Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare
Syftet med den här studien är att undersöka tankar och resonemang angående brandsäkerhet hos lantbrukare som varit drabbade av en större brand. Detta gör vi för att förmedla kunskap angående brandsäkerhet till lantbrukare som planerar att förändra eller uppföra nya driftsbyggnader. I dagsläget d...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2016
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571576219500544 |
|---|---|
| author | Karlsson, Johan Reijmar, Henrik |
| author_browse | Karlsson, Johan Reijmar, Henrik |
| author_facet | Karlsson, Johan Reijmar, Henrik |
| author_sort | Karlsson, Johan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med den här studien är att undersöka tankar och resonemang angående brandsäkerhet
hos lantbrukare som varit drabbade av en större brand. Detta gör vi för att förmedla kunskap
angående brandsäkerhet till lantbrukare som planerar att förändra eller uppföra nya
driftsbyggnader.
I dagsläget drabbar cirka en av tio bränder i Sverige lantbruket. Kostnaden för skadade
lantbruksbyggnader uppgår årligen till 300-400 miljoner kronor. Statistiskt sett drabbas en gård
av brand var 20:e år och då är de mindre brandtillbuden inte medräknade i statistiken. I
lantbruksbyggnader är el en genomgående faktor som har stor betydelse för vilken risk gården
befinner sig i. I dagsläget går det att härleda cirka 20 % av bränderna till fel eller brister i
elanläggning. Lantbruket är en komplex bransch med mycket teknik som skall klara av
påfrestningar från olika miljöer. Efterhand som utvecklingen av teknik går framåt blir en allt
större del av hjälpmedlen i lantbruket automatiserat. Vid större användning av automatiserad
utrustning ökas samtidigt risken att en brand uppstår utan att personal finns i närheten.
För att få ett fullgott brandskydd är det viktigt att hela gården systematiskt blir genomgången.
Allt ifrån att det är en ren och städad arbetsplats till att det finns brandsläckare placerat inom
räckhåll. I vår litteraturstudie går vi bland annat igenom eventuella brandorsaker, exempel på
hur brandsektionering och brandceller kan utformas samt information om brandvarnande
system och lämplig släckningsutrustning i lantbruket.
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra
lantbrukare som varit utsatta för brand inom de senaste fem åren deltog samt en representant
från ett försäkringsbolag. Vi har avgränsat vår studie till att fokusera på lantbrukarnas egna
tankar och reflektioner samt att de är aktiva i Skåne och södra Halland. I studien har vi arbetat
efter ett subjektivt urval vilket betyder att vi redan innan intervjun hade viss kunskap om våra
informanter. Våra informanter är män mellan 45-60 år tillhörande samma försäkringsbolag.
Omfattningen på skadorna i vår studie har varit mellan 1,5 miljoner kronor upp till nästan 50
miljoner kronor.
Resultatet utifrån våra intervjuer är sammansatta utifrån våra frågor för att lätt kunna se vad de
olika informanterna valt att svara. Utöver våra intervjuer med lantbrukarna finns också en
sammanställning från intervjun med försäkringsbolaget som vi varit i kontakt med.
Utifrån studien har vi kommit fram till att lantbrukarna generellt har en uppfattning om
brandskydd men att en konsult står för den byggtekniska kunskapen. I de fall brandväggar har
funnits har de bidragit till att skapa extra tid för att evakuera och utrymma byggnader under
släckningsarbetet.
Vi kom fram till följande slutsatser:
God ordning är a och o för att minimera risken för brand. Städa upp på gårdsplan och i
byggnader för att inte brännbart material skall vara lättantändligt.
Brandväggar kan i regel inte stoppa en brand men den kan köpa dyrbar tid för att
utrymma eller evakuera byggnader.
Vid återuppbyggnad av byggnaderna har lantbrukarna endast följt LBK’s
rekommendationer som försäkringsbolaget har gett dem och har inte kommit med egna
förslag.
Efter branden har lantbrukarna fått större förståelse för val av brandskyddande material
samt att det finns tillräckligt med vatten vid släckningsarbetet. I lantbruket finns det
generellt stora mängder brännbart material, även om byggnaden branden startat i inte
går att rädda kan det finnas ett stort vattenbehov för att rädda intilliggande byggnader.
Vid nybyggnation efter brand tänker lantbrukarna ofta på hur de själva kan påverka
händelseförloppet vid en brand. Det kan vara genom förebyggande åtgärder, såsom
fungerande släckningsutrustning och planering för att underlätta vid en potentiell ny
brand, både i det akuta skedet och efteråt. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU9754 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU97542017-08-24T07:32:16Z Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare Fire safety in agricultural buildings : reflections from affected farmers Karlsson, Johan Reijmar, Henrik brandskydd brandsäkerhet brandsektionering inställning till brandskydd fire safety Syftet med den här studien är att undersöka tankar och resonemang angående brandsäkerhet hos lantbrukare som varit drabbade av en större brand. Detta gör vi för att förmedla kunskap angående brandsäkerhet till lantbrukare som planerar att förändra eller uppföra nya driftsbyggnader. I dagsläget drabbar cirka en av tio bränder i Sverige lantbruket. Kostnaden för skadade lantbruksbyggnader uppgår årligen till 300-400 miljoner kronor. Statistiskt sett drabbas en gård av brand var 20:e år och då är de mindre brandtillbuden inte medräknade i statistiken. I lantbruksbyggnader är el en genomgående faktor som har stor betydelse för vilken risk gården befinner sig i. I dagsläget går det att härleda cirka 20 % av bränderna till fel eller brister i elanläggning. Lantbruket är en komplex bransch med mycket teknik som skall klara av påfrestningar från olika miljöer. Efterhand som utvecklingen av teknik går framåt blir en allt större del av hjälpmedlen i lantbruket automatiserat. Vid större användning av automatiserad utrustning ökas samtidigt risken att en brand uppstår utan att personal finns i närheten. För att få ett fullgott brandskydd är det viktigt att hela gården systematiskt blir genomgången. Allt ifrån att det är en ren och städad arbetsplats till att det finns brandsläckare placerat inom räckhåll. I vår litteraturstudie går vi bland annat igenom eventuella brandorsaker, exempel på hur brandsektionering och brandceller kan utformas samt information om brandvarnande system och lämplig släckningsutrustning i lantbruket. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra lantbrukare som varit utsatta för brand inom de senaste fem åren deltog samt en representant från ett försäkringsbolag. Vi har avgränsat vår studie till att fokusera på lantbrukarnas egna tankar och reflektioner samt att de är aktiva i Skåne och södra Halland. I studien har vi arbetat efter ett subjektivt urval vilket betyder att vi redan innan intervjun hade viss kunskap om våra informanter. Våra informanter är män mellan 45-60 år tillhörande samma försäkringsbolag. Omfattningen på skadorna i vår studie har varit mellan 1,5 miljoner kronor upp till nästan 50 miljoner kronor. Resultatet utifrån våra intervjuer är sammansatta utifrån våra frågor för att lätt kunna se vad de olika informanterna valt att svara. Utöver våra intervjuer med lantbrukarna finns också en sammanställning från intervjun med försäkringsbolaget som vi varit i kontakt med. Utifrån studien har vi kommit fram till att lantbrukarna generellt har en uppfattning om brandskydd men att en konsult står för den byggtekniska kunskapen. I de fall brandväggar har funnits har de bidragit till att skapa extra tid för att evakuera och utrymma byggnader under släckningsarbetet. Vi kom fram till följande slutsatser: God ordning är a och o för att minimera risken för brand. Städa upp på gårdsplan och i byggnader för att inte brännbart material skall vara lättantändligt. Brandväggar kan i regel inte stoppa en brand men den kan köpa dyrbar tid för att utrymma eller evakuera byggnader. Vid återuppbyggnad av byggnaderna har lantbrukarna endast följt LBK’s rekommendationer som försäkringsbolaget har gett dem och har inte kommit med egna förslag. Efter branden har lantbrukarna fått större förståelse för val av brandskyddande material samt att det finns tillräckligt med vatten vid släckningsarbetet. I lantbruket finns det generellt stora mängder brännbart material, även om byggnaden branden startat i inte går att rädda kan det finnas ett stort vattenbehov för att rädda intilliggande byggnader. Vid nybyggnation efter brand tänker lantbrukarna ofta på hur de själva kan påverka händelseförloppet vid en brand. Det kan vara genom förebyggande åtgärder, såsom fungerande släckningsutrustning och planering för att underlätta vid en potentiell ny brand, både i det akuta skedet och efteråt. The aim of this study is to investigate thoughts about fire safety among farmers who have been confronted with a major fire. We want to spread knowledge about fire safety to farmers who are in the planning phase of new buildings or are rebuilding existing buildings. Recent numbers state that one out of ten fires in Sweden occurs in the agricultural sector. The annual cost of damaged agricultural buildings is up to 300-400 million SEK. Electricity is a common cause of fire in agricultural buildings. Agriculture is a complex industry with lots of new technologies. As the development of technology advances, an increasing part of the agriculture is automated. With a more common use of technical equipment, the risk of fire increases. It is important that the whole system is controlled from a fire protection view to accomplish an adequate fire protection system. In the literature section of this thesis we include possible causes of fire, models of how fire compartments and fire cells can be designed as well as information about smoke detecting systems and appropriate fire extinguishing equipment in agriculture buildings. This study is based on a qualitative research method. Semi-structured interviews were used to collect information from four farmers who were affected by fires during the past five years. A representative from an insurance company was interviewed as well. We limited our study to focus on the farmers' own thoughts and reflections. The participating farmers were located in Skåne and the southern parts of Halland. The interviewed farmers were all selectively chosen which means that we had some information about them before the interview. Our informants were four men between 45-60 years old, all customers at the same insurance company. The extent of the damages on their buildings was between 1.5-50 million SEK. We can conclude that farmers generally have basic knowledge about fire safety but that a consultant is responsible of specific knowledge. We have also discovered that firewalls are successful in decelerating the fire and creating more time to evacuate buildings and battle the fire. We reached the following conclusions: A well organized farmyard and buildings are essential to minimize the risc of fire. Clean away inflammable material. Fire walls cannot stop a fire but they can delay the process and offer increased evacuation time. The farmers have followed LBK’s recommendations given by the insurance company rather than trying own ideas when reconstructing buildings after a fire. The farmers have gained a larger understanding for fire protecting materials and the importance of having access to enough water to put out a fire. There is generally plenty of inflammable material in agricultural companies and even if the building where the fire started cannot be saved, it can be a high demand for water to save other buildings. The farmers often consider how they can prevent a new fire when reconstructing buildings. Preventive actions, a well working fire-extinguishing equipment and an action plan in case of a new fire, both during a fire and afterwards. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2016 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/9754/ |
| spellingShingle | brandskydd brandsäkerhet brandsektionering inställning till brandskydd fire safety Karlsson, Johan Reijmar, Henrik Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare |
| title | Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare |
| title_full | Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare |
| title_fullStr | Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare |
| title_full_unstemmed | Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare |
| title_short | Brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare |
| title_sort | brandsäkerhet i lantbruksbyggnader : tankar och reflektioner hos drabbade lantbrukare |
| topic | brandskydd brandsäkerhet brandsektionering inställning till brandskydd fire safety |