IPM-strategier för kålmjöllusen Aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till Sverige
Kålmjöllusen, Aleyrodes proletella är en allvarlig skadegörare i kålodling, främst brysselkål och grönkål, i Europa. Likt andra vita flygare sitter lössens nymfstadium på undersidan av bladen och suger växtsaft och kontaminerar dem med skalrester och honungsdagg där sotdaggssvampar kan tillväxa. Sed...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2016
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571568320577536 |
|---|---|
| author | Weimers, Johanna |
| author_browse | Weimers, Johanna |
| author_facet | Weimers, Johanna |
| author_sort | Weimers, Johanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kålmjöllusen, Aleyrodes proletella är en allvarlig skadegörare i kålodling, främst brysselkål och grönkål, i Europa. Likt andra vita flygare sitter lössens nymfstadium på undersidan av bladen och suger växtsaft och kontaminerar dem med skalrester och honungsdagg där sotdaggssvampar kan tillväxa. Sedan mitten av 1990-talet har en drastisk ökning av skadegöraren ägt rum, p.g.a. ett varmare klimat, ökad odling av höstraps där arten kan övervintra samt indragningen av vissa insekticider. Aleyrodes proletella har tidigare bara observerats på skelört, Chelidonium majus i Sverige men 2014 hittades den första kålmjöllusen i odlad grönkål. Det är högst sannolikt att A. proletella kommer att bli en allvarlig skadegörare med en invasiv spridningsmekanism i södra Sverige.
Sedan 2014 tillämpar alla EU-stater integrerat växtskydd (IPM). I detta arbete görs en översyn av alla tillgängliga metoder för att bekämpa A. proletella. Dessa innefattar manipulation av värdväxten, skadegöraren och miljön och kan användas för att förebygga eller bekämpa angrepp. Förebyggande åtgärder består i odlingstekniska åtgärder samt bevarande biologisk bekämpning. Idag bekämpas arten främst med kemisk bekämpning, en metod som inte är långsiktigt hållbar. Insektsnät kan minska angreppen avsevärt men medför problem med ogräsrensning. Potential finns för biologisk bekämpning, främst med bankplantor med parasitstekeln Encarsia tricolor, samt för fångstplantor, biopesticider och utveckling av en prognosmodell.
Ett diversifierat odlingslandskap som innebär mindre övervintringshabitat, fler naturliga fiender och barriärer som hindrar inflygning är av stor vikt för att hindra att A. proletella blir invasiv i Sverige. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU9710 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU97102016-10-19T04:01:32Z IPM-strategier för kålmjöllusen Aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till Sverige IPM-strategies for the cabbage whitefly Aleyrodes proletella : a new pest on the doorstep to Sweden Weimers, Johanna kålmjöllus Aleyrodes proletella invasiva skadegörare Sverige IPM integrerat växtskydd biologisk bekämpning naturliga fiender Kålmjöllusen, Aleyrodes proletella är en allvarlig skadegörare i kålodling, främst brysselkål och grönkål, i Europa. Likt andra vita flygare sitter lössens nymfstadium på undersidan av bladen och suger växtsaft och kontaminerar dem med skalrester och honungsdagg där sotdaggssvampar kan tillväxa. Sedan mitten av 1990-talet har en drastisk ökning av skadegöraren ägt rum, p.g.a. ett varmare klimat, ökad odling av höstraps där arten kan övervintra samt indragningen av vissa insekticider. Aleyrodes proletella har tidigare bara observerats på skelört, Chelidonium majus i Sverige men 2014 hittades den första kålmjöllusen i odlad grönkål. Det är högst sannolikt att A. proletella kommer att bli en allvarlig skadegörare med en invasiv spridningsmekanism i södra Sverige. Sedan 2014 tillämpar alla EU-stater integrerat växtskydd (IPM). I detta arbete görs en översyn av alla tillgängliga metoder för att bekämpa A. proletella. Dessa innefattar manipulation av värdväxten, skadegöraren och miljön och kan användas för att förebygga eller bekämpa angrepp. Förebyggande åtgärder består i odlingstekniska åtgärder samt bevarande biologisk bekämpning. Idag bekämpas arten främst med kemisk bekämpning, en metod som inte är långsiktigt hållbar. Insektsnät kan minska angreppen avsevärt men medför problem med ogräsrensning. Potential finns för biologisk bekämpning, främst med bankplantor med parasitstekeln Encarsia tricolor, samt för fångstplantor, biopesticider och utveckling av en prognosmodell. Ett diversifierat odlingslandskap som innebär mindre övervintringshabitat, fler naturliga fiender och barriärer som hindrar inflygning är av stor vikt för att hindra att A. proletella blir invasiv i Sverige. The cabbage whitefly, Aleyrodes proletella is a serious pest in cultivated brassicas, mainly kale and brussels sprouts, in Europe. Like other whiteflies, the inmature stages feeds on the floem, sitting underneath the leaves and contaminating them with insect residues and honeydew where sooty molds grows. Since the middle of the 1990s a drastic increase of the pest has taken place, caused by a warmer climate, increased cultivation of winterrape where the species can overwinter and the withdrawal of certain insecticides. Aleyrodes proletella has previously only been seen on celandine, Chelidonium majus, in Sweden but in 2014 the first cabbage whitefly was found in cultivated kale. It is highly probable that A. proletella will become a serious pest with an invasive dispersal mechanism in southern Sweden. Since 2014 all EU states conform to Integrated pest management (IPM). I this thesis all avaliable feasible control tactics against A. proletella are reviewed. These include the manipulation of the host plant, the pest and the environment and are used to prevent or combat attacks. Preventive measures consist in agronomic measures and conservation biological control. Today the species is controlled mainly with chemical control, a method that is not sustainable in long terms. The use of insect nets can reduce attacks significantly but causes problems with weeding. There is a potential for biological control, mainly by banking plants with the parasitic wasps Encarsia tricolor, and for trap plants, biopesticides and development of a forecasting model. A diversified agricultural landscape that provide less wintering habitats, more natural enemies and barriers of immigration are of great importance to prevent A. proletella to become invasive in Sweden. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2016 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/9710/ |
| spellingShingle | kålmjöllus Aleyrodes proletella invasiva skadegörare Sverige IPM integrerat växtskydd biologisk bekämpning naturliga fiender Weimers, Johanna IPM-strategier för kålmjöllusen Aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till Sverige |
| title | IPM-strategier för kålmjöllusen Aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till Sverige |
| title_full | IPM-strategier för kålmjöllusen Aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till Sverige |
| title_fullStr | IPM-strategier för kålmjöllusen Aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till Sverige |
| title_full_unstemmed | IPM-strategier för kålmjöllusen Aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till Sverige |
| title_short | IPM-strategier för kålmjöllusen Aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till Sverige |
| title_sort | ipm-strategier för kålmjöllusen aleyrodes proletella : en ny skadegörare på tröskeln till sverige |
| topic | kålmjöllus Aleyrodes proletella invasiva skadegörare Sverige IPM integrerat växtskydd biologisk bekämpning naturliga fiender |