Separering av gående och cyklister
Separering av fotgängare och cyklister har en inverkan på cyklisters framkomlighet och fotgängares upplevda trygghet. Hur separeringen ska utformas beror på situationen. I svenska städer är det vanligt att trafikslagen separeras av en heldragen vit skiljeremsa. I föregångsstäder som Köpenhamn och Am...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2016
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/9350/ |
| Summary: | Separering av fotgängare och cyklister har en inverkan på cyklisters framkomlighet och fotgängares upplevda trygghet. Hur separeringen ska utformas beror på situationen. I svenska städer är det vanligt att trafikslagen separeras av en heldragen vit skiljeremsa. I föregångsstäder som Köpenhamn och Amsterdam är däremot separering genom nivåskillnad vanligare. Arbetet syftar till att undersöka hur tre sorters separeringsformer i Uppsala påverkar cyklisters och fotgängares benägenhet att hålla sig på rätt yta. Observationsstudien redovisar att nivåskillnad främjar cyklisters framkomlighet mest. Skillnad i markbeläggning och skiljeremsa har fördelar ur säkerhetsperspektiv men medger att fler överträder separeringen. Högre flöden medger också att båda trafikslagen i högre utsträckning håller sig till rätt yta. Nivåskillnad är således ett vinnande koncept för ökad framkomlighet men användningen begränsas av reducerad säkerhetsnivå samt dyrare anläggnings- drift och underhållskostnad. Att på politisk nivå prioritera cykeltrafik främjar tillväxten av en cykelkultur är ibland viktigare än statlig finansiering. |
|---|