Höstveteodling i Värmlands slättbygder
Projektet är skrivet som ett examensarbete med 10 högskolepoäng. Frågeställningen är skriven i samarbete med en värmländsk spannmålshandlare och syftar till att finna anledningen till den lokalt låga odlingen av höstvete som sker i Värmlands slättbygder. Arbetet tar upp en litterär bakgrund och geno...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9836/ |
| _version_ | 1855571590437142528 |
|---|---|
| author | Bondesson, Fredrik |
| author_browse | Bondesson, Fredrik |
| author_facet | Bondesson, Fredrik |
| author_sort | Bondesson, Fredrik |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Projektet är skrivet som ett examensarbete med 10 högskolepoäng. Frågeställningen är skriven i samarbete med en värmländsk spannmålshandlare och syftar till att finna anledningen till den lokalt låga odlingen av höstvete som sker i Värmlands slättbygder. Arbetet tar upp en litterär bakgrund och genomför studierna i en så kallad kvalitativ intervjustudie där 18 lantbrukare från Värmlands slättbygder tillfrågas. Hypotesen pekar på att den låga andelen höstvete som odlas i området beror på låg grad av planering och okunskap om lönsamheten i de olika grödorna. Hypotesen vill motbevisa att klimatet skulle omöjliggöra en ökning av höstveteodling. Litteraturstudien tar upp odlingsbetingelserna för höstvete och vilka krav som kan tänkas ställas för odlingen, samt en jämförelse med län som har liknande klimat trots att de odlar en betydligt större andel höstvete. Eftersom det finns så många olika faktorer gör det litteraturstudien något komplex men i arbetet tas de vanligaste och kanske viktigaste betingelserna och förutsättningarna upp. Resultatet från intervjustudierna är att lantbrukarna i området har dålig kontroll på ekonomin och har en låg grad av driftsplanering. Trots att lantbrukarna som är tillfrågade driver stora gårdar. Studien visar att de lantbrukarna med bäst kontroll driver mindre lantbruk än medelgården. Några samband mellan en låg nivå av företagsplanering och höstveteodling kan inte göras. Dock verkar det som att lantbrukare med möjlighet till annan användning av höstvetet än att sälja just brödvete odlar mer höstvete än de andra lantbrukarna, som exempelvis grisproducenter som kan nyttja foder med högt protein inom den egna produktionen. |
| format | First cycle, G1E |
| id | RepoSLU9836 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU98362016-11-28T15:03:29Z https://stud.epsilon.slu.se/9836/ Höstveteodling i Värmlands slättbygder Bondesson, Fredrik Organization, administration and management of agricultural enterprises or farms Crop husbandry Projektet är skrivet som ett examensarbete med 10 högskolepoäng. Frågeställningen är skriven i samarbete med en värmländsk spannmålshandlare och syftar till att finna anledningen till den lokalt låga odlingen av höstvete som sker i Värmlands slättbygder. Arbetet tar upp en litterär bakgrund och genomför studierna i en så kallad kvalitativ intervjustudie där 18 lantbrukare från Värmlands slättbygder tillfrågas. Hypotesen pekar på att den låga andelen höstvete som odlas i området beror på låg grad av planering och okunskap om lönsamheten i de olika grödorna. Hypotesen vill motbevisa att klimatet skulle omöjliggöra en ökning av höstveteodling. Litteraturstudien tar upp odlingsbetingelserna för höstvete och vilka krav som kan tänkas ställas för odlingen, samt en jämförelse med län som har liknande klimat trots att de odlar en betydligt större andel höstvete. Eftersom det finns så många olika faktorer gör det litteraturstudien något komplex men i arbetet tas de vanligaste och kanske viktigaste betingelserna och förutsättningarna upp. Resultatet från intervjustudierna är att lantbrukarna i området har dålig kontroll på ekonomin och har en låg grad av driftsplanering. Trots att lantbrukarna som är tillfrågade driver stora gårdar. Studien visar att de lantbrukarna med bäst kontroll driver mindre lantbruk än medelgården. Några samband mellan en låg nivå av företagsplanering och höstveteodling kan inte göras. Dock verkar det som att lantbrukare med möjlighet till annan användning av höstvetet än att sälja just brödvete odlar mer höstvete än de andra lantbrukarna, som exempelvis grisproducenter som kan nyttja foder med högt protein inom den egna produktionen. The project is written as an exam in lantmästare-kandidatprogrammet. The issue is written in collaboration with a Swedish grain trader from the county of Värmland in Sweden and aims to find the reason for the low local cultivation of winter wheat, which takes place in plains. The work takes up a literary background and conducts studies in a so-called qualitative interview where farmers from the area asked. The hypothesis suggests that the low percentage is due to low planning and ignorance of the profitability of different crops. The hypothesis would disprove that the climate would prevent an increase in winter wheat cultivation. The literature addresses the growing conditions for the winter wheat and the demands that may be made for cultivation, and a comparison with counties that have similar climates, although they grow a significantly greater proportion of winter wheat. Because there are so many different factors make it literature rather complex, but in the work it is the most common and perhaps most important conditions and prerequisites up. The result of the interview studies is that farmers in the area have low control of the economy and has a low operational planning. Although farmers are surveyed operate large farms. The study shows that the farmers with the best control operates less agricultural than the average farm. Some correlation between a low level of business planning and low structured businesses and winter wheat cultivation cannot be done. However, it seems that farmers with the ability to time the use of winter wheat than selling just bread wheat grow more wheat than the other farmers, such as pig producers who can use the feed with high protein within their own production. 2016-11-25 First cycle, G1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9836/1/bondesson_f_161110.pdf Bondesson, Fredrik, 2016. Höstveteodling i Värmlands slättbygder : hur kan vi odla mer?. First cycle, G1E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-643.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6093 swe |
| spellingShingle | Organization, administration and management of agricultural enterprises or farms Crop husbandry Bondesson, Fredrik Höstveteodling i Värmlands slättbygder |
| title | Höstveteodling i Värmlands slättbygder |
| title_full | Höstveteodling i Värmlands slättbygder |
| title_fullStr | Höstveteodling i Värmlands slättbygder |
| title_full_unstemmed | Höstveteodling i Värmlands slättbygder |
| title_short | Höstveteodling i Värmlands slättbygder |
| title_sort | höstveteodling i värmlands slättbygder |
| topic | Organization, administration and management of agricultural enterprises or farms Crop husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9836/ https://stud.epsilon.slu.se/9836/ |