Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015
Höstvete är en viktig gröda i svenskt lantbruk och på många gårdar är det grunden i växtföljden. För att grödan ska ge hög avkastning krävs att skötselåtgärder och gödsling anpassas efter rådande förutsättningar och utförs vid rätt tidpunkt. Hur stor skörden blir beror på antalet ax per ytenhet, ant...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9817/ |
| _version_ | 1855571587220111360 |
|---|---|
| author | Nilsson, Annika |
| author_browse | Nilsson, Annika |
| author_facet | Nilsson, Annika |
| author_sort | Nilsson, Annika |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Höstvete är en viktig gröda i svenskt lantbruk och på många gårdar är det grunden i växtföljden. För att grödan ska ge hög avkastning krävs att skötselåtgärder och gödsling anpassas efter rådande förutsättningar och utförs vid rätt tidpunkt. Hur stor skörden blir beror på antalet ax per ytenhet, antal kärnor per ax och kärnvikten. Skördekomponenterna påverkas av kvävetillgången vid olika tidpunkter under höstvetets utveckling och tillväxt.
I denna studie har data använts från tre års höstveteförsök, 2013-2015, med 15 olika kväveled i varje försök. Syftet var att undersöka effekten på skörd och olika skördekomponenter av 1) en tidig kvävegiva och 2) kompletteringsgödsling vid olika tidpunkter mellan DC32-55. En tidig kvävegiva och sen en huvudgiva vid DC24, gav lika stor skörd som bara en huvudgiva med eller utan komplettering. I tunnare bestånd (2013) fanns en tendens till större skörd och fler kärnor/m² i de led där mer kväve lagts innan stråskjutningen (120-160 kg N/ha) än i led där endast 80 kg N/ha lagts innan stråskjutning. Mer kväve innan stråskjutningen gynnade sannolikt skottmängden och därmed antal ax per kvadratmeter. Kompletteringsgödsling i DC 32-45 gav ingen skördeökning något av åren, jämfört med en huvudgiva med eller utan en tidig kvävegiva, men proteinhalt och tusenkornvikten blev högre. Kväve i senare stadier missgynnade axantalet men detta kompenserades av fler och tyngre kärnor per ax. Genom att bedöma det totala kvävebehovet med hjälp av N-sensor vid komplettering i DC37-55, kunde såväl skörd som proteinhalt höjas. Merskördar erhölls alla år men variationen var stor och lägre ett torrare år som 2013. Ett högre N- utnyttjandet vid senare kompletteringsgödsling visar att det är bättre att satsa på en kompletteringsgiva än en tidig giva. Försökserien visar att det går utmärkt att flytta kväve till senare delar i grödans utveckling vilket också möjliggöra en bättre anpassning till årets kvävebehov och ett ökat kväveuttnyttjande. |
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU9817 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU98172016-11-18T12:53:36Z https://stud.epsilon.slu.se/9817/ Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 Nilsson, Annika Fertilizing Höstvete är en viktig gröda i svenskt lantbruk och på många gårdar är det grunden i växtföljden. För att grödan ska ge hög avkastning krävs att skötselåtgärder och gödsling anpassas efter rådande förutsättningar och utförs vid rätt tidpunkt. Hur stor skörden blir beror på antalet ax per ytenhet, antal kärnor per ax och kärnvikten. Skördekomponenterna påverkas av kvävetillgången vid olika tidpunkter under höstvetets utveckling och tillväxt. I denna studie har data använts från tre års höstveteförsök, 2013-2015, med 15 olika kväveled i varje försök. Syftet var att undersöka effekten på skörd och olika skördekomponenter av 1) en tidig kvävegiva och 2) kompletteringsgödsling vid olika tidpunkter mellan DC32-55. En tidig kvävegiva och sen en huvudgiva vid DC24, gav lika stor skörd som bara en huvudgiva med eller utan komplettering. I tunnare bestånd (2013) fanns en tendens till större skörd och fler kärnor/m² i de led där mer kväve lagts innan stråskjutningen (120-160 kg N/ha) än i led där endast 80 kg N/ha lagts innan stråskjutning. Mer kväve innan stråskjutningen gynnade sannolikt skottmängden och därmed antal ax per kvadratmeter. Kompletteringsgödsling i DC 32-45 gav ingen skördeökning något av åren, jämfört med en huvudgiva med eller utan en tidig kvävegiva, men proteinhalt och tusenkornvikten blev högre. Kväve i senare stadier missgynnade axantalet men detta kompenserades av fler och tyngre kärnor per ax. Genom att bedöma det totala kvävebehovet med hjälp av N-sensor vid komplettering i DC37-55, kunde såväl skörd som proteinhalt höjas. Merskördar erhölls alla år men variationen var stor och lägre ett torrare år som 2013. Ett högre N- utnyttjandet vid senare kompletteringsgödsling visar att det är bättre att satsa på en kompletteringsgiva än en tidig giva. Försökserien visar att det går utmärkt att flytta kväve till senare delar i grödans utveckling vilket också möjliggöra en bättre anpassning till årets kvävebehov och ett ökat kväveuttnyttjande. Winter wheat is an important crop in Swedish agriculture. To succeed in growing high yielding winter wheat good timing and site specific adjustment of management and fertilization is essential. The yield is determined by number of grains per m2 and thousand grain weight, i.e. the number of ears per m2, number of grains per ear and the grain weight. These yield components are affected by the availability of nitrogen (N) at different growth stages during crop development. In this study data from field trials with 15 different N fertilization treatments in winter wheat performed during 2013-2015 has been used. The aim of the study was to investigate the effect on yield and yield components of: 1) nitrogen applied in early stages, GS 20-23 and 2) nitrogen applied in later stages, GS 32-55. An early N application in combination with a main N application at GS 24 had the same impact on yield as a main N application with or without a late N application. In 2013, when the tiller density was lower (525 plants/m²) than the other years, there was a tendency to higher yield and more grains per/m2 in treatments with higher N-rates before stem elongation (120-160 kg N/ha) compared with where only 80 kg N/ha was applied. More nitrogen before the stem elongation most likely stimulated both tiller production and shoot survival and can explain the higher yield. A late N application at GS 32-45 (after a main N application at GS 24) did not in any year increase yield compared with a main N application with or without an early N application, but thousand grain weight and protein was higher. Nitrogen in later growth stages did not favors the number of ears/m2 but this was compensated for by more and heavier grains per ear. By estimating the nitrogen need in later stages, DC 37-55, by using an N-sensor it was possible to increase both protein and yield. N use efficiency was higher for late N applications compared with early. The results show that it is possible to move an early N application to later stages without reducing yield and to obtain higher protein. N application in later stages also makes it possible to better assess the N need site specifically. 2016-11-14 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9817/1/nilsson_a_161114.pdf Nilsson, Annika, 2016. Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015. Second cycle, A1E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Soil and Environment <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-435.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6075 swe |
| spellingShingle | Fertilizing Nilsson, Annika Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 |
| title | Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 |
| title_full | Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 |
| title_fullStr | Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 |
| title_full_unstemmed | Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 |
| title_short | Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 |
| title_sort | kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter i höstvete 2013-2015 |
| topic | Fertilizing |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9817/ https://stud.epsilon.slu.se/9817/ |