringsförband (1x1m, 1,5x1,5m, 2x2m, 2,5x2,5m och 3x3m) uppdelade i tre avdelningar vardera, utspridda över de tre blocken. Försöket anlades 1965 för att undersöka planteringsförbandets och urvalseffektens påverkan på virkesproduktion och har reviderats fem gånger. Analyser utfördes på förbandens totala volymproduktion, övre höjd, medelhöjd och medeldiameter vid den senaste revisionen. Planteringsförband 1x1m producerade bäst, i alla kategorier, följt av planteringsförband 3x3m. Någon statistisk signifikans kunde dock inte finnas på planteringsförbandets och urvalets effekt på virkesproduktionen. Liknande försök med gran (Picea abies [L.] Karst) har visat att tätare planteringsförband leder till högre volymproduktion om de inte gallrats. Om gallring utförs i tätare förband kan glesare förband producera jämlikt med de ursprungligt tätare planteringsförbanden men kvaliteten i beståndet minskar. Clear felling is the most common alternative for the Swedish silviculture. This consists of four characteristic phases. The phases are; reafforestation phase, young forest phase, thinning phase and clear cutting phase. By planting different amount of plants, different spacing, during the reafforestation, the other phases will be affected. This entails that a forest owner could have a successful reafforestation with minimal work and expenditure invested. A sparsely spacing gives less selection effect because of fewer trees to choose for future stand. However it will have a lower risk of being affected by root rot and storm damage. This study aims to examine how different spacing with spruce (Picea abies [L.] Karst) affects timber production after being cleared and thinned to the same number of stems per hectares. The data has been collected from a trial area (1026) belonging to SLU, 60 kilometers northwest of Umeå outside Vindeln. It is a none randomized trial area consisting of three blocks with 5 squared spacing (1x1m, 1,5x1,5m, 2x2m, 2,5x2,5m and 3x3m) broken up into three different sections, spread out over the three blocks. The experiment was initiated in 1965 to study the effect of different spacing and the selection effect on wood production and has been revised five times. Data over volume production, over height, mean height and mean diameter from the last revision was analyzed. The 1x1m spacing was the best performing in all categories followed by spacing 3x3m. However, no statistical significance could be found by looking at the spacing effect on timber production. Similar studies with spruce (Picea abies [L.] Karst) have shown that closer spacing leads to a higher volume production if they are not thinned. If denser spacings are thinned, a sparsely spacing can produce equitable as the originally denser spacing but the quality of the stand will be lower. 2017-02-09 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9992/1/olsson_e_wennerholm_t_161220.pdf Olsson, Erik and Wennerholm, Tobias, 2016. Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6236 swe
spellingShingle Forestry production
Olsson, Erik
Wennerholm, Tobias
Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran
title Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran
title_full Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran
title_fullStr Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran
title_full_unstemmed Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran
title_short Planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran
title_sort planteringsförbandets och urvaleffektens påverkan på virkesproduktionen med gran
topic Forestry production
url https://stud.epsilon.slu.se/9992/
https://stud.epsilon.slu.se/9992/