Biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie
Denna litteraturstudie behandlar ämnet biologisk mångfald i infrastrukturen, längs med banvallar och vägkanter och kraftledningskorridorer. Studien är indelad i en svensk samt en internationell del. Infrastrukturkorridorer har visat sig vara lämpliga habitat för växter och pollinerande insekter. Då...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Ecology
2016
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571570659950592 |
|---|---|
| author | Söderberg, Maria |
| author_browse | Söderberg, Maria |
| author_facet | Söderberg, Maria |
| author_sort | Söderberg, Maria |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna litteraturstudie behandlar ämnet biologisk mångfald i infrastrukturen, längs med banvallar och vägkanter och kraftledningskorridorer. Studien är indelad i en svensk samt en internationell del. Infrastrukturkorridorer har visat sig vara lämpliga habitat för växter och pollinerande insekter. Då forna hävdade gräsmarker minskar i länder världen över krävs det nya lämpliga habitat. De habitat som infrastrukturen tillgodogör efterliknar på många sätt de hävdade gräsmarkerna från förr, ofta sköts de sparsamt och med metoder som efterliknar de forna skötselmetoderna. Hamling, fagning, bete, slåtter samt störningar som exempelvis bränningar är någonting som gräsmarksväxter anpassat sig till. Dessa små värmeälskande växter är konkurrenssvaga och föredrar näringsfattiga habitat som hävdade gräsmarker erbjuder. Den näringsfattiga jorden med hög solinstrålning är på så vis missgynnande för mer högväxta arter. Grönytorna i infrastrukturen utgör därför lämpliga habitat och innehar bevarandevärden. Det är av vikt att anpassa skötselmetoderna på ett sätt som kan gynna biodiversiteten i landskapen ytterligare. Genom en anpassad skötsel blir de befintliga biotoperna i infrastrukturen än mer gynnsamma och på så sätt kan även arbetet med att bevara biologisk mångfald påverkas positivt. Den beräknade ytan infrastruktur, (vägkanter, banvallar och kraftledningskorridorer) i Sverige har uppskattats till cirka 374 000 hektar. Den slutsats jag dragit är att det är av största vikt vilken typ av skötselmetod man väljer för att gynna och bevara biodiversiteten i infrastrukturen. Det är även viktigt att anpassa skötseln till de arter som finns i biotopen samt att genom en korrekt anpassad skötsel fungerar biotoperna i infrastrukturen som goda och positiva habitat för växter och pollinerande insekter. Men jag anser att fler undersökningar bör utföras för att kunna säkerställa denna slutsats. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU9724 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| publisher | SLU/Dept. of Ecology |
| publisherStr | SLU/Dept. of Ecology |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU97242016-10-19T12:18:06Z Biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie Biological diversity in the infrastructure : a literature study Söderberg, Maria biologisk mångfald bevarandevärde infrastruktur hävdade gräsmarker skötselmetoder gräsmarksarter pollinerande insekter Denna litteraturstudie behandlar ämnet biologisk mångfald i infrastrukturen, längs med banvallar och vägkanter och kraftledningskorridorer. Studien är indelad i en svensk samt en internationell del. Infrastrukturkorridorer har visat sig vara lämpliga habitat för växter och pollinerande insekter. Då forna hävdade gräsmarker minskar i länder världen över krävs det nya lämpliga habitat. De habitat som infrastrukturen tillgodogör efterliknar på många sätt de hävdade gräsmarkerna från förr, ofta sköts de sparsamt och med metoder som efterliknar de forna skötselmetoderna. Hamling, fagning, bete, slåtter samt störningar som exempelvis bränningar är någonting som gräsmarksväxter anpassat sig till. Dessa små värmeälskande växter är konkurrenssvaga och föredrar näringsfattiga habitat som hävdade gräsmarker erbjuder. Den näringsfattiga jorden med hög solinstrålning är på så vis missgynnande för mer högväxta arter. Grönytorna i infrastrukturen utgör därför lämpliga habitat och innehar bevarandevärden. Det är av vikt att anpassa skötselmetoderna på ett sätt som kan gynna biodiversiteten i landskapen ytterligare. Genom en anpassad skötsel blir de befintliga biotoperna i infrastrukturen än mer gynnsamma och på så sätt kan även arbetet med att bevara biologisk mångfald påverkas positivt. Den beräknade ytan infrastruktur, (vägkanter, banvallar och kraftledningskorridorer) i Sverige har uppskattats till cirka 374 000 hektar. Den slutsats jag dragit är att det är av största vikt vilken typ av skötselmetod man väljer för att gynna och bevara biodiversiteten i infrastrukturen. Det är även viktigt att anpassa skötseln till de arter som finns i biotopen samt att genom en korrekt anpassad skötsel fungerar biotoperna i infrastrukturen som goda och positiva habitat för växter och pollinerande insekter. Men jag anser att fler undersökningar bör utföras för att kunna säkerställa denna slutsats. This literature study deals with the subject of biodiversity in infrastructure, along with embankments, roadsides and power-line corridors. The study is divided into a Swedish and an international part. Infrastructure corridors has proven to be suitable habitats for plants and pollinating insects. As former semi-natural grasslands decreases in countries around the world are new suitable habitats required. The habitats that infrastructure assimilates mimics in many ways the semi-natural grasslands of the past, and is often maintained sparingly and with methods that mimic the traditional management methods. Pollarding, clearing grasslands, haymaking, grazing animals and disturbances such as burnings is something grassland plants has adapted to. These small heat-loving plants are poor competitors and prefer nutrient-poor habitats that semi-natural grasslands provide. The nutrient-poor soils with high solar radiation are thereby disadvantage for more tall-grown species. Green surfaces in infrastructure are therefore appropriate habitats and hold the conservation value. It is of importance to adapt management methods in a way that can benefit biodiversity even further on in the landscape. Through an adapted management the existing habitats in infrastructure can be even more favorable, and thus can also work to preserve biodiversity be positively affected. The estimated surface infrastructure (roadsides, embankments and power-line corridors) in Sweden has been estimated at about 374 000 hectare. The conclusions I have made is that it is of utmost importance which type of management method chosen to promote and preserve the biodiversity in the infrastructure. It is also important to adapt the management methods to the species in the habitat and through a properly adapted management method will the habitats in the infrastructure work as good and positive habitats for plants and pollinating insects. But I consider that more studies should be conducted to ensure this conclusion. SLU/Dept. of Ecology 2016 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/9724/ |
| spellingShingle | biologisk mångfald bevarandevärde infrastruktur hävdade gräsmarker skötselmetoder gräsmarksarter pollinerande insekter Söderberg, Maria Biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie |
| title | Biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie |
| title_full | Biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie |
| title_fullStr | Biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie |
| title_full_unstemmed | Biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie |
| title_short | Biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie |
| title_sort | biologisk mångfald i infrastrukturen : en litteraturstudie |
| topic | biologisk mångfald bevarandevärde infrastruktur hävdade gräsmarker skötselmetoder gräsmarksarter pollinerande insekter |