Markberedning i brant och stenig terräng
Markberedningsresultat för tvåradig harv, konventionell grävmaskin och skördare med kranspetsmonterat spadliknande markberedningsaggregat (spadförsedd skördare) jämfördes i ett fältförsök i Medelpad omfattande olika terrängsvårigheter i lutning och ytstruktur (lika Grundförhållanden men olika nivåer...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9616/ |
| Sumario: | Markberedningsresultat för tvåradig harv, konventionell grävmaskin och skördare med kranspetsmonterat spadliknande markberedningsaggregat (spadförsedd skördare) jämfördes i ett fältförsök i Medelpad omfattande olika terrängsvårigheter i lutning och ytstruktur (lika Grundförhållanden men olika nivåer på Ytstruktur och Lutning, dvs. olika GYL-klasser). Genom en separat studie av markberedningsresultatets betydelse för planterade tallplantors överlevnad och tillväxt efter 10 år (SCA:s fasta provytor från 1998-2003) skapades 10-åriga ungskogskogsbestånd för markberedningsalternativen. Därefter genererades nuvärden för en omloppstid genom framskrivning av volymproduktion i Heureka PlanVis.
Markberedning med grävmaskin resulterade i flest godkända planteringspunkter per ha. På GYL 111 och 123 blev kostnaden per godkänd planteringspunkt, och per hektar, lägst med harv och högst med spadförsedd skördare (> 60 % dyrare). På GYL 134 blev riktade metoder > 50 % billigare jämfört med harv, främst för att harv endast kunde köra i medlut. Minst skillnad i kostnad var på GYL 143. Spadförsedd skördare orsakade klart minst markpåverkan. Skillnaden i antal överlevda huvudstammar per ha efter 10 år var små (<5%) mellan markberedningsalternativen vilket följaktligen resulterade i små skillnader vid skattning av volymproduktion och nettointäkter. Volymproduktion och nettointäkter blev dock något högre för plantering i markberedda planteringspunkter jämfört med plantering i ej markberedda planteringspunkter intill det markberedda vilket indikerar att planteringspunkterna har betydelse för långsiktig virkesproduktion. Det som i studien främst påverkade nuvärdet var kostnaden för markberedningen, dvs. skillnader i metodkostnader avspeglades i nuvärdet.
Resultaten i studien indikerar att vid markberedning i svår terräng (främst avseende lutning) kan riktade markberedningsmetoder vara ett lönsammare alternativ. När konventionell rundkörning kan användas är harvning dock förmodligen mer lönsamt. Om markpåverkan ska beaktas i jämförelsen är riktade markberedningsmetoder fördelaktiga gentemot harvning, i den här studien var markpåverkan från grävmaskin drygt hälften och från spadförsedd skördare endast en femtedel av harvningens påverkan. |
|---|