Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård
Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka rutiner kring avlivning det finns i Sverige samt hur dessa skiljer sig mellan distriktveterinärstationer och djursjukhus. En litteraturöversikt genomfördes för att få en förståelse i ämnet och för att ta reda på vilken information som redan fanns. Utö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2016
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571521576108032 |
|---|---|
| author | Ekholm, Kristina |
| author_browse | Ekholm, Kristina |
| author_facet | Ekholm, Kristina |
| author_sort | Ekholm, Kristina |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka rutiner kring avlivning det finns i Sverige samt hur
dessa skiljer sig mellan distriktveterinärstationer och djursjukhus. En litteraturöversikt
genomfördes för att få en förståelse i ämnet och för att ta reda på vilken information som redan
fanns. Utöver litteraturöversikten gjordes en enkätundersökning som skickades ut till 20
distriktveterinärstationer och 20 djursjukhus. Enkäten fick en svarsfrekvens på 92,5 %.
Avlivning är ett känsligt ämne inom djursjukvården och därför har djurhälsopersonalen ett stort
ansvar att detta sker på ett bra sätt. Avlivning inom veterinärmedicin kallas för eutanasi, som
betyder god död. Detta innebär att eutanasin sker på ett lugn och smärtfritt sätt. Ett bra sätt att
tillgodose detta är via sedering. Majoriteten av de deltagande i studien sederade både hund och
katt inför en avlivning. För stressade djur kan avlivning i hemmet vara ett lugnare alternativ,
vilket var något som distriktveterinärstationer kunde erbjuda i en större omfattning. Den
eutanasimetod som föredrogs om möjligt var intravenös administration av avlivningsmedel.
Denna metod var den vanligaste för hund hos båda verksamheterna. För katt var intravenös
injicering en vanligare rutin hos djursjukhusen i jämförelse med distriktveterinärstationer, där
intraperitoneal administrering var en vanligare metod. Denna studie visade att en betydlig
ökning av användandet av intravenös injektion på katt har skett genom åren.
Djurhälsopersonalens roll, förutom att hantera eutanasin, är att ta hand om djurägaren.
Personalen har en stor betydelse i djurägarnas sorgebearbetning och det djurägare ansåg var
viktigt enligt andra studier för sorgebearbetning var samtal med den ansvariga för eutanasin.
Detta var en rutin som majoriteten av verksamheterna erbjöd. Djurägare uppskattade även
skriftlig information om sorgebearbetning. Huvudparten av verksamheterna brast dock i den
rutinen.
Att erbjuda emotionellt stöd till djurägarna kan leda till stress hos personalen. Enligt
enkätresultatet i denna studie vänder sig personalen inom distriktveterinärstationer och
djursjukhus sig främst till kollegor för att få stöd. Att ha en bra stämning med bra stöd inom
personalen är grunden för att kunna erbjuda god vård. Professionell hjälp exempelvis en kurator
kan dock vara ett bra komplement till personal som arbetar med eutanasi. Resultatet på
enkätstudien visade att 95 % av respondenterna inte hade tillgång till kurator.
Övriga delar som uppsatsen tog upp var rutiner kring hantering av djurägares känslor och vilken
yrkesroll som hanterar sedering och eutanasi. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU9443 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU94432016-09-07T12:20:40Z Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård Euthanasia routines of canine and feline patients in Sweden Ekholm, Kristina Eutanasi sorg kommunikation rutiner eutanasimetoder Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka rutiner kring avlivning det finns i Sverige samt hur dessa skiljer sig mellan distriktveterinärstationer och djursjukhus. En litteraturöversikt genomfördes för att få en förståelse i ämnet och för att ta reda på vilken information som redan fanns. Utöver litteraturöversikten gjordes en enkätundersökning som skickades ut till 20 distriktveterinärstationer och 20 djursjukhus. Enkäten fick en svarsfrekvens på 92,5 %. Avlivning är ett känsligt ämne inom djursjukvården och därför har djurhälsopersonalen ett stort ansvar att detta sker på ett bra sätt. Avlivning inom veterinärmedicin kallas för eutanasi, som betyder god död. Detta innebär att eutanasin sker på ett lugn och smärtfritt sätt. Ett bra sätt att tillgodose detta är via sedering. Majoriteten av de deltagande i studien sederade både hund och katt inför en avlivning. För stressade djur kan avlivning i hemmet vara ett lugnare alternativ, vilket var något som distriktveterinärstationer kunde erbjuda i en större omfattning. Den eutanasimetod som föredrogs om möjligt var intravenös administration av avlivningsmedel. Denna metod var den vanligaste för hund hos båda verksamheterna. För katt var intravenös injicering en vanligare rutin hos djursjukhusen i jämförelse med distriktveterinärstationer, där intraperitoneal administrering var en vanligare metod. Denna studie visade att en betydlig ökning av användandet av intravenös injektion på katt har skett genom åren. Djurhälsopersonalens roll, förutom att hantera eutanasin, är att ta hand om djurägaren. Personalen har en stor betydelse i djurägarnas sorgebearbetning och det djurägare ansåg var viktigt enligt andra studier för sorgebearbetning var samtal med den ansvariga för eutanasin. Detta var en rutin som majoriteten av verksamheterna erbjöd. Djurägare uppskattade även skriftlig information om sorgebearbetning. Huvudparten av verksamheterna brast dock i den rutinen. Att erbjuda emotionellt stöd till djurägarna kan leda till stress hos personalen. Enligt enkätresultatet i denna studie vänder sig personalen inom distriktveterinärstationer och djursjukhus sig främst till kollegor för att få stöd. Att ha en bra stämning med bra stöd inom personalen är grunden för att kunna erbjuda god vård. Professionell hjälp exempelvis en kurator kan dock vara ett bra komplement till personal som arbetar med eutanasi. Resultatet på enkätstudien visade att 95 % av respondenterna inte hade tillgång till kurator. Övriga delar som uppsatsen tog upp var rutiner kring hantering av djurägares känslor och vilken yrkesroll som hanterar sedering och eutanasi. The aim of this thesis was to identify out which routines in euthanasia that exists in Sweden and to investigate whether these routines differ between district veterinary stations and animal hospitals. A literature review on the subject was conducted to gain understanding for the subject and to find out what kind of information that already exist. In addition to the literature review, a survey was sent to 20 district veterinary stations and 20 animal hospitals. The survey had a response rate of 92,5 %. Euthanasia is a sensitive subject in animal health, and therefore the animal health care staff has a big responsibility that euthanasia is done in a good way. Put down or killing in veterinary medicine is called euthanasia, which means good death. A good death in this context means that the procedure is performed in a peaceful and painless way. A good way to accomplish this is through sedation. The majority of the survey participating in this study sedated both dogs and cats before euthanasia. For anxious animals, euthanasia at home may be a better alternative, this is something the district veterinary stations could offer in a larger scale. The preferred euthanasia method is intravenous injection. This method was the most common in dog in both types of organizations. For cats the most common method for euthanasia at district veterinary stations was by intraperitoneal injection and for animal hospitals the most common routine where intravenous injection. This study, however, concluded that a noteworthy increase in the use of intravenous injection of cat has been made throughout the years. Animal health care staff has a major role in pet owners’ grief. A previous study showed that pet owners felt that talking to the one responsible for the euthanasia was an important piece in the grief process. The majority of the organizations offered this routine. Pet owners also valued written information about grief. Most of the organizations however lacked in this routine. To offer emotional support to pet owners can lead to stress among the staff. To have a good atmosphere among the staff and support from colleagues is the foundation to provide good care. The routine in both kinds of organizations was mainly to speak with colleagues. Professional help, for example, a counselor can be a great addition to the staff who works with euthanasia. The result in the questionnaire study showed that 95 % of respondents did not have access to a counsellor. The thesis also deals with procedures regarding the handling of animal owner’s emotion, who is managing the sedation and euthanasia. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2016 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/9443/ |
| spellingShingle | Eutanasi sorg kommunikation rutiner eutanasimetoder Ekholm, Kristina Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård |
| title | Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård |
| title_full | Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård |
| title_fullStr | Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård |
| title_full_unstemmed | Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård |
| title_short | Rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård |
| title_sort | rutiner vid eutanasi av hund och katt inom svensk djursjukvård |
| topic | Eutanasi sorg kommunikation rutiner eutanasimetoder |