Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring?
Studiens syfte var att jämföra om vältans mönster och användning av täckpapp har någon effekt på torkningen av buntat skogsbränsle. Liknande studier har främst genomförts på grotvältor. Dessa studier visar bland annat att täckning kan ha en positiv effekt på torkning och att det sker en återfuktning...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2017
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9944/ |
| _version_ | 1855571612161540096 |
|---|---|
| author | Ellingsson, Anders Johansson, Peter |
| author_browse | Ellingsson, Anders Johansson, Peter |
| author_facet | Ellingsson, Anders Johansson, Peter |
| author_sort | Ellingsson, Anders |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Studiens syfte var att jämföra om vältans mönster och användning av täckpapp har någon effekt på torkningen av buntat skogsbränsle. Liknande studier har främst genomförts på grotvältor. Dessa studier visar bland annat att täckning kan ha en positiv effekt på torkning och att det sker en återfuktning under höst- och vintermånaderna. En annan studie visar att korsläggning av buntar gav en extra bra effekt vad gäller torkning.
Buntarna från denna studie bestod av klena träd från förstagallringar. Av dessa byggdes vältor med parallella eller korslagda mönster, täckta och otäckta samt bestående av olika trädslag. Fukthalten mättes innan högarna konstruerades (24-25 juni 2014) och försöket pågick fram till och med den tionde december då vältorna demonterades och den slutgiltiga fukthalten mättes.
Under lagringsperioden loggades även temperaturen inom och utanför vältorna för att se om vältornas olika konstruktioner hade påverkat deras innertemperatur.
Studien visar inte på någon signifikant skillnad mellan olika vältmönster eller om vältorna var täckta eller inte med avseende på fukthalt. Ingående fukthalt var i genomsnitt 47 procent och hade minskat till i cirka 40 procent vid lagringens slut, en minskning med i medeltal åtta procent. Temperaturen inne i vältan skiljde sig signifikant mellan de olika konstruktionerna. Vad denna temperatur-skillnad beror på är oklart, men kan troligen delvis förklaras av vältornas densitet. Då korslagda buntar i tätare konstruktioner höll värmen längre än glesare vältor. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9944 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2017 |
| publishDateSort | 2017 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU99442017-02-03T11:55:22Z https://stud.epsilon.slu.se/9944/ Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring? Ellingsson, Anders Johansson, Peter Processing of forest products Studiens syfte var att jämföra om vältans mönster och användning av täckpapp har någon effekt på torkningen av buntat skogsbränsle. Liknande studier har främst genomförts på grotvältor. Dessa studier visar bland annat att täckning kan ha en positiv effekt på torkning och att det sker en återfuktning under höst- och vintermånaderna. En annan studie visar att korsläggning av buntar gav en extra bra effekt vad gäller torkning. Buntarna från denna studie bestod av klena träd från förstagallringar. Av dessa byggdes vältor med parallella eller korslagda mönster, täckta och otäckta samt bestående av olika trädslag. Fukthalten mättes innan högarna konstruerades (24-25 juni 2014) och försöket pågick fram till och med den tionde december då vältorna demonterades och den slutgiltiga fukthalten mättes. Under lagringsperioden loggades även temperaturen inom och utanför vältorna för att se om vältornas olika konstruktioner hade påverkat deras innertemperatur. Studien visar inte på någon signifikant skillnad mellan olika vältmönster eller om vältorna var täckta eller inte med avseende på fukthalt. Ingående fukthalt var i genomsnitt 47 procent och hade minskat till i cirka 40 procent vid lagringens slut, en minskning med i medeltal åtta procent. Temperaturen inne i vältan skiljde sig signifikant mellan de olika konstruktionerna. Vad denna temperatur-skillnad beror på är oklart, men kan troligen delvis förklaras av vältornas densitet. Då korslagda buntar i tätare konstruktioner höll värmen längre än glesare vältor. The purpose of the study was to compare if the pattern of the windrows and the use of cover sheets has any effect on the drying of bundled forest fuels. Similar studies have mainly focused on non-bundled forest residues. These studies have shown that the use of covering can have a positive effect on the drying process and that the material re-moister during the autumn and winter months. One study concludes that crosswise stacking of bundles especially affected the drying effect positively. The bundles were made of young small diameter trees cut from early thinnings. Windrows were constructed out of these bundles with parallel and crosswise patterns, covered or uncovered and from different tree species. The moisture content was sampled and measured prior to the construction of the windrows (June 24th-25th 2014) and the experiment ended the 10th of December, when the windrows were deconstructed and the final moisture content was measured. The temperature was logged during the storage period, inside and outside the windrows to see if the different patterns of the windrows had affected their inner temperature. The study does not show any significance between the different windrow patterns or if the windrows were covered or not when it comes to the decrease in moisture content. Initial moisture content was 47 percent and had decreased to 40 percent by the end of the study, an average decrease of eight percent. The temperature inside the windrows differed significantly between the different windrow constructions. The influencing factors behind the temperature difference, is thus unclear, but can likely be partly explained by the windrows different densities. As cross wised bundles in denser constructions kept the internal heat longer than less dense windrows. 2017-01-30 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9944/1/ellingsson_%20a_johansson_p_170203.pdf Ellingsson, Anders and Johansson, Peter, 2016. Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring?. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6198 swe |
| spellingShingle | Processing of forest products Ellingsson, Anders Johansson, Peter Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring? |
| title | Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring? |
| title_full | Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring? |
| title_fullStr | Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring? |
| title_full_unstemmed | Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring? |
| title_short | Har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring? |
| title_sort | har valet av vältans mönster effekt på fukthalt och temperatur i buntat skogsbränsle vid lagring? |
| topic | Processing of forest products |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9944/ https://stud.epsilon.slu.se/9944/ |