Stadsplanerares och medborgares uppfattning om värmeböljors effekt på folkhälsan och dess prioritering i den fysiska planeringen
Uppsatsen belyser ifall stadsplanerare i Malmö samt dess medborgare upplever värmebölja, till följd av mänskligt orsakade klimatförändringar, som ett hot mot folkhälsan. Utifrån ett planeringsperspektiv undersöks huruvida värmens effekt på människors hälsa prioriteras i den fysiska planeringen. Prio...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2016
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/9861/ |
| Summary: | Uppsatsen belyser ifall stadsplanerare i Malmö samt dess medborgare upplever värmebölja, till följd av mänskligt orsakade klimatförändringar, som ett hot mot folkhälsan. Utifrån ett planeringsperspektiv undersöks huruvida värmens effekt på människors hälsa prioriteras i den fysiska planeringen. Prioriteringen utgår från tre perspektiv: om värmebölja upplevs som ett hot mot folkhälsan, om urban grönstruktur används som klimatanpassningsåtgärd med ändamål att reglera förhöjd lufttemperatur samt vilka svårigheter som finns för att integrera urban grönstruktur inom den fysiska samhällsplaneringen. Utifrån ett medborgarperspektiv har studien genomfört en enkätundersökning med totalt 101 stycken medborgare som är folkbokförda i Malmö stad. Detta för att undersöka om det finns kännedom om värmebölja hos medborgarna, om de själva upplevt värmebölja och i så fall vilka effekter som kan uppstå samt vilka potentiella åtgärder som medborgarna anser bör vidtas på såväl stadsplanerings- som på individnivå.
Studiens resultat påvisar att det finns en utbred kunskap och medvetenhet om värmebölja som klimathot hos stadsplanerare i Malmö samt hos medborgarna. Även fast värmebölja i dagsläget har en påtaglig effekt på medborgarnas hälsa har värmens effekter en låg prioriteringsgrad inom Malmös klimatanpassningsarbete. Urban grönstruktur ses som en effektiv klimatanpassningsåtgärd till följd av förhöjd lufttemperatur. Däremot etableras inte grönska med självändamålet att lindra värmeböljans effekt på människors hälsa. Flertalet svårigheter som stadsplanerare i Malmö identifierar gällande integrering av urban grönstruktur i den fysiska planeringen är brist på styrdokument, brist inom plan- och bygglagen, otillräcklig kunskap kring de gröna värdena i en urban kontext och oklar ansvarsfördelning mellan förvaltningar samt mellan lokal- och nationell nivå.
Medborgarna i Malmö anser att den strategiska beredskapen är av störst betydelse för att minimera värmens effekt på människors hälsa. Medborgarna själva har främst köpt en fläkt, sänkt kroppstemperatur via bad/dusch samt informerat sin omgivning gällande allmänna råd om t.ex. ökat vätskeintag som åtgärder till följd av värmebölja. |
|---|