Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens
Differences in the horses’ physiological responses to riders with different competence levels. The majority of those training their horses do so to improve their performance. There are indications within the Swedish warmblood association, that the riders in Sweden lack the necessary competence to...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9554/ |
| _version_ | 1855571541813624832 |
|---|---|
| author | Persson, Andrea Sandgren, Frida |
| author_browse | Persson, Andrea Sandgren, Frida |
| author_facet | Persson, Andrea Sandgren, Frida |
| author_sort | Persson, Andrea |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Differences in the horses’ physiological responses to riders with different competence levels.
The majority of those training their horses do so to improve their performance. There are indications within the Swedish warmblood association, that the riders in Sweden lack the necessary competence to educate the younger horses to their maximal potential. Earlier studies show that riders of different competence levels affect their horses differently. The problem is that there are currently very few studies of how riders of different competence levels work their horses and what kind of physical impact the training has. The purpose of this study is to compare riders of different competence levels, the effect of their work and describe differences in their schooling sessions during every day work. The questions are; how do riders of different competence levels affect their horses out of a physiological perspective? What movements and in which gaits do riders of different competence levels ride their horses during every day work, and which movements have the biggest physiological impact on the horse?
Four horses and 12 riders participated in the study. The riders were split into three groups depending on previous experience and education. The riders were to ride a 30 minute session, focusing on the horses’ suppleness and collection. They were to decide the shape of the session themselves, and during the session the horses’ heart rate and respiratory rate were monitored. The results show that there was a significant difference between competence level 1 and competence level 2 during trot-work on a circle. Competence level 1 had a higher heart rate (P=0.0134) than competence level 2. During the majority of the session, all of the horses had a heart rate at <120 beats/minute. Some of the riders reached levels of low, medium and high intensity training with heart rates at <159 beats/minute, 160-185 beats/minute and 185-210 beats/minute. The horses showed no significant difference in respiratory rate during training between the different competence levels. The work that was done during low intensity training was working pace in walk, trot and canter, transitions and some lateral work. The work that was done during medium and high intensity training was transitions from walk to canter, canter work in a faster pace and if the rider had to correct the horse by reinforcing the aids.
The conclusion is that the horses were physically affected by riders of different competence levels. The horses had a higher heart rate with a certain competence level, compared to another. The riders worked their horses in all gaits, doing lateral work, transitions and circles. Movements that gave the horses a higher heart rate were transitions from walk to canter, canter work in a faster pace and reinforced aids.
Keywords: Equine, heart rate, respiratory rate, training, dressage and show jumping.
INTRODUKTION
Majoriteten av de som tränar hästar idag gör det för att på något sätt öka hästens prestation. Ökad prestation innebär i detta fall hästens förmåga att utföra vald disciplin, det vill säga hoppa högre, springa fortare eller utföra svårare dressyrrörelser. (Marlin & Nankervis 2002)
Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, SWBs (2013) vision nämner att Svensk varmblodsavel ska höra till världens ledande när det gäller kvalitet på hästar som produceras för ridsporten. Intresset för det svenska varmblodet är stort på den internationella marknaden, men de potentiella köparna menar att hästarna är för dåligt utbildade (Olsson 2016, pers. medd.). Det behövs ryttare i Sverige som kan ta tillvara på unga hästars talang och utveckla dessa på rätt sätt, för att i framtiden kunna generera en hållbar topphäst till sporten (SWB 2015). Det saknas dock ett tydligt och enhetligt system för utbildning av den unga hästen (SWB 2012). Genom att utbilda sig inom hästnäringen får människor kunskap att förvalta kvaliteterna och utveckla hästarna efter deras potential (Flyinge 2015).
Ryttare med olika kompetens påverkar sina hästar på olika sätt (Peham et al. 2001; Peham et al. 2004; Lagarde et al. 2005). Enligt Peham et al. (2001) påverkade en amatör hästens rörelsemönster genom att rida i ett lägre och mer orytmiskt grundtempo. Amatören hade även ett lägre medelvärde på poängen under ett dressyrtest enligt FEIs reglemente (Peham et al. 2001). En professionell ryttare påverkade hästens rörelsemönster genom att göra påskjutet jämnare och gångarten mer rytmisk, detta jämfört med när hästen travade utan ryttare på rullband (Peham et al. 2004). Lagarde et al. (2005) fann att professionella ryttare kunde följa hästens naturliga gångarter och synkronisera sig med dess rörelser bättre än en amatör.
En dressyrhäst arbetar sällan i en hjärtfrekvens som överstiger 160 slag/minut, oberoende av vilken tävlingsnivå den presterar på (Williams, Chandler & Marlin 2009; Clayton 1990). Art et al. (1990) fann att hästarna i studien hade en högre hjärtfrekvens i banhoppning. Hästar som hoppade en bana på 1.50 m hade en medelhjärtfrekvens på 178,7 slag/minut i början av banan och 191,4 slag/minut i slutet av banan (Art et al. 1990).
Mätning av hjärtfrekvens är ett av flera beprövade sätt att avgöra vilken ansträngning en häst har utsatts för. Genom att analysera hästens hjärtfrekvens vid träning, blir det möjligt att utläsa träningens intensitet och på så sätt kunna anpassa träningen för att få ut största möjliga effekt och kvalitet. (Marlin & Nankervis 2002) |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9554 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU95542016-09-21T12:57:07Z https://stud.epsilon.slu.se/9554/ Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens Persson, Andrea Sandgren, Frida Animal husbandry Animal ecology Differences in the horses’ physiological responses to riders with different competence levels. The majority of those training their horses do so to improve their performance. There are indications within the Swedish warmblood association, that the riders in Sweden lack the necessary competence to educate the younger horses to their maximal potential. Earlier studies show that riders of different competence levels affect their horses differently. The problem is that there are currently very few studies of how riders of different competence levels work their horses and what kind of physical impact the training has. The purpose of this study is to compare riders of different competence levels, the effect of their work and describe differences in their schooling sessions during every day work. The questions are; how do riders of different competence levels affect their horses out of a physiological perspective? What movements and in which gaits do riders of different competence levels ride their horses during every day work, and which movements have the biggest physiological impact on the horse? Four horses and 12 riders participated in the study. The riders were split into three groups depending on previous experience and education. The riders were to ride a 30 minute session, focusing on the horses’ suppleness and collection. They were to decide the shape of the session themselves, and during the session the horses’ heart rate and respiratory rate were monitored. The results show that there was a significant difference between competence level 1 and competence level 2 during trot-work on a circle. Competence level 1 had a higher heart rate (P=0.0134) than competence level 2. During the majority of the session, all of the horses had a heart rate at <120 beats/minute. Some of the riders reached levels of low, medium and high intensity training with heart rates at <159 beats/minute, 160-185 beats/minute and 185-210 beats/minute. The horses showed no significant difference in respiratory rate during training between the different competence levels. The work that was done during low intensity training was working pace in walk, trot and canter, transitions and some lateral work. The work that was done during medium and high intensity training was transitions from walk to canter, canter work in a faster pace and if the rider had to correct the horse by reinforcing the aids. The conclusion is that the horses were physically affected by riders of different competence levels. The horses had a higher heart rate with a certain competence level, compared to another. The riders worked their horses in all gaits, doing lateral work, transitions and circles. Movements that gave the horses a higher heart rate were transitions from walk to canter, canter work in a faster pace and reinforced aids. Keywords: Equine, heart rate, respiratory rate, training, dressage and show jumping. INTRODUKTION Majoriteten av de som tränar hästar idag gör det för att på något sätt öka hästens prestation. Ökad prestation innebär i detta fall hästens förmåga att utföra vald disciplin, det vill säga hoppa högre, springa fortare eller utföra svårare dressyrrörelser. (Marlin & Nankervis 2002) Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, SWBs (2013) vision nämner att Svensk varmblodsavel ska höra till världens ledande när det gäller kvalitet på hästar som produceras för ridsporten. Intresset för det svenska varmblodet är stort på den internationella marknaden, men de potentiella köparna menar att hästarna är för dåligt utbildade (Olsson 2016, pers. medd.). Det behövs ryttare i Sverige som kan ta tillvara på unga hästars talang och utveckla dessa på rätt sätt, för att i framtiden kunna generera en hållbar topphäst till sporten (SWB 2015). Det saknas dock ett tydligt och enhetligt system för utbildning av den unga hästen (SWB 2012). Genom att utbilda sig inom hästnäringen får människor kunskap att förvalta kvaliteterna och utveckla hästarna efter deras potential (Flyinge 2015). Ryttare med olika kompetens påverkar sina hästar på olika sätt (Peham et al. 2001; Peham et al. 2004; Lagarde et al. 2005). Enligt Peham et al. (2001) påverkade en amatör hästens rörelsemönster genom att rida i ett lägre och mer orytmiskt grundtempo. Amatören hade även ett lägre medelvärde på poängen under ett dressyrtest enligt FEIs reglemente (Peham et al. 2001). En professionell ryttare påverkade hästens rörelsemönster genom att göra påskjutet jämnare och gångarten mer rytmisk, detta jämfört med när hästen travade utan ryttare på rullband (Peham et al. 2004). Lagarde et al. (2005) fann att professionella ryttare kunde följa hästens naturliga gångarter och synkronisera sig med dess rörelser bättre än en amatör. En dressyrhäst arbetar sällan i en hjärtfrekvens som överstiger 160 slag/minut, oberoende av vilken tävlingsnivå den presterar på (Williams, Chandler & Marlin 2009; Clayton 1990). Art et al. (1990) fann att hästarna i studien hade en högre hjärtfrekvens i banhoppning. Hästar som hoppade en bana på 1.50 m hade en medelhjärtfrekvens på 178,7 slag/minut i början av banan och 191,4 slag/minut i slutet av banan (Art et al. 1990). Mätning av hjärtfrekvens är ett av flera beprövade sätt att avgöra vilken ansträngning en häst har utsatts för. Genom att analysera hästens hjärtfrekvens vid träning, blir det möjligt att utläsa träningens intensitet och på så sätt kunna anpassa träningen för att få ut största möjliga effekt och kvalitet. (Marlin & Nankervis 2002) 2016-08-31 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9554/1/persson_a_sandgren_f_20160921.pdf Persson, Andrea and Sandgren, Frida, 2016. Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-712.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5848 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Animal ecology Persson, Andrea Sandgren, Frida Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens |
| title | Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens |
| title_full | Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens |
| title_fullStr | Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens |
| title_full_unstemmed | Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens |
| title_short | Skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens |
| title_sort | skillnader i hästens fysiska ansträngningsnivå beroende på ryttarens kompetens |
| topic | Animal husbandry Animal ecology |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9554/ https://stud.epsilon.slu.se/9554/ |